Sista plenum för nuvarande mandatperiod i Europaparlamentet närmar sig och därefter är det fullt fokus på valet den 6–9 juni. I Sverige hålls valet den 9 juni och därefter vet vi hur svenska folket och övriga Europa har röstat och hur sammansättningen i Europaparlamentet kommer se ut de kommande fem åren.  

En viktig fråga – både för kommande EU-parlamentariker och för Skåne - är förhandlingarna om nästa långtidsbudget, 2028-2034. Utfallet av dessa förhandlingar styr hur sammanhållningspolitiken utformas framöver och hur mycket EU-medel som kommer finnas tillgängligt att söka för projekt som främjar lokal och regional utveckling.  

I veckan som gick var det Cohesion Forum i Bryssel, en konferens som ses som ett startskott för de mer officiella diskussionerna om den framtida sammanhållningspolitiken. Kort dessförinnan presenterades den nionde sammanhållningsrapporten, vars analyser och slutsatser debatterades på forumet.  

Den 17–18 april träffas EU:s stats- och regeringschefer för ett extrainsatt toppmöte, där bland annat EU:s konkurrenskraft står på agendan. Här förväntas Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta rapportera hur EU:s inre marknad ska utformas framöver, en fråga av stor vikt för näringslivets konkurrenskraft där inte minst regelverket kring statsstöd har betydelse. Syftet med Enrico Lettas rapport är att ge råd till nästa EU-kommission om vad som behöver göras och vilka hinder som behöver undanröjas för att EU:s inre marknad ska nå sin fulla potential. 

Trevlig läsning!  

Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor      

Allmänt 

• Nionde sammanhållningsrapporten
• EU-minister Jessika Roswall bjöd in till samtal om EU:s strategiska agenda 
• Handlingsplan för att hantera kompetensbrist i EU
• Europaparlamentet godkänner EU:s nya migrations- och asylpakt

• Utkomster från miljörådet 25 mars  
• Europaparlamentet antar sin position om revideringen av elmarknadens utformning
• Europaparlamentet antar sin position om direktivet om markhälsa
• Riktad översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken

• Europaparlamentet antar sin position om läkemedelslagstiftningen
• Överenskommelse om EHDS

• Nytt visualiseringsverktyg för framväxande teknologier
• Ny europeisk digital identitetsplånbok antagen av rådet

• Kommissionen antar Horisont Europas strategiska plan för 2025–2027

• Anna Ingers besökte Bryssel 
• Cohesion Forum 2024 

• EENergy-projektet
• Ingå i kommissionens expertgrupp för intelligenta transporter

• Bryssel LIVE  
• EU Missions Info Days

Den 27 mars publicerade kommissionen den nionde sammanhållningsrapporten. Rapporten markerar det officiella startskottet för diskussionerna om hur sammanhållningspolitiken ska utformas till nästkommande budgetperiod. Rapporten tar bland annat upp lärdomar som man kan ta med sig från nuvarande programperiod och lyfter i detta sammanhang att även om konvergens äger rum så kvarstår utmaningar.  Bland dessa utmaningar nämns skillnader mellan storstadsområden och andra regioner, och de regioner som fångas i en ”utvecklingsfälla” och som släpar efter. Demografiska förändringar påverkar dessa utmaningar ytterligare. Rapporten nämner också behovet av att reflektera över hur man kan förbättra utformningen av politiken för att bättre uppnå målsättningarna. I det senare nämner man bland annat att man måste titta på erfarenheter från genomförandet av nuvarande sammanhållningspolitik men även att ta lärdomar från andra instrument, till exempel återhämtningsfaciliteten (RRF).  

Den 12 april bjöd EU-minister Jessika Roswall in representanter från arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer för att diskutera EU:s strategiska agenda för kommande mandatperiod. Mötet syftade till att gemensamt diskutera svenska intressen, värderingar och prioriteringar inför Europeiska rådets fastställande av den strategiska agendan för åren 2024–2029 i juni. Roswall underströk vikten av att Sverige är med och påverkar tidigt för att säkerställa att den svenska rösten hörs tydligt i Bryssel. Regeringen ser även behovet av fördjupat samarbete med företag och organisationer för att kunna inkomma med tidiga, tydliga och konkreta förslag som speglar svenska intressen till kommissionen. Därför inrättas så kallade EU-arbetsgrupper där konkreta EU-förslag kommer diskuteras med företrädare från Regeringskansliet och berörda företag och organisationer. Detta för att säkerställa att Sverige är med tidigt i diskussionerna och kan påverka EU-politiken i riktning mot svenska intressen.

I en ny undersökning har det framkommit att arbetskraft- och kompetensbristen ökar i hela EU. Nära två tredjedelar av de små och medelstora företagen uppgav att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens. För att hantera denna utmaning har kommissionen presenterat en handlingsplan med åtgärder som EU, medlemsländerna och arbetsmarknadens parter bör vidta på kort och medellång sikt. Planen syftar till att frigöra EU:s tillväxtpotential, stödja konkurrenskraften och skapa bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Handlingsplanen omfattar fem huvudsakliga områden: 

• Stöd för att inkludera underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden. 
• Stöd för kompetensutveckling och utbildning. 
• Förbättring av arbetsförhållandena. 
• Främjande av bättre och rättvis rörlighet för arbetstagare och studenter inom EU. 
• Insatser för att attrahera talanger från länder utanför EU. 

Efter flera års förhandlingar antog Europaparlamentet den 10 april tio lagtexter för att reformera europeisk migrations- och asylpolitik i enlighet med överenskommelsen med EU-länderna från december 2023. Förordningarna innefattar bland annat: 

• Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden 
• Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt 
• EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd 
• Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer 

Den 11 april antog Europaparlamentet sin position om förslaget till revidering av den gemensamma elmarknadens utformning i EU. Omröstningen gällde den redan nådda överenskommelsen med rådet som bland annat syftar till att säkerställa förutsägbarhet kring elpriser i Europa och inför så kallade differentieringskontrakt för att uppmuntra företag till ökade investeringar i utbyggnad av elproduktion i Europa.  

Rådet behöver nu godkänna förslaget innan det nya direktivet kan träda i kraft. 

Den 10 april antog Europaparlamentet sin position om kommissionens förslag till nytt direktiv av övervakning av markhälsan i EU. Europaparlamentets position har förberetts i ENVI-utskottet och understryker behovet av en harmoniserad definition av markhälsa och en omfattande och sammanhängande ram för övervakning för att främja en hållbar markförvaltning och sanering av förorenade områden i EU. I sin position efterfrågar parlamentarikerna konkreta mål för att förbättra markens ekologiska status i EU och stödjer kravet på att upprätta en offentlig lista över förorenade och potentiellt förorenade områden.  

Rådet behöver nu godkänna förslaget innan det nya direktivet kan träda i kraft.  

Medlemsländernas företrädare i särskilda jordbrukskommittén har godkänt en riktad översyn av vissa grundläggande rättsakter inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) som föreslagits av EU-kommissionen. Översynen tar upp problem som uppstått vid genomförandet av strategiska planer inom CAP och syftar till att förenkla, minska administrativa bördor och ge flexibilitet för att uppfylla vissa miljövillkor. Ändringarna inkluderar införande av undantag för vissa miljönormer och lättnader för små jordbruksföretag. Detta förväntas minska den administrativa bördan för bönder och nationella förvaltningar samtidigt som miljömålen bibehålls. Europaparlamentet väntas anta sin ståndpunkt om förslaget vid plenarsammanträdet 22–25 april, och förordningen förväntas träda i kraft i slutet av våren.  

Den 10 april antog Europaparlamentet sin position gällande revideringen av EU:s läkemedelslagstiftning, med syfte att främja innovation och förbättra tillgänglighet, prisvärdhet och säkerhet för läkemedel för alla européer. Reformen inkluderar: 

• Införande av en minimiperiod för regulatoriskt dataskydd på sju och ett halvt år för nya läkemedel 
• Åtgärder för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja forskning och utveckling av nya antimikrobiella medel 
• Ytterligare perioder av dataskydd för läkemedel som adresserar ouppfyllda medicinska behov 
• Upp till 11 års marknadsexklusivitet för särläkemedel som behandlar sällsynta sjukdomar 

Den 15 mars nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse om den nya förordningen om ett europeiskt hälsodataområde, EHDS, som föreslogs av kommissionen våren 2022. Lagen syftar till att ge europeiska medborgare bättre kontroll över sina hälsodata och möjlighet att använda dem både i hemlandet och i andra EU-länder. Detta förväntas gynna en inre marknad för digitala vårdtjänster och vårdprodukter. Lagen ska också säkerställa enhetliga regler för användningen av hälsodata för forskning, innovation, beslutsfattande och reglering samtidigt som EU:s dataskyddskrav uppfylls. 

Överenskommelsen innebär bland annat att medlemsländerna kan välja att tillämpa “opt-out” - det vill säga låta patienterna välja att inte dela sina hälsodata med hälso- och sjukvårdspersonal eller i forskningssyfte eller begränsa vilken information som delas. Länderna kommer också kunna införa striktare regler för särskilt känsliga data. Överenskommelsen ska nu godkännas av Europaparlamentet och rådet innan den kan träda i kraft.  

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) har lanserat ett verktyg som visualiserar ett antal nya framväxande teknologier. Verktyget kan användas för att finna exempel på användningsområden för teknologierna liksom samhällsutmaningar som de kan bidra till att ta i tu med. Syftet med verktyget är att det ska användas av en bredd av aktörer, exempelvis företag eller yrkeshögskolor, för att hjälpa till att identifiera marknadsmöjligheter, kompetensbrister och utbildningar. Genom verktyget går det även att finna organisationer som är kopplade till de deep-tech områden och aktiviteter som teknologierna adresserar. 

För att säkerställa en betrodd och säker digital identitet för alla européer antog rådet den 26 mars en ny ram för en europeisk digital identitet (eID). Enligt den nya lagen kommer medlemsländerna att erbjuda europeiska digitala identitetsplånböcker (EDIW) för medborgare och företag, som kan koppla deras nationella digitala identiteter till andra personliga attribut såsom körkort, kvalifikationer och bankkonto. Målet är att medborgarna enkelt ska kunna bevisa sin identitet och dela elektroniska dokument från sina digitala plånböcker med hjälp av sina mobiltelefoner, vilket möjliggör tillgång till onlinetjänster med nationell digital identifiering i hela EU. Dessutom kommer medborgare att ha tillgång till gratis e-signaturer för icke-professionellt bruk. 

Förordningen förväntas vara fullt implementerad till 2026 och inkluderar flera säkerhetsåtgärder för att skydda användarnas integritet. Det kommer att finnas åtgärder för att undvika diskriminering mot dem som inte väljer att använda den digitala plånboken och möjligheter att rapportera eventuella överträdelser av dataskydd.  

Den 20 mars antogs den andra strategiska planen för Horisont Europa. Planen, som presenterades under R&I Days, fastställer tre centrala strategiska riktlinjer (Key Strategic Orientations) för finansiering av forskning och innovation under Horisont Europas tre kommande år: 

• Grön omställning 
• Digitalisering 
• Ett mer motståndskraftigt, konkurrenskraftigt, inkluderande och demokratiskt Europa 

Den 11-12 april anordnades det nionde sammanhållningsforumet i Bryssel där utformningen av sammanhållningspolitiken i kommande programperiod 2028 – 2034 stod i centrum. Forumet tog även upp lärdomar från nuvarande programperiod där regionala företrädare runtom Europa fick presentera hur de arbetar med de olika fonderna inom sammanhållningspolitiken. Svenska representanter för den regionala nivån, som arbetar med att forma en gemensam svensk position för samtliga regioner som ska kunna användas i dialog med både nationell och europeisk nivå inför de kommande förhandlingarna, höll ett förmöte med nationell nivå i Region Skånes lokaler för att lyfta behovet av en bra dialog. Ett förslag till ny förordning väntas läggas fram av kommissionen under våren 2025.