Denna vecka väntas ett spännande val till Europaparlamentet, i Sverige går det av stapeln nu på söndag den 9 juni. Du nyttjar väl din röst för att påverka EU:s utveckling framåt? Totalt ska 720 ledamöter väljas från hela EU, vilket på grund av ökad befolkning är något fler än dagens 705 Europaparlamentariker. Sverige behåller sina 21 platser. 

I Bryssel pågår nu debatt och spekulationer om vilka som kan tänkas vara kandidater till de olika toppjobb som blir tillgängliga inom kort i EU:s institutioner. Bland annat ska en ny ordförande för EU-kommissionen utses. Nuvarande ordförande Ursula von der Leyen söker förnyat förtroende och för detta krävs uppbackning från EU:s medlemsländer samt stöd från minst hälften av ledamöterna i Europaparlamentet, dvs 361 stycken. Om von der Leyen inte får tillräckligt stöd går frågan tillbaka till medlemsländerna, som då behöver enas om en ny kandidat.  

Även uppdraget som Europeiska rådets ordförande blir vakant då nuvarande ordförande, Charles Michel, lämnar. Därutöver ska Europaparlamentets olika utskott besättas med nya ordföranden. Alla poster som ska tillsättas kommer vara en del av den förhandling som tar vid när vi har valt våra representanter till Europaparlamentet på söndag. 
 
Vad ska då EU fokusera på under nästkommande mandatperiod? Säkerhet och försvar, ökad konkurrenskraft, energi, migration, globalt engagemang och utvidgning är områden som finns med i EU:s stats- och regeringschefer diskussioner om den strategiska agendan för 2024–2029. Agendan kommer upp för beslut på nästa toppmöte i slutet av juni, då medlemsländerna även ska enas om en kandidat till ordförande för EU-kommissionen.  

Ännu en vårtermin går mot sitt slut, vilket för oss på Brysselkontoret innebär att vi säger hej då till våra fantastiska praktikanter. Denna termin har vi haft glädjen av att ha Rebecka och Hannah hos oss. Vi tackar er för det fina jobb som ni har utfört och önskar er ett stort lycka till i framtiden!  

Ni kan läsa mer om Hannah och Rebeckas erfarenheter under praktikperioden, om valet och mycket annat i detta nyhetsbrev. 
  
Glad sommar!

Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor      

Allmänt 

• Maastrichtdebatten
• På gång inom EU

• Tunga fordon: rådet godkänner skärpta normer för koldioxidutsläpp
• Kommissionen lägger fram vägledning och rekommendationer för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi för REPowerEU

• Rättsakten om gigabitinfrastruktur antagen

• Hälsounionen - EU:s samlade initiativ för att stärka folkhälsan i Europa

• Miniintervju med Hannah & Rebecka 

• COST Open Call 2024
• CBE JU 

Den 29 april samlades huvudkandidaterna till att bli ny ordförande för kommissionen i Maastricht för att diskutera sina framtidsvisioner kring klimatförändringar, EU:s säkerhets- och försvarspolitik och den europeiska demokratin. Framför en ung publik bestående av personer mellan 16 och 29 år, var totalt åtta huvudkandidater från Europaparlamentets största partier närvarande, förutom från den högerkonservativa politiska partigruppen ECR, som ännu inte enats om en ordförandekandidat. Redan efter debattens första minuter framhävdes de ideologiska splittringarna bland européerna och det stod klart att de tre huvudkandidaterna Ursula von der Leyen från Europeiska folkpartiet (EPP), Bas Eickhout från Europeiska gröna partiet (EGP) och Anders Vistisen från Identitet och demokrati (ID) skulle dominera hela diskussionen. Efter debatten stod Eickhout som den klara favoriten med 44% av rösterna från den unga publiken, därefter följde von der Leyen med 32% av rösterna.  

Två gånger per år publicerar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport om aktuella EU-frågor. Skriften belyser hur EU:s politiska utveckling påverkar svenska kommuner och regioner. I den senaste utgåvan sammanfattar SKR sina ståndpunkter och erfarenheter inom nio områden, inklusive EU-valet, nyligen förhandlade direktiv inom miljö- och klimatområdet, EU:s sammanhållningspolitik, EU:s läkemedelspaket och utbildningsfrågor. Dessa ställningstaganden syftar till att presentera SKR:s perspektiv i en rad EU-relaterade frågor som är av betydelse för kommuner och regioner.  
 
Rapporten kommer att användas i samband med EU-valet 2024 och som en grund för SKR:s påverkansarbete gentemot EU-institutionerna under den kommande mandatperioden för Europaparlamentet och EU-kommissionen (2024–2029).  

Den 13 maj antog rådet formellt förordningen om normer för koldioxidutsläpp från tunga fordon som ändrar och stärker de befintliga EU-reglerna. Syftet med uppdateringen är att ytterligare minska koldioxidutsläppen inom vägtransportsektorn och införa nya mål för 2030, 2035 och 2040 samtidigt som innovationen och konkurrenskraften säkerställs och förbättras inom sektorn. Till skillnad mot tidigare kommer nu även mindre lastbilar, stadsbussar, turistbussar och släpvagnar omfattas av utsläppsminskningsmål. 

Nästan två år efter antagandet av REPowerEU-planen har kommissionen introducerat nya och uppdaterade rekommendationer för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och minska beroendet av ryska fossila bränslen. Dessa åtgärder syftar till att förbättra tillståndsprocesserna och auktionerna för förnybar energi, vilket avser att gynna den inhemska produktionen av ren energi och stärka EU:s industriella konkurrenskraft. 

De uppdaterade rekommendationerna fokuserar på att förbättra planerings- och tillståndsprocesserna för förnybar energi och relaterad infrastruktur, med betoning på digitalisering, samhällsdeltagande, och användning av mänskliga resurser. Kommissionen har även antagit riktlinjer för att identifiera “accelerationsområden” för förnybar energi, där miljöpåverkan är minimal och utbyggnaden kan ske snabbare. 

Den 11 maj trädde rättsakten om gigabitinfrastruktur ikraft vilken ersätter direktivet om minskade bredbandskostnader från 2014. Den nya lagen syftar till att förenkla och påskynda utbyggnaden av höghastighetsnät, exempelvis fiber och 5G, för att uppnå EU:s konnektivitetsmål i den digitala kompassen för 2030. Vidare kommer tillståndsförfaranden för utbyggnad av nät med hög kapacitet att förenklas genom en obligatorisk fölikningsmekanism mellan offentliga myndigheter och telekomoperatörer. 

Hälsounionen är ett initiativ för att stärka EU-samarbetet inom hälsoområdet och samla de olika insatser som görs på EU-nivå under ett paraply för att tydligare kunna kommunicera kring mål och resultat. Hälsounionen lanserades som reaktion på Covid-pandemin, då många medborgare efterfrågade en bättre samordning mellan EU-länderna. EU-kommissionen har nyligen publicerat ett så kallat meddelande (dvs icke-lagstiftande dokument) om EU:s Hälsounion där de ger en översikt av de åtgärder som hittills vidtagits. Det gäller tex den nya myndigheten för beredskap inför framtida hälsohot (HERA), reformen av EU:s läkemedelslagstiftning som ska stärka tillgången på mediciner, en plan med policy och investeringar för att bekämpa cancer, nya regler för delning av hälsodata för vård och forskning (EHDS), en strategi för att förbättra den psykiska hälsan hos EU:s befolkning, och en hel del annat.