Pågående arbete, aktuell forskning och nyheter om migration och hälsa i Skåne.

Kunskapscentrum migration och hälsa
Nyhetsbrev migration och hälsa
Webbversion • Vidarebefordra • Prenumerera

Nyhetsbrev migration och hälsa

November 2020

Hej!

På Kunskapscentrum migration och hälsa arbetar vi precis som alla andra med konsekvenserna av den pandemi som drabbat världen. Förutom att följa upp hur pandemin påverkar migrantgrupper försöker vi också prioritera bland våra ordinarie arbetsuppgifter för att i möjligaste mån tillgodose nya behov; vi blir alltmer digitala och vi fokuserar på insatser som når dig som arbetar inom hälso- och sjukvård direkt på din arbetsplats. I detta nummer bjuds du därför in till digitala utbildningar och ett digitalt rapportsläpp.

Du får också möjlighet att ta del av ett kunskapstest om tortyr och dess konsekvenser som du kan göra på jobbet, hemifrån eller där det passar dig bäst. Allt för att underlätta för dig att lära dig mer om migration och hälsa på ett coronasäkert sätt.

Trevlig läsning!

Jenny Malmsten
Enhetschef Kunskapscentrum migration och hälsa,
fil. dr. internationell migration och etniska relationer

I detta nyhetsbrev:

Personer utan fullständigt personnummer ska erbjudas testning på vårdcentral
Testa dina kunskaper om tortyr
Digitalt rapportsläpp - Vårdpersonals kunskap om tortyrutsatta patienter
Ny checklista för tolkanvändare
Stora skillnader i skåningars hälsa kopplat till födelseland
Demensdiagnos och utrikes född
Satsning på nyanlända ungas psykiska hälsa
Framtida hälsorisker för migrantgrupper i Sverige med anledning av pandemin
Utbildningar

Personer utan fullständigt personnummer ska erbjudas testning på vårdcentral

De patienter som inte kan beställa självtest för covid-19 via 1177.se med hjälp av e-legitimation ska kunna erbjudas test via en vårdcentral. Detta gäller bland annat patienter som inte har ett fullständigt personnummer.

Patienter som inte har ett fullständigt personnummer kan inte lista sig enligt hälsoval utan får vända sig till den vårdcentral de själva önskar för att kunna erhålla ett test. Vård i samband med covid-19 är enligt smittskyddslagen kostnadsfri. De patienter som kan komma att beröras av detta är exempelvis asylsökande och papperslösa. 

Testa dina kunskaper om tortyr

Tortyr är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Det förekommer över hela världen och erfarenheter av tortyr är vanligt bland asylsökande och nyanlända. Vet du hur du känner igen symtom på tortyr?

Tortyr leder till allvarliga skador både fysiskt, psykiskt och socialt. I hälso- och sjukvården behöver vi ha kunskap om tortyr, för att känna igen symtom, bemöta och behandla tortyröverlevare. 

Gör vårt nya kunskapstest och se vad du vet om tortyr och dess konsekvenser. Testet är anonymt och dina svar sparas inte. Oavsett hur du svarar får du med dig kompletterande information som kan hjälpa dig känna igen symtom och göra dig uppmärksam på ditt bemötande.

För dig som vill lära dig mer erbjuder DIKT även halvdagsutbildningar om bemötande, utredning och behandling av tortyröverlevare. Läs mer under Utbildningar i slutet av nyhetsbrevet.
NOVEMBER
26

Digitalt rapportsläpp:
Kartläggning om hälso- och sjukvårdspersonals kunskap om tortyrutsatta patienter

Kunskapscentrum migration och hälsa bjuder in till ett digitalt seminarium där vi presenterar resultat från en färsk kunskapskartläggning om hälso- och sjukvårdspersonals kunskap om tortyrutsatta patienter.

Under seminariet har vi också ett samtal om hur vi i Region Skåne kan möta tortyrutsatta patienter på bästa sätt.

26 november kl. 15.00-16.30

Samlade tips för dig som använder tolk

På Vårdgivare i Skåne kan du läsa mer om praktiska tips kring tolkade möten i hälso- och sjukvården. Vi har nyligen uppdaterat informationen om tolkade möten med fler handfasta tips på hur du blir en bättre tolkanvändare.

Alla patienter har rätt att få begriplig information om sitt hälsotillstånd, undersökningar och behandling. Personer som har svårt att förstå och tala svenska, ska erbjudas tolk. Det är vårt ansvar som vårdgivare att kunna kommunicera med våra patienter och patienten behöver inte betala för att få tillgång till tolk.

Ny checklista för tolkanvändare

Det finns mycket du som tolkanvändare i hälso- och sjukvården kan göra för att ett tolkat möte ska bli så bra som möjligt. Till din hjälp har vi samlat 20 punkter att checka av innan, under och efter ett tolkat möte med en patient.

Checklista för tolkanvändare, Vårdgivare Skåne

Handbok med tips för goda tolksamtal

I handboken "En liten skrift om det goda tolksamtalet" får du fler konkreta tips på vad du kan göra för att bidra till ett gott tolkat samtal.

Skriften är framtagen av Region Skåne men alla råd och tips i handboken är generellt hållna och kan därför vara användbara för många, oavsett profession eller verksamhet.

En skrift om det goda tolksamtalet, Vårdgivare Skåne

Vill du fördjupa dig ytterligare i ämnet så ta gärna del av Kunskapscentrum migration och hälsas rapport Språktolkning i hälso- och sjukvården – en mänsklig rättighet

Aktuellt om migration och hälsa

Stora skillnader i skåningars hälsa kopplat till födelseland

I Region Skånes folkhälsorapport 2020 beskrivs flera hälsoskillnader mellan svenskfödda och utrikes födda i Skåne.
 
I oktober presenterades Region Skånes nya folkhälsorapport. Andelen utrikes födda personer som har svarat på folkhälsoenkäten är förhållandevis låg, vilket möjligen kan förklaras av att enkäten enbart fanns tillgänglig på svenska och engelska. Likväl kan många skillnader hälsa ses mellan svenskfödda och utrikes födda i Skåne.
 
Skillnader i psykiskt välbefinnande kopplat till födelseland
Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande, baserat på bland annat nedstämdhet, spändhet och förlorad tro på sig själv, är högre för personer födda utanför Europa (24,7%) jämfört med personer födda i Sverige (17,7%). 
 
Utrikes födda kvinnor särskilt utsatta för svår huvudvärk
Andelen med lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän, är högre för personer födda utanför Europa (40,2%) jämfört med personer födda i Sverige (29,3%). Särskilt bland kvinnor är prevalensen av huvudvärk eller migrän stor och en skillnad mellan utrikes födda och svenskfödda märkbar. Hälften av kvinnorna födda utanför Europa (51,2%) uppger besvär jämfört med ungefär en tredjedel av kvinnor födda i Sverige (36,9%).
 
Stora skillnader i möjlighet till olika former av stöd mellan utrikes- och inrikes födda
Andelen som saknar möjlighet till hjälp och stöd vid praktiska problem när man är sjuk är fyra gånger högre bland personer som är födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige.
 
Tio gånger vanligare att personer födda utanför Europa bor trångt
Det fanns också stora skillnader i boendeförhållanden, särskilt gällande trångboddhet. Tjugo procent av personer födda utanför Europa uppger att de bor trångbott, i jämförelse med enbart två procent för personer födda i Sverige.
 
Genomgående högt självskattad hälsa 
Däremot är den självskattade hälsan generellt sett hög bland invånare i Skåne och inga större skillnader kan utläsas baserat på födelseland eller region.

Region Skånes policy för barnets rättigheter ur ett migrationsperspektiv

Sedan 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Det innebär att barn får en tydligare ställning som rättighetsbärare. I juni i år fastställde Region Skånes regionfullmäktige en uppdaterad policy för barns rättigheter. Policyn innebär att Region Skåne, i beslut och handling i alla sina verksamheter, ska tillgodose barnets rättigheter.

För barn i migration är det vissa artiklar i barnkonventionen som är särskilt aktuella, som också lyfts fram i den nya barnpolicyn. Artikel två slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsa och till hälso- och sjukvård. I Region Skånes barnpolicy framgår att i de fall barnets rättigheter krockar med andra föreskrifter och lagar måste Region Skåne göra en bedömning och ta ställning så att arbetet sker med utgångspunkt i alla barns rätt till subventionerad vård.

Policyn fastställer också vikten av att barn som har ett annat modersmål än svenska ska ha möjlighet att uttrycka sig och påverka sin situation i vården.

Ny rapport: Demensdiagnos och utrikes född - Skåne 2019

Migrationsskolan på Kunskapscentrum demenssjukdomar har nyligen utkommit med en rapport som ger en lägesbild av demensvården i Skåne med fokus på utrikesfödda. Syftet med rapporten är att synliggöra skillnader mellan och inom grupper av individer med demensdiagnos utifrån födelseland. Resultaten visar bland annat att:

  • Andelen utrikes födda invånare i de högre åldrarna ökar i Skåne
  • Det är en större andel utrikes födda kvinnor med demensdiagnos i de högre åldrarna i Skåne jämfört med övriga grupper
  • En större andel utrikes födda har fått demensdiagnos innan 65 års ålder jämfört med inrikes födda
  • Det finns skillnader i samsjuklighet och läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och inrikes födda

Ny studie om posttraumatisk stress bland nyanlända unga

Forskare vid Röda Korsets Högskola har publicerat en studie som visar att en stor andel bland nyanlända barn mellan 16 och 18 år rapporterar höga nivåer av symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Nära fyra av tio nyanlända barn rapporterade förhöjda symtom på posttraumatisk stress som kan tyda på risk för förekomst av PTSD. Andelen bland ensamkommande barn från Afghanistan var ännu större och uppgick till över 56 procent bland deltagarna.

Författarna betonar att de som deltog i studien kan ha bott i Sverige i upp till fem år vid tidpunkten för undersökningen. Den konstaterade höga andelen som rapporterar dessa symtom kan ses som särskilt oroande då det väcker frågor om barnens nuvarande situation i Sverige, samt om besvären kan ha minskat, varit oförändrade eller till och med ökat under dessa år.

Children at risk: A nation-wide, cross-sectional study examining post-traumatic stress symptoms in refugee minors from Syria, Iraq and Afghanistan resettled in Sweden between 2014 and 2018

Satsning på nyanlända ungas psykiska hälsa

Socialstyrelsen satsar på psykisk ohälsa hos nyanlända gymnasieungdomar. Myndigheten har identifierat ett behov av att underlätta elevhälsans arbete med att tidigt identifiera symtom på psykisk ohälsa. Genom att pröva en arbetsmodell som baseras på självskattningsinstrumentet Refugee Health Screener (RHS) ska elever med psykisk ohälsa som går i språkintroduktionsprogram fångas upp tidigt av skolans elevhälsa.
 
Elever som har kommit till Sverige från ett annat land och gått högst fyra år i svensk skola kan erbjudas att genomföra självskattningstestet av skolsköterska eller kurator. Testet riktar sig till dem som har uttryckt att de har besvär som kan vara symtom på psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet, sömnstörningar, hjärtklappning eller nedsatt aptit. Det är frivilligt för eleven och testet kan genomföras på flera olika språk.
 
Personal inom elevhälsan som är med och genomför projektet deltar i en inledande utbildningsdag om migrationens betydelse för psykisk hälsa bland barn och unga, och hur samverkan med BUP och första linjen kan se ut.
 
Målet är att dessa elever ska få stöd och vård på rätt nivå i vården, i tid. Tidiga vårdinsatser är också en grund för att kunna stödja eleven i att uppnå utbildningens mål. Arbetet pågår september-december 2020 och kommer sedan utvärderas av Mittuniversitetet.

Framtida hälsorisker och konsekvenser för migrantgrupper i Sverige med anledning av pandemin

Pandemins långsiktiga konsekvenser för folkhälsan riskerar att slå särskilt hårt mot migrantgrupper i Sverige.

Folkhälsomyndigheten, tillsammans med andra aktörer, varnar för framtida hälsokonsekvenser av covid-19. I rapporten Covid-19 pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan konstateras att pandemin riskerar att öka rådande ojämlikheter i ohälsa och dödlighet – framförallt för socioekonomiskt utsatta personer.

Arbetslöshet ökar risk för ohälsa
Permitteringar och arbetslöshet till följd av pandemin kommer att drabba grupper med mindre socioekonomiska resurser och svag anknytning till arbetsmarknaden hårdast. I dessa grupper är utrikesfödda överrepresenterade, framförallt personer födda utanför Europa. Att ha ett arbete är en viktig faktor för god hälsa och minskar risken för ohälsosamma levnadsvanor. Vissa barn kan även påverkas negativt av att tillgången till förskola begränsas i och med föräldrars arbetslöshet.

Hälsofrämjande insatser begränsas
Kontakten med mödra- och barnhälsovården och andra hälsofrämjande arenor kan även den minska under pandemin. Både då fritidsaktiviteter ställs in och om individer undviker dessa arenor på grund av rädsla för smittspridning. Familjer som redan har begränsad kontakt med samhället drabbas i större utsträckning av detta.

Andra konsekvenser av pandemin är de undanträngningseffekter inom sjukvården som har uppstått, då verksamhet prioriteras ner till förmån för covid-19-patienter. Hälsofrämjande verksamhet inom hälso- och sjukvården, exempelvis screening av cancer och uppföljning av levnadsvanor, är vård som har fått stå tillbaka. Utrikesfödda är statistiskt sett överrepresenterade bland de patienter som är i behov av denna vård. Individers benägenhet att söka vård har också minskat under pandemin, vilket hårdast drabbar de grupper som redan i låg utsträckning utnyttjar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.

Befintliga ojämlikheter förstärks
Sammantaget riskerar befintliga ojämlikheter baserade på socioekonomisk situation och diskrimineringsgrunder att förstärkas under pandemin. I längden innebär det även en negativ påverkan på den allmänna folkhälsan.

Utbildningar

Det goda tolksamtalet
– så blir du bättre på att arbeta med tolk

Detta är en ny utbildning som hölls för första gången i september. Vi har skapat en utbildning, där vi belyser språktolkning ur både hälso- och sjukvårdspersonalens, patienternas och tolkarnas perspektiv.

Innehållet bygger bland annat på resultat från rapporten Språktolkning inom hälso-och sjukvård – en fråga om mänskliga rättigheter som Kunskapscentrum migration och hälsa tog fram under 2019.

När patienten och hälso- och sjukvårdspersonal inte delar samma språk blir tolken en viktig länk för hälso- och sjukvården att kunna säkerställa sitt uppdrag gentemot patienten. Men tolkade vårdmöten kan vara utmanande. Då behöver vi som hälso- och sjukvårdspersonal ha kunskaper i att kommunicera via tolk och kunna anpassa kommunikationen till olika situationer och patienters behov. Utbildningen syftar till att ge praktisk kunskap som ökar chanserna till ett gott tolksamtal vid vårdmötet.

Detta är vad några av utbildningsdeltagarna i september tog med sig från utbildningen: 

”Många praktiska och konkreta tips om vad som är bra att tänka på som tolkanvändare”

”Hur jag kan samarbeta med tolk för att kunna erbjuda den bästa vården till mina patienter”

”Att vi på min arbetsplats gör ett gott arbete då det gäller tolk men att det kan bli bättre, att rutiner måste gås igenom så att vi alla känner oss trygga med hur vi arbetar här”

Länk till anmälan - 19 november

När

19 november

Var

Digitalt

Tid

09:00-12:00

Bemötande, utredning och behandling av tortyröverlevare

En halvdagsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal om psykologiska och fysiska effekter av tortyr.

Utbildningen tar upp bemötande, behandling och utredning av människor som utsatts för tortyr. Du får lära dig mer om hälso- och sjukvårdens ansvar, dokumentation och juridiska aspekter. Vi berör också hur olika förutsättningar i exil påverkar möjligheten till återhämtning och hur trauma kan påverka den drabbades omgivning.
Utbildningen hålls av medarbetare från Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, som har mångårig erfarenhet av att utreda och behandla tortyr.

Röster från några utbildningsdeltagare i oktober, om vad de tar med sig från utbildningen:

”Hur pass vanligt det ändå är med tortyr. Hur man kan bemöta dessa patienter på ett bättre sätt”

”Ökat mod att ta upp problematiken och bemöta patienter”

”Verktyg för hur jag kan fråga och hantera eventuella reaktioner”

Tillfället den 3 december riktar sig specifikt till dig som arbetar med barn- och ungdomar. Till exempel inom barn- och ungdomspsykiatrin, på ungdomsmottagningar eller inom elevhälsan.
                     
Länk till anmälan - 10 november
Länk till anmälan - 3 december

När

10 november
3 december

Var

Digitalt

Tid

09:00-12:00

Kunskapscentrum migration och hälsa skräddarsyr även utbildningar och föreläsningar efter verksamheters olika behov. Det kan till exempel handla om hur migration kan påverka hälsan, om bemötande och hur vi skapar jämlika vårdmöten eller aktuella lagar kopplade till migranters rätt till vård.  Kontakta gärna oss om du vill att vi föreläser för din arbetsplats.

Prenumerera på nyheter om migration och hälsa i Skåne

I Nyhetsbrev migration och hälsa delar vi på Kunskapscentrum migration och hälsa med oss av information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande migration och hälsa. Vi bevakar främst utvecklingen lokalt i Skåne men även i övriga landet och världen.  

Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne
Baltzarsgatan 31, 205 02 Malmö
E-post: kunskapscentrum.mh.pv@skane.se
skane.se/kcmigrationhalsa

Redaktör Nyhetsbrev migration och hälsa
Emelie Svensson: emelie.a.svensson@skane.se

Avprenumerera