Du som får det här brevet är antagligen deltagare i något av Fyrbodals nätverk och kompetensråd inom utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet. 
Eller så är du betydelsefull för utvecklingen inom detta område på något annat sätt.
 

Ny förbundsdirektör, ny samordnare för kompetensplattformsuppdraget och två nya processledare på gång in. Ja, det händer en hel del inom utbildning och kompetensförsörjning på Fyrbodals kommunalförbund. Vi är mitt i en fas där vi växlar bemanning. Våra tidigare processledare Amir Dahan Agerlund och Per Hasselberg går vidare till nya uppdrag vid Kunskapsförbundet respektive Vänersborgs kommun. Deras arbetet med att driva, lyfta och utveckla arbetet i våra nätverk och branschspecifika kompetensråd har varit ovärderligt. Vår klippa till samordnare Yvonne Samuelsson har, som vi berättade i förra Noterat, gått i pension. Den som tar över stafettpinnen är Åsa Karlsson med lång erfarenhet av utbildning och näringslivsfrågor från sin roll som kommunalråd i Munkedal och som studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen. Samordnarens roll är att hålla ihop våra verksamheter och ta tillvara de synergier som skapas mellan verksamheter och projekt. Åsa Karlsson kliver på sitt uppdrag efter sommaren. I skrivande stund är vi i slutfasen av rekryteringen av två nya processledare, som tar över ansvaret för nätverken efter Per och Amir. Vi återkommer med presentationer av våra nya medarbetare i Noterat efter sommaren.

Uppdraget
Så vad är det då för uppdrag som det nya gänget tar över? Strategisk kompetensförsörjning började som ett projekt för att skapa en plattform för det fortsatta arbetet. Det är den plattformen som nu ska etableras som ett nav för satsningen på utbildning och kompetensförsörjning i Fyrbodal. 

I och med att vi växlar bemanning kommer vi göra ett omtag för att göra den röda tråden inom utbildning och kompetensförsörjning tydligare. Tråden, eller snarare trådarna, för de är flera som vävs tillsammans, börjar med de mindre barnen och deras skolgång. Tankar om ”vad jag ska bli när jag blir stor” och synen på de egna möjligheterna grundläggs redan i lågstadiet. En avgörande satsning för hälsa och livskvalitet för såväl människa som samhälle är att ungdomar fullföljer sina studier. Arbetet med yrkes- och studievägledning för yngre barn, samt arbetet med Kunskapsnod Fullföljda studier är därför strategiskt viktiga satsningar som förbundet driver och kommer fortsätta prioritera. Trådarna ringlar vidare genom praktik, där barn och ungdomar i olika åldrar tar kliv utanför skolan för inblick i olika yrken och ett kommande arbetsliv, varför satsningen på Praktiksamordning är så viktig inom förbundet. Väven av trådar fortsätter sedan via gymnasiet, där förbundet samordnar Fyrbodals gymnasieantagning, och där våra college inom teknik, samt vård och omsorg knyter ihop utbildning med arbetslivets behov. Vuxenutbildningen ger, i den vindlande process som är livet, individer nya chanser som är så avgörande för såväl den enskilda människan som för den omställning som sker i samhället. Till sist når de röda utbildnings- och kompetensförsörjningstrådarna arbetsmarknaden där såväl företag och offentlig verksamhet har behov av människor med ”rätt” kompetens. Det är därför förbundet driver projekt som exempelvis Fenixz och Hållbar besöksnäring i Väst, med avstamp i Agenda 2030 och social, ekologisk och ekonomisk hållbar omställning. Det är även därför arbetet i våra branschspecifika kompetensråd är i högsta grad meningsfull genom att utbildningsanordnare möter arbetsgivare och kan lyfta och berika det gemensamma intresset av ”rätt utbildning, rätt kompetens och ett sunt arbetsliv” från olika perspektiv. Ja, utbildning och kompetensförsörjningens röda trådar slingrar sig genom såväl kommunernas välfärds- som samhällsutveckling och är lika angelägna för den enskilda människan, för näringslivet, för kommunernas samhällsuppdrag som för vår gemensamma demokrati.

Hur vi väljer yrke och väg i livet grundläggs mycket tidigt. Tidigare än de flesta av oss tror. Den traditionella studievägledningen i våra skolor är som mest intensiv på högstadiet, men forskning visar att en hel del uppfattningar om vad man vill och kan arbeta med fastnar i medvetandet redan i fem- till sjuårsåldern. Samhällets normer, familjens uttalade eller outtalade förväntningar, liksom könsstereotyper grundläggs mycket tidigt.
”När barn får drömma fritt och uppleva en känsla av möjligheter utanför snäva normer och könsstereotyper skapas framtidshopp. Särskilt viktigt är det att stimulera de elever som växer upp i familjer och miljöer där högre studier är något okänt och främmande,” säger Henrik Erlandsson.
Henrik Erlandsson, verksamhetsledare på Hälsokällan och Marcus Svensson, projektledare vid Kommunakademin Väst arbetar för att stimulera skolpersonal att vidga perspektiven för elever i årskurs ett till sex.
En av metoderna är Redraw the balance som syftar till att öka medvetenheten kring stereotyper kopplat till yrken samtidigt som det ger inblick och inspirerar till olika yrken.
Med hjälp av detta verktyg genomfördes i slutet av mars en satsning tillsammans med lärare och elever på skolan i Hällevadsholm. Dagen var en del i en större satsning på studie- och yrkesvägledning för de yngre barnen som ger kunskap och inspiration inför framtiden.
Överraskningen när en livs levande polis, en målare och en brandman klev in i klassrummet var total 🙂

Samhällets och arbetsmarknadens behov eller ungdomarnas intresse och vilja. Vad ska egentligen styra utbildningsutbudet? Det är en knivig fråga som kan betraktas utifrån många olika perspektiv. Just därför är det ett aktuellt ämne för branschspecifika kompetensråd och nätverk som drivs av Fyrbodals kommunalförbund. Den 5 april arrangerades ett seminarium på temat.
Att vägleda ungdomar på vägen in till sin egen framtid är en utmaning som sker på många plan. På samhällsnivå behöver studie- och yrkesvägledaren ha omvärldskoll på trender och tendenser inom arbetsmarknaden. Var finns jobben nu och framöver, nationellt, regionalt och lokalt? Vilka yrken är egentligen möjliga, vilka utbildningsvägar finns det, vilka krav ställs, vad är samhällsekonomiskt klokt och samtidigt - vad engagerar ungdomarna?

Det myllrade i Vuxenutbildningens lokaler på besöksnäringens jobbmässa. Mängder av möten, samtal och miniintervjuer resulterade i att när dagen var slut var det ett flertal nöjda arbetsgivare och arbetstagare som funnit varandra och som nu kan möta besökssäsongen 2022 tillsammans. Besöksnäringen är en bransch som drabbats oerhört hårt av pandemin och personalstyrkan har tvingats ned till ett minimum. När pandemins restriktioner togs bort fanns ett uppdämt behov av att umgås, resa och uppleva. Och branschen tar emot med öppna armar, hjärtlighet och breda leenden. De som finns kvar. Med en blandning av glädje och förtvivlan möter branschen en flodvåg av efterfrågan med sin krympta personalstyrka. Behovet av ny personal är enormt, personer som kan laga maten, servera, ta hand om gästerna, sköta ruljangsen, få människor att trivas och må riktigt gott. Besöksnäringens alla delar skriker efter folk för att bemanna upp först och främst inför sommarens lovande säsong.
 

Samhället och arbetslivet förändras. Traditionella strukturer, normer och beteenden transformeras, troligtvis för all framtid. Begreppet hållbarhet har fått konkret mening, omställning är inte ett framtidsproblem och digitaliseringen är inte längre ett val.
Cirka 40 procent av företagsledarna i Sverige är 55 år eller äldre och en av sex har passerat pensionsåldern. För att attrahera, anställa, leda och utveckla kvinnor och män ur generation Z ställs stora krav på företagens ledning och förmåga till anpassning av såväl strukturer som normer och hållbarhetshänsyn. De företag som engagerar sig i hållbar utveckling idag blir de som överlever och når framgång i morgon.
Fenixz fokuserar på att tillvarata ledare och medarbetares förmåga till anpassning och omvandling för att på så sätt bidra till att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och en nödvändig näringslivsförnyelse.
Projektet erbjuder en rad utbildningar som stöd i omställningen. Ett axplock är Systematiskt förbättringsarbete, Strategisk kompetensplanering och Agil verksamhetsutveckling. Kurserna är utan kostnad för deltagande företag.

Det är många faktorer som påverkar hur barn och unga mår och hur livet fungerar under uppväxt och skolgång och varje människa har olika behov, förutsättningar och önskemål. Att gå i skolan hela vägen genom årskurserna och avslutar gymnasiet är en av de enskilt viktigaste faktorerna för hälsa och välgång i livet. Det är inte enbart en skolfråga utan i högsta grad en samhällsfråga där många delar inom kommunen, olika professioner och inte minst civilsamhället möts.
För att möta detta behov på samhälls och individnivå har VGR tagit initiativ till Kraftsamling Fullföljda studier. Det är en av de fyra kraftsamlingarna inom den regionala utvecklingsstrategin. Fokus är 0-24 år och de fyra prioriterade inriktningarna i Kraftsamlingen är

• Psykisk hälsa
• Föräldrar som resurs
• Läsning och språkutveckling
• Motivation och framtidstro

Det pågår ett intensivt, engagerat och ambitiöst arbete runt om på våra skolor i Fyrbodals fjorton kommuner för att elever ska trivas i skolan, nå kunskapsmålen och fullfölja sina studier genom grundskolan och upp i gymnasiet. Såväl skolledning som pedagoger lägger sin själ och goda vilja i att skapa förutsättningar för god psykosocial miljö och lärande. Det sker både på strategisk nivå när verksamheten planeras och i det vardagliga mötet med eleverna. Trots detta ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar och andelen elever som hoppar av skolan eller blir hemmasittare ökar drastiskt. Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik, men siffror från Stockholm, som anges i en artikel från tidningen Arbetsvärlden, visar att barn med en frånvaro på över 50% har ökat med 45% de senaste åren.
Klicka på länken för att läsa artiklen om fenomenet med barn som inte går till skolan och en skollekdares och pappas upplevelse - från Hälsokällans senaste lärträff om fullföljda studier.

Anna Lärk Ståhlberg är ny förbundsdirektör för Fyrbodals kommunalförbund. Efter urvals- och rekryteringsprocessen under våren var såväl kommunchefer, politiken, facket och personalrepresentanter eniga om att Anna Lärk Ståhlberg är mest lämpad att leda förbundet vidare. Hon har varit tillförordnad förbundsdirektör den senaste tiden och har arbetat på förbundet ett flertal år, senast i rollen som teamchef för Samhällsutveckling.
– Det ska bli spännande att få leda förbundet och den kompetens som det besitter. Utmaningarna i samhället växer och Fyrbodals kommunalförbund behöver vara en kraftfull samverkansmotor för att kommunerna effektivt ska kunna möta dem tillsammans, säger Anna Lärk Ståhlberg.

Skapa förutsättningar för synergier
– Området Utbildning och kompetensförsörjning är strategiskt viktigt för oss eftersom det genomsyrar så många delar i samhället. Hos oss på förbundet går det som en röd tråd genom våra utvecklingsområden välfärd och samhälle. Vi skapar just nu ett nytt och starkt team som ska driva frågorna vidare, inte minst genom byggandet av Kunskapsnod fullföljda studier och tydligare kopplingar till näringslivet, bland annat genom våra branschspecifika kompetensråd.
– Jag ser att vi kan bli ännu bättre på att skapa synergier mellan olika verksamheter och projekt och ser mycket fram emot att tillsammans med Åsa Karlsson som samordnare och övriga teamet göra den röda tråden tydligare, hela vägen från de yngre barnens skolgång, att vi höjer utbildingsnivån i vårt geografiska område och att näringslivet kan utvecklas genom personal med gedigen kompetens, säger Anna Lärk Ståhlberg och avslutar:
– En fungerande kompetensförsörjning är en avgörande faktor för ett hållbart samhälle. Vår roll är att bidra till en fungerande samverkansstruktur mellan utbildning och arbetsliv på ett delregionalt plan och att föra fram den problematik som råder till region och stat. Tillsammans med kommunerna skapar vi möjligheter inom området.