Jo, inom alla dessa områden har EU-kommissionen nyligen lagt fram förslag till ny lagstiftning. Förslagen syftar till att stärka EU:s gemensamma konkurrenskraft, göra oss mer motståndskraftiga och långsiktigt minska beroendet av rysk olja och gas. I veckan presenterades förslagen för Europaparlamentet och nästa vecka ska de debatteras av EU:s stats och regeringschefer.  

I början av mars deltog Regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke i ett möte med EU-kommissionären för budgetfrågor, Johannes Hahn. Mötet, som anordnades av nätverket CPMR, samlade även regionala politiker från Noord-Holland, Veneto samt Mecklenburg-Vorpommern. Diskussionerna fokuserade på EU:s nästa långtidsbudget och vilken roll den regionala nivån kan ha i diskussionerna om hur denna ska utformas. Hur ska de stora utmaningar som Europa har i kölvattnet av pandemin och pågående krig hanteras framöver – kan sammanhållningspolitiken bidra till ökad beredskap för att hantera kriser utan att avsevärt försämra förutsättningarna för långsiktiga satsningar som bidrar till tillväxt och utveckling? 

Det svenska ordförandeskapet i EU går mot halvtid och många möten, såväl informella ministermöten som högnivåkonferenser, har hållits i Sverige. Nästa vecka träffas EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för att diskutera Ukraina och energi, förutom konkurrens-, inre marknad- och ekonomifrågor som nämnts ovan.  

I juni hålls en högnivåkonferens i Lund om storskaliga forskningsinfrastrukturer, "The Potential of Research Data: How Research Infrastructures Provide New Opportunities and Benefits for Society”. För att knyta an till detta ordförandeskapsevent kommer Region Skåne att anordna ett seminarium i Bryssel den 31 maj. Vi återkommer med mer information om detta längre fram.  

Trevlig läsning! 

Maria Korner Westin, enhetschef, Externa relationer och stöd  

Michael Johnsson, Director, Region Skånes Brysselkontor     

• Allmänt
  • European Year of Skills  
  • InvestEU - EIF och Almi overens om 211 miljoner euro i nya lån för SME´s i Sverige 
• Miljö
  • Rättsakt om kritiska råmaterial
  • Kommissionen föreslår reform av EU:s elmarknad 
  • Överenskommelse om nya regler för energibesparing
  • Förordning om nettonolindustri
• Hälsa
  • Nya övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter
  • Revidering av EU:s läkemedelslagstiftning
  • EU vill bidra till bättre psykisk hälsa 
• Forskning och innovation 
  • Debatten om EU:s framtida stöd till forskning och innovation kickar igång
• Aktuellt från Brysselkontoret
  • Aktuellt från nätverken: Läkemedelsrevideringen
• Partnersök och utlysningar
  • REGIOSTARS - utlysningnen är öppen! 
  • iCapital Awards - årets europeiska innovationshuvudstad
  • European Week of Regions and Cities 
• Kalendarium
  • Bryssel Live 31 mars 

Den 7 mars kom Europaparlamentet och medlemsstaterna överens om Europaåret för kompetens. Syftet med temat är att öka konkurrenskraften för europeiska företag och minska kompetensgapet som EU. Målsättningen under året är att inspirera och uppmuntra till fler möjligheter för omskolning och kompetensutveckling. Bakgrunden till temat är kompetensbristen som skapats av den snabba digitala och gröna omställningen. Europaåret för kompetens kommer påbörjas med en festival den 9 maj 2023, och avslutas den 8 maj 2024.
  
Digitalisering och digital kompetens kommer vara centralt under året, exempelvis vill kommissionen införa ett paket för digital utbildning och kompetensutveckling. Temat är också tätt kopplat till miljö och energi. Inom ramen för Green Deal Industrial Plan planerar kommissionen att lansera program för gröna branscher. Kompetenspakten förväntas skapa fler partnerskap och investeringar i vidareutbildning. För att fylla kompetensgapet vill kommissionen öka intresset och möjligheten att jobba inom EU för personer med rätt kompetens från länder utanför EU. Två förslag är en talangpool och att förenkla verifikationen av kvalifikationer. Ett ramverk för ökad mobilitet inom utbildningssektorn har också föreslagits.   

Mer information om planerade initiativ, aktiviteter och event finns att läsa via länken nedanför.   

Europeiska investeringsfonden (EIF) och Almi har tecknat ett avtal om att garantera 211 miljoner euro i nya lån till svenska små och medelstora företag. Almi är den första finansiella institutionen i Sverige att underteckna ett InvestEU-garantiavtal. Avtalet förväntas främja den gröna omställningen för många svenska företag.    

EIF kommer att tillhandahålla särskiljande garantier för tre olika områden. InvestEU Sustainability Guarantee kommer säkerställa att cirka 58 miljoner euro går till den gröna omställningen. Ytterligare 51 miljoner euro under InvestEUs innovations- och digitaliseringsgaranti kommer stödja företag som utvecklar nya produkter och tjänster. InvestEU Microfinance Guarantee kommer att bistå mindre företag som har svårigheter att få tillgång till krediter med cirka 102 miljoner euro. 

Den 16 mars lanserade EU-kommissionen sitt förslag till rättsakt om kritiska råvaror. Genom akten hoppas EU-kommissionen att sätta upp ett antal verktyg för att kunna säkra tillgången till kritiska råmaterial, såsom exempelvis metallen litium som används i batterier. 

Akten syftar till att stärka alla led i de europeiska värdekedjorna vad gäller kritiska råmaterial och föreslår åtgärder för att diversifiera importen av råmaterial för att göra leveranskedjorna mindre beroende av eventuella störningar. Därtill föreslås att öka EU:s kapacitet att övervaka och analysera potentiella risker och flaskhalsar vad gäller tillgången till kritiska råmaterial.  

Förslaget till rättsakt publicerades tillsammans med ett meddelande från kommissionen som lägger ut en strategi för hur EU planerar att stärka sitt globala engagemang för att utveckla och diversifiera investeringar, produktion och handel med sina partners.  

Förslaget skickas nu till rådet och Europaparlamentet för förhandlingar innan rättsakten kan träda ikraft. 

Den 16 mars lade EU-kommissionen fram ett skarpt förslag till förordning om nettonollindustri. Förslaget följer upp på den tidigare publicerade är en del av industriplanen för den gröna given och syftar till att minska industriutsläppen i EU och attrahera investeringar i och utveckling av förnybar energi. Inom ramen för förordningen föreslås bland annat förenklade tillståndsprocesser, grön offentlig upphandling, kompetensinsatser och regulatoriska sandlådor med målet om att EU:s tillverkningskapacitet av fossilfri energi ska ha närmat sig minst 40 % av EU:s utbyggnadsbehov senast år 2030. Åtta strategiska teknologier inom nettonollsindustrin pekas ut, till exempel för land- och havsbaserad vindkraft, batteri- och lagringsteknologier, solceller. Tillsammans med förslaget om kritiska råmaterial och reform av EU:s elmarknad utgör förordningen en ram för att öka EU:s oberoende av fossila energikällor och import av energi från Ryssland. Europaparlamentet och rådet behöver nu ta ställning till förslaget innan förordningen kan träda ikraft.  

Den 14 mars lade EU-kommissionen fram ett förslag till reform av EU:s elmarknad i syfte att snabbare öka andelen förnybar energi och utfasningen av naturgas som energikälla. Genom reformen hoppas kommissionen göra energipriserna mindre beroende av priset på fossila bränslen och samtidigt snabba på den gröna omställningen av industrin.  

Den föreslagna reformen omfattar ändringar av flera europeiska rättsakter såsom elförordningen och eldirektivet. De åtgärder som föreslås inom ramen för reformen syftar till att skapa incitament till mer långsiktiga avtal som bygger på fossilfri energiproduktion och att bygga upp energisystem som är baserade på förnybar energi. I förslaget till reform betonas även prisstabilitet och skydd för konsumenter. Det är nu upp till Europaparlamentet och rådet att finna en gemensam överenskommelse innan reformen av EU:s elmarknad kan träda i kraft.  

Den 10 mars nåddes en provisorisk överenskommelse gällande översynen av energieffektivitetsdirektivet efter 16 timmar av förhandlingar. Tillsammans kom Europaparlamentet och rådet överens om att sätta EU:s mål för energibesparingar till 2030 på 11,7%, vilket innebär att den årliga energibesparingsskyldigheten för EU-länderna kommer att behöva vara nästan 1,5%. Framför allt berörs den offentliga sektorn som kommer behöva minska sin energikonsumtion med 1,9% varje år. 

Rådet och Europaparlamentet har godkänt nya EU-regler med övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter för att minska risken för att brist uppstår i samband med att ny lagstiftning på området träder i kraft.  

I slutet av mars förväntas EU-kommissionen lägga fram förslag om revidering av EU:s allmänna läkemedelslagstiftning samt av förordningarna om särläkemedel respektive läkemedel för barn. SKR har tagit fram ett kunskapsunderlag och positionspapper om hur det kommande förslaget förväntas påverka svensk hälso- och sjukvård.

Region Skåne har bidragit till underlaget och kommer att verka för att sprida dess budskap i Bryssel under våren, i samarbete med de andra svenska regionkontoren i Bryssel och SKR.

Den psykiska hälsan hos EU:s medborgare ser ut att ha försämrats under senare år. Pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och stigande energipriser misstänks ligga bakom trenden, bland andra faktorer.

För att hjälpa medlemsstaterna att hantera situationen planerar kommissionen att lägga fram en strategi om psykisk hälsa i början av juni. Kommissionen hämtar fortfarande in idéer från intressenter och ett öppet möte hålls den 21 april online.  

Ett stort öppet samråd om EU:s forsknings- och innovationspolitik under föregående, innevarande och kommande programperiod har just avslutats. Syftet var bland annat att identifiera prioriteringar för de sista åren av Horisont Europa och lägga grunderna för kommande programperiod, som börjar 2028. Som väntat trycker många svarande på behovet av en stark budget för programmet, samt mer flexibilitet och förenklingar av genomförandet.  

Stora ambitioner för pelare II har bland annat lett till att samarbetsprojekten blivit mer och mer omfattande och komplexa, med allt större konsortier och nya krav som lett till ökade kostnader för administration. Många aktörer vill också se en bättre balans mellan grundforskning och tillämpad forskning. Universitetens representanter efterfrågar mer fokus på att upptäcka och utveckla helt nya koncept för att lösa samhällsutmaningar på lång sikt, medan industrin menar att här och nu behövs framförallt satsningar på utveckling av nya teknologier nära marknaden för att klara av den gröna och digitala omställningen. 

Region Skåne bidrar aktivt tillsammans med SKR och övriga svenska regioner till att påverka det kommande förslaget om en reviderad läkemedelslagstiftning för EU. I höstas togs ett policypapper som beskriver de viktigaste aspekterna för svensk hälso- och sjukvård fram, och nu har detta blivit film!

Årets upplaga av tävlingen REGIOSTARS, som uppmärksammar framgångsrika projekt som finansierats av EU:s sammanhållningspolitik, är nu öppen. Projekt kan ansöka om utmärkelsen inom följande kategorier, som speglar de politiska målen för sammanhållningspolitiken och det aktuella temat för Europaåret:  

• Ett konkurrenskraftigt och smart Europa 
• Ett grönt Europa 
• Ett sammanlänkat Europa 
• Ett socialt Europa 
• Ett Europa närmare medborgarna
• Europaåret för kompetens 

Just nu pågår ansökningsförfarandet om att bli utsedd till årets europeiska innovationshuvudstad. iCapital Awards delas ut av Europeiska innovationsrådet EIC i syfte att uppmärksamma europeiska städer som ligger i framkant vad gäller att skapa förutsättningar för innovation. 2023 års upplaga av priset består av två kategorier;  

1) European Capital of Innovation som riktar sig till städer med mer än 250 000 invånare och  

2) European Rising Innovative City som riktar sig till städer mellan 50 000 – 250 000 invånare
 
Ansökan om att bli nominerad till iCapital Awards pågår fram till den 29 juni.  

European Week of Regions and Cities (EWRC) går av stapeln den 9-12 oktober. Just nu finns det en möjlighet att ansöka om att bli en partner till årets upplaga. Mer information om hur du går tillväga finns på EWRC’s hemsida.