EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i mitten av september sitt sista tal till unionen för innevarande mandatperiod. I talet beskrev von der Leyen EU:s viktigaste prioriteringar och initiativ för det kommande året och lyfte bland annat stödet till Ukraina. Hon belyste även frågor som den nuvarande EU-kommissionen drivit framgångsrikt, däribland den gröna given. Inget besked lämnades om huruvida von der Leyen avser kandidera på nytt när nuvarande mandat löper ut. Hon lyfte betydelsen av ett starkare EU i världen och avslutade talet med orden: “This is Europe´s moment to answer the calls of history – long live Europe.”

Flera ledande politiker har lämnat EU-politiken på senare tid. I våras lämnade Mariya Gabriel, EU-kommissionär med ansvar för forskning och innovation, Bryssel för att bli utrikesminister i Bulgarien. Efter semestrarna klev Frans Timmermans, vice-president och frontfigur för den gröna given, av sitt uppdrag för att i stället engagera sig i nationell politik i Nederländerna. Senast i raden att lämna är ytterligare en av vice-presidenterna, Danmarks EU-kommissionär Margrethe Vestager, som nu kandiderar till att bli chef för Europeiska Investeringsbanken, EIB.

Diskussionerna om EU:s arbete inom deep tech fortsätter och är kopplade till debatten om hur unionen ska kunna hävda sig gentemot konkurrenter från Asien och USA inom strategiskt viktiga områden. I somras presenterade EU-kommissionen ett förslag till en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP). Förslaget, som är en del av EU-kommissionens förslag till översyn av långtidsbudgeten, innehåller nya medel för att stimulera till investeringar i mikroelektronik, högpresterande datorsystem men även ren teknik som omfattar till exempel förnybar energi och lagring av koldioxid.

Efter år av förhandlingar har nu Storbritannien och EU glädjande nog kommit överens om Horisont Europa. Avtalet innebär att britterna bidrar till Horisont Europas budget och därmed också fortsatt kan delta i programmet.

Avslutningsvis vill vi passa på att hälsa höstens praktikanter, Johanna & Marcus, välkomna till Bryssel och önska er alla trevlig läsning!

Maria Korner Westin, enhetschef, Externa relationer och stöd  
Michael Johnsson, Director, Region Skånes Brysselkontor    

• Almänt
  • State of the European Union
  • Spanien ny ordförande i rådet
• Forskning och innovation
  • Ny kommissionär med ansvar för forskning och innovation
  • Utvärdering av EU-uppdragen i Horisont Europa
  • Nya partnerskap inom Horisont Europa föreslås
  • Storbritannien ansluter sig till Horisont Europa
• Miljö och energi
  • STEP
  • Förslag till direktiv om markhälsa
  • Översyn av avfallsdirektivet
• Hälsa
  • EU Disability Card
• Aktuellt från Brysselkontoret
  • Marcus och Johanna på plats i Bryssel
  • European Week of Regions (EWRC)
• Kalendarium
  • Bryssel Live
  • EWRC
  • Skåne Innovation Day

Ursula von der Leyen höll den 13 september sitt fjärde och sista linjetal till unionen för mandatperioden 2019–2024. Von der Leyen inledde talet med att tacka Europaparlamentet för dess arbete med den gröna given och den digitala omställningen. Hon uppgav att 90% av de politiska riktlinjerna som lades fram för mandatperioden har uppnåtts och presenterade sedan sina planer för den resterande mandatperioden fram till juli 2024. I talet togs många olika ämnen upp, däribland den gröna given, digitaliseringen, jämlikhet, Rysslands invasion av Ukraina, ekonomiska utmaningar och AI.

Utvidgningen av EU var även en viktig fokuspunkt för von der Leyen, som fortsätter att verka för Ukrainas inträde i EU och ser framför sig att EU växer och välkomnar in fler länder inom kort. Hon aviserade även en förlängning av det tillfälliga uppehållstillståndet i EU för ukrainska flyktingar.

Inom ramen för den gröna given meddelade hon att kommissionen kommer att initiera ett European Wind Power Package som främst kommer att rikta sig till länder som behöver stöd i utvecklingen av vindenergi.

Den 1 juli övertog Spanien det roterande ordförandeskapet i rådet. Tillsammans med Belgien och Ungern ingår de i en i en ny så kallad ordförandeskapstrio som är ansvariga för att leda arbetet i rådet de nästkommande 18 månaderna.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och fokus på ökad strategisk autonomi, är två centrala områden för trions långsiktiga arbete tillsammans liksom att stärka EU:s globala konkurrenskrafts, säkerställa att den gröna och digitala omställningen sker på ett rättvist och inkluderande sätt samt arbete för att stärka internationella partnerskap och multilaterala samarbeten.

För det spanska ordförandeskapet som sträcker sig till och med den 31 december i år har fyra prioriteringar lagts fram:

• Återindustrialisering av Europa och säkerställande av en öppen strategisk autonomi
• Framsteg inom den gröna omställningen och miljöanpassning
• Stödja en större social och ekonomisk rättvisa
• Stärka den europeiska enigheten

Iliana Ivanova från Bulgarien har nominerats till kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom. Den 5 september frågades Ivanova ut av Europaparlamentet i en utfrågning som varade i tre timmar och resulterade i att Ivanova officiellt blev godkänd vid parlamentets plenarsammanträde den 12 september.

Ivanova missade enligt många bedömare att ta en tydlig ståndpunkt gällande exempelvis kvinnors rättigheter när hon valde att inte kommentera en direkt fråga om sexuella trakasserier i det spanska landslaget i fotboll. Ivanova presenterade under utfrågningen ett flertal initiativ som hon vill genomföra, bland annat starkare fokus på mer samarbete inom internationell forskning. Ivanova planerar att etablera ett Horisont Europakontor i Kiev och på så sätt kämpa för att stänga innovationsklyftan mellan öst och väst. 
 

EU-kommissionen har utvärderat arbetet med Missions, eller EU-uppdrag som de kallas på svenska, under de första åren med Horisont Europa. Utvärderingen är i huvudsak positiv och föreslår bland annat att budgeten för uppdrag ska ökas från 10 % till 11 % av budgeten för Horisont Europas pelare 2. Detta motsvarar ett totalt belopp på över 3 miljarder euro för perioden 2024–2027. Vidare lades förslag fram om ett nytt EU-uppdrag med fokus på New European Bauhaus. Kommissionen åtar sig att göra EU-uppdragen ännu mer effektiva genom att till exempel:

• Intensifiera diskussionen med politiska aktörer, särskilt medlemsstaterna, om hur man kan effektivisera EU-uppdragens styrning för att göra dem mer effektiva, inkluderande och ändamålsenliga.
• Mobilisera en bredare portfölj av instrument för att säkerställa större deltagande av den privata sektorn, inklusive offentlig-privata partnerskap och offentlig upphandling av innovation
• Genomföra riktade åtgärder för att stödja lokala och nationella kommunikationsinsatser för att öka medborgarnas engagemang och öka allmänhetens medvetenhet om EU:s uppdrag.

I samband med halvtidsutvärderingen av Horisont Europa har EU-kommissionen lagt fram förslag om 10 nya så kallade Europeiska Partnerskap, det vill säga delprogram under Horisont Europa där EU samarbetar med medlemsstaterna eller privat sektor för att finansiera och utforma utlysningar. Bland annat nämns hjärnans hälsa, innovativa material, solceller och framtidens textiler. De föreslagna partnerskapen har en förankring i Horisont Europas politiska strategi och EU:s övergripande prioriteringar när det gäller grön och digital omställning samt strategisk autonomi.

Kommissionen och Storbritannien har nått en politisk överenskommelse om Storbritanniens associering till Horisont Europa och rymdprogrammet Copernicus. Överenskommelsen kommer att möjliggöra för EU och Storbritannien att fördjupa samarbetet inom forskning, innovation och rymden. Rent praktiskt innebär det att brittiska aktörer kommer att kunna delta i projekt inom ramen för de två programmen på samma villkor som andra europeiska aktörer. Storbritannien kommer att bidra ekonomiskt till programmens budget i linje med handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, totalt till ett värde av 2,6 miljarder euro per år. Överenskommelsen träder i kraft vid årsskiftet. 
 

Den 20 juni presenterade EU-kommissionen ett förslag till The Strategic Technologies for Europe Platform (STEP). STEP kommer att förstärka och utnyttja redan befintliga EU-fonder för att styra medel mot teknikområden som är väsentliga för europeiskt ledarskap inom viktig teknik. De EU-fonder som föreslås bidra till STEP är InvestEU, Innovationsfonden, Horisont Europa och EU4Health. Kommissionen föreslår att 10 miljarder euro tillförs totalt och med hjälp av dessa medel förväntas EU stimulera andra aktörer, både privata och offentliga, att saminvestera så att de totala investeringarna uppgår till ca 160 miljarder euro till tekniker som omfattas av STEP.

STEP föreslås även innehålla en suveränitetsstämpel som tilldelas de ansökningar som bidrar till STEP-målen. En portal föreslås också för att underlätta för de aktörer som söker medel som bidrar till att uppnå målsättningarna med STEP. Nedan följer en lista på de teknikområden som är knutna till STEP:

• Avancerad och digital teknik såsom mikroelektronik, högpresterande datorsystem, kvantdatortjänster och molntjänster.
• Ren teknik som omfattar till exempel förnybar energi, lagring av koldioxid, avancerade material exempelvis nanomaterial.
• Bioteknik såsom biomolekyler och dess tillämpningar.

I juli lade kommissionen fram ett förslag till nytt direktiv om markhälsa med stark förankring till EU:s klimatmål. Direktivet har en tydlig koppling till EU:s strategi om biologisk mångfald till 2030. Enligt kommissionen är cirka 60 % av EU:s mark ohälsosam, samtidigt som en ohållbar markförvaltning försämrar marken ytterligare vilket beräknas kosta EU cirka 50 % euro årligen. Syftet med direktivet att skydda och återställa mark till hälsosamma nivåer genom ett omfattande rättsligt ramverk. På ett övergripande plan föreslår kommissionen att skapa en kultur inom EU där normen är att förvalta marker på ett hållbart sätt samtidigt som medlemsländerna ska ges i uppdrag att regelbundet mäta och följa upp tillståndet hos jordarna i respektive land. Kommissionen vill även att medlemsländerna ska identifiera potentiellt förorenade marker inom dess gränser och arbeta för att förbättra dem. Förslaget gäller all mark och alla typer av markanvändning i EU med en ambition från kommissionen om att omfatta luckor i befintlig lagstiftning vad gäller markskydd.

Under sommaren lade kommissionen fram ett förslag till en riktad översyn av EU:s avfallsdirektiv vad gäller minskat matavfall och textilavfall. Syftet med förslaget är att minska miljö- och klimatpåverkan med riktade åtgärder för hantering av textilavfall och åtgärder för minskat matsvinn vilket också kan bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning.

Hanteringen av avfall ska förbättras genom att främst förebygga att avfall uppkommer och, om avfall ändå uppstår, åtgärder för återanvändning och materialåtervinning. Kommissionen föreslår därför att ett utökat producentansvar införs för att minska miljö-, hälso- och klimatpåverkan från textilsektorn. Regeringen har välkomnat förslaget till reviderat avfallsdirektiv som hanterar mat- och textilavfall och är positiva till harmoniserade regler genom direktivet men anser att det bör övervägas vilken textil som omfattas av kraven för så hög klimat- och miljönytta som möjligt. Kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna är vad som krävs för att uppnå målet med förslaget samt att avfallsdirektivet lämnar utrymme för nationella och lokala implementeringsåtgärder.
 

Den 6 september lade kommissionen fram ett lagförslag om att skapa ett EU Disability Card och att utveckla systemet med parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning i hela EU. Korten ska underlätta den fria rörligheten inom EU för personer med funktionsnedsättning genom att automatiskt ge dem samma rättigheter när det gäller tillgänglighet till transporter, kulturevenemang och liknande när de besöker ett annat EU-land. EU Disability Card ska fungera som ett bevis på funktionsnedsättning var man än befinner sig inom EU. 

Den 9-12 oktober arrangeras årets upplaga av European Week of Regions and Citites (EWRC) i Bryssel! Varmt välkommen att komma förbi kontoret om du är på plats under dagarna. Vi nås via brussels@skane.se.

Anmälan till EWRC stänger 30 september. Programmet finns via länken.

Skåne Innovation Day går av stapeln den 5 oktober i Malmö. Ett av de parallella spåren handlar om EU-finansiering.