Nyheter, aktuella frågor och pågående arbete rörande sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne.

Kunskapscentrum kvinnohälsa
Nyhetsbrev kvinnohälsa
Webbversion • Vidarebefordra • Prenumerera

Nyhetsbrev kvinnohälsa

februari 2020

I detta nyhetsbrev:

Håll utkik efter webbenkät om amning
Smakprov inför vårens utbildningsdagar - intervju med Maria Ekstrand Ragnar
Graviditetsregistret - börja rensa i mottagningens listor redan nu
Jämställt föräldraskap - en angelägen fråga i mödra- och barnhälsovården
Språkets betydelse vid samtal om sex
Inspiration: Tolkade föräldragrupper i Lindängen
Aktuellt inom sexuell och reproduktiv hälsa
Utbildning om amningens betydelse för hälsan
Med mera!

På gång på Kunskapscentrum kvinnohälsa

Håll utkik efter webbenkät om amning
 – vi behöver din medverkan!

Inom kort kommer du som arbetar inom barnhälsovården eller mödrahälsovården att få en enkät utskickad till dig som handlar om vårdens amningsfrämjande arbete. Enkäten är baserad på Världshälsoorganisationens (WHO) tio steg för att skydda, främja och stödja amning.

Som vi tidigare skrivit om i Nyhetsbrev kvinnohälsa arbetar Kunskapscentrum kvinnohälsa i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård med en amningsstrategi för Skåne som syftar till att stärka hälso-och sjukvårdens amningsfrämjande arbete och därmed ge de som önskar att amma de bästa förutsättningarna för en lyckad amning.

Enkäten är en del i arbetet med amningsstrategin och vi behöver din medverkan.
Håll utkik!

Hälsningar amningsstrategigruppen genom Anna Kjellbom

Smakprov inför vårens utbildningsdagar för dig som arbetar på barnmorskemottagning

Intervju med en av föreläsarna – Maria Ekstrand Ragnar

Maria Ekstrand Ragnar är barnmorska, universitetsadjunkt och forskare vid Lunds universitet. På vårens utbildningsdagar kommer hon att föreläsa på ämnet Fruktsamhet, hälsa och reproduktiv livsplan. Kunskapscentrum kvinnohälsas Anna Kjellbom ställde några frågor till henne för att få ett litet smakprov på ämnet.

Hej Maria! Du har tillsammans med kollegor skapat en webbsida som heter Reproduktiv livsplan – en plan för framtiden, vad var tanken bakom webbsidan?

Maria: Att skapa ett forum med samlad och lättillgänglig information kring ålderns och levnadsvanors betydelse för fruktsamhet. Målgruppen för webbsidan är bred – dels unga som vill ha barn nu eller i framtiden, men även de som vill undvika graviditet ska ha nytta av informationen på webbsidan. Sidan har utvärderats vetenskapligt och också visat sig vara ett användbart redskap för barnmorskor som arbetar med information till unga om hälsa, levnadsvanor och fruktsamhet. Till exempel i samband med preventivmedelsrådgivning.

Det låter spännande och säkert något som kommer intressera barnmorskorna på både barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar. Är det något särskilt du ser fram emot i mötet med barnmorskorna på Skånes barnmorskemottagningar?

Maria: Jag hoppas på ett givande möte där vi kan diskutera både möjligheter och utmaningar kring arbetet med prekonceptionell hälsa och vård. Barnmorskor är nyckelpersoner med stort förtroendekapital bland dem vi möter. Vi har vi ett gyllene tillfälle att ännu tydligare låta prekonceptionell hälsa ingå i vår profession.

Vad tror du kommer att vara mest förvånande för barnmorskorna i publiken med tanke på vad du tänker berätta på din föreläsning?

Maria: Oj, svår fråga. Jag tror att barnmorskor överlag är pålästa. Själv har jag förvånats över vad forskningen visar om sjunkande spermiekvalitet och att kunskap om ålder och fruktsamhet fortfarande brister hos många unga. Jag kommer att prata en del kring etiska aspekter när det gäller prekonceptionell rådgivning, vilket nog kan leda till en hel del egna tankar och reflektioner hos barnmorskorna.

Det ser vi verkligen fram emot! Eller hur! Missa inte att anmäla er, anmälan är öppen i Utbildningskalendern. Där kan du också läsa mer om hela programmet som innehåller fyra intressanta föreläsningar på temat Fruktsamhet och assisterad befruktning – möjligheter och utmaningar.


Länk till mer information och anmälan i Utbildningskalendern

Graviditetsregistret – börja rensa i mottagningens listor redan nu

I årsrapporten från Graviditetsregistret för 2018 kan vi se att Skånes täckningsgrad för registreringar har ökat från 84 procent 2017 till 87 procent 2018. Rapporten ”För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne” som Kunskapscentrum kvinnohälsa varit med och tagit fram (och som vi skrev om i förra nyhetsbrevet) bygger till stor del på barnmorskans manuellt inmatade uppgifter. Tack för att ni registrerar och medverkar till att göra skillnad för våra familjer!

Ofullständiga registreringar påverkar statistiken
2018 fanns det ca 1000 ofullständiga registreringar och journaler samt många ofullständiga svar. Inför rapporten 2019 kan vi bli bättre. Minskar vi bortfallet kommer vi närmre sanningen. Det finns idag ca 1000 oavslutade registreringar med inskrivna 2018 och lika många med inskrivna de första fem månaderna 2019. Därför kommer här en tidig påminnelse till er med en önskan om att redan nu börja rensa i mottagningens listor.

Den årliga statistiken hämtas ut från Graviditetsregistret omkring kalendervecka 20.
Under 2020 arbetar Helén Simonsson på en del av sin tjänst med Graviditetsregistret nationellt. Du får gärna ställa frågor och synpunkter som rör Graviditetsregistret via oss på Kunskapscentrum kvinnohälsa på e-post kunskapscentrum.kh.pv@skane.s

Omslag till metodboken Jämställt föräldraskap - för barnets bästa. Illustration Maria Borgelöv.

Jämställt föräldraskap – en angelägen fråga i mödra- och barnhälsovården

Reflektionsövningar i föräldragrupper, studiecirklar i personalgruppen och enskilda samtal med föräldrar är några av de sätt som metodmaterialet Jämställt föräldraskap – för barnets bästa används på idag.

Under förra året genomförde Kunskapscentrum kvinnohälsa och barnhälsovård en enkätundersökning för att undersöka hur personal inom mödra- och barnhälsovård i Skåne arbetar med frågor om ansvarsfördelning och jämställdhet i föräldraskap.  Enkätundersökningen gjordes

bland annat för att få en bild av hur Region Skånes metodmaterial Jämställt föräldraskap – för barnets bästa används i verksamheterna samt vilka behov och önskemål som finns hos personal för att arbeta med frågan framöver.

80 procent känner sig bekväma att prata om ansvarsfördelning i föräldraskapet
Enkätundersökningen visar att nästan 90 procent av de 158 svarande anser att det är viktigt eller mycket viktigt att arbeta med jämställt föräldraskap inom mödra- och barnhälsovården. Nästan alla svarar också att de i praktiken arbetar med frågan, men till varierande grad, och 80 procent svarar att de känner sig bekväma med att samtala med föräldrar om frågor som rör ansvarsfördelning i föräldraskapet.

Samtalskort och extramaterial är mindre poppis
Resultatet visar att metodmaterialet Jämställt föräldraskap – för barnets bästa finns tillgängligt på de allra flesta arbetsplatser och att majoriteten av de svarande använder boken i sitt arbete. Det framgår att samtalskorten som ingår materialet används i lägre utsträckning och att det är få som använder sig av det nedladdningsbara extramaterialet som finns på nätet (till exempel Checklista för en jämställd vardag)

Tips på olika sätt att använda metodmaterialet
Flera av de svarande beskriver att de använt metodmaterialet genom att ha en studiecirkel där personalgruppen läser ett kapitel åt gången och sedan diskuterar det på ett gemensamt möte. Andra anger att de använder sig av reflektionsfrågor ur boken i sina föräldragrupper, eller att de i enskilda möten uppmuntrar föräldrar att kommunicera med varandra om ansvarsfördelningen kring barn och hushåll. Flera beskriver att de har blivit mer medvetna om sitt bemötande av föräldrar efter att ha läst boken.

Fortsättning följer
I enkäten framkom enhälliga önskemål om mer fortbildning i ämnet samt möjlighet till påfyllning och fördjupning och mer tid till gemensam reflektion i arbetsgruppen.

Vi vill rikta ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Vi tar med oss era önskemål i planeringen av det fortsatta arbetet för att främja dialogen om ansvarsfördelningen inom familjen!

Ny rapport: Jämställt föräldraskap – en arbetsgivarfråga

Diskrimineringslagen har stärkt kravet på att arbetsgivare aktivt ska göra det möjligt för medarbetare att förena yrkesarbete med föräldraskap. Endast 5 av 53 tillfrågade kommuner/aktörer i Skåne arbetar med alla de fyra steg lagen föreskriver, visar en ny rapport från Länsstyrelsen Skåne.

Män i Skåne tar ut minst föräldraledighet i landet

Rikssnittet för antalet män som tog ut föräldraledigt låg på 30 procent under 2019, enligt Försäkringskassan senaste siffror. Skåne tillsammans med Gävleborg är de län som ligger sämst till med 28 procent.

Bjuv är den kommun som har den lägsta siffran i Skåne med 23 procent.

Språkets betydelse vid samtal om sex
– det ska kännas lätt för att vara rätt!

Den 27 november anordnades konferensen Sexualitet inom hälso- och sjukvård av Centrum för sexologi och sexualitetsstudier på Malmö Universitet. En av föreläsarna, Suzann Larsdotter, socionom, auktoriserad sexolog och sakkunnig på RFSU, föreläste på temat ”Varför är sexualitet viktigt inom hälso- och sjukvård?”.

För att professionella ska kunna prata om sex kan de behöva öva på att prata om sexualitet, och hitta ett språk för det. Larsdotter betonade vikten av kompetens kring HBTQ, samt att själv vara trygg och medveten om sin egen sexualitet. Men också att ha en ödmjukhet gentemot sig själv och att man inte kommer vara hundraprocentigt korrekt alla gånger. Det viktiga är att be om ursäkt om du trampar snett.
 
I samtal med din patient kan du till exempel använda skalfrågor där patienten får skatta 0-10 på Hur nöjd är du med ditt sexliv? och Hur nöjd är du med din sexuella hälsa? och höra efter om patienten efterfrågor stöd. Och i så fall i vilken form. Larsdotter betonade att genom att våga ställa detaljerade frågor på ett rakt och tydligt sätt, visar vi att ämnet inte är främmande och att du som professionell klarar att prata om olika praktiker utan rädsla och moralism. 

Regional konferens om barnmorskans samtal kring alkohol i samband med graviditet

I höstas anordnade Svenska Barnmorskeförbundet tillsammans med samordningsbarnmorskorna i Sverige regionala konferenser om barnmorskans samtal kring levnadsvanor med fokus på alkohol. Det blev sammanlagt 14 konferenser med samma innehåll runt om i Sverige.

I november 2019 var det södra sjukvårdsregionens tur. Regionpolitiker, medarbetare på barnmorskemottagningar och BVC från Blekinge, Kronoberg och Skåne träffades i Malmö och Hässleholm.

Elisabeth Danielsson barnmorska vid mödra- och barnhälsovårdsteamet vid Hagamottagningen i Göteborg höll i dagen. Verksamheten syfte är att stödja till en nykter och drogfri graviditet, spädbarnstid och ett gott föräldraskap. I programmet varvades rollspel med dialog med deltagarna och inspelad film med bland annat överläkare Åsa Magnusson, psykolog Pia Risholm Mothander och barnläkare Ihsan Sarman.

Här kan du läsa en längre intervju med Ihsan Sarman där han berättar mer om sina erfarenheter och aktuell forskning om alkoholkonsumtion och fosterskador.

Inspiration

Tolkade föräldragrupper i Lindängen

Familjecentralen i Lindängen har tagit fram ett upplägg för sina föräldragrupper som är mer inkluderande för alla blivande föräldrar. Fler professioner bjuds in tidigt och istället för enskilda möten med tolk bjuds tolkarna in till föräldragruppen.

Nadja Sjölin och Eva-Lotta Welander på Barnmorskorna i Malmö.    

När Familjecentralen Lindängen i Malmö startade för drygt ett år sedan så var det första gemensamma projektet att se över formen för föräldragrupperna. Barnmorskorna Nadja Sjölin och Eva-Lotta Welander började forma ett nytt upplägg där BVC och socialrådgivarna deltar redan vid föräldrastödet för blivande föräldrar på barnmorskemottagningen. Samtidigt bestämde de sig för att frångå det tidigare arbetssättet att föräldrastöd till blivande föräldrar med behov av tolk ges enskilt tillsammans med barnmorskan och tolk.

– Vi måste erbjuda alla lika vård. När vi hade individuellt föräldrastöd för de som hade behov av tolk så blev det ju inget

utbyte med de andra deltagarna för dem. Och ofta är det de här föräldrarna som behöver just gruppmötet allra mest. Det är ett ypperligt tillfälle att knyta nya kontakter, säger Nadja Sjölin.

Nu bjuds istället alla blivande föräldrar in till föräldrastödet i grupp och tolkar bokas in utifrån behov.

– Det är olika från gång till gång hur många tolkar som är med, ofta är det ungefär hälften av deltagarna som har behov av tolk. Vi har alltid tolk på plats och försöker beställa tolkar med god förmåga till simultantolkning. Vi försöker också placera tolkarna så att de inte sitter precis bredvid varandra. Det har fungerat bra. De flesta är nöjda och vi ser att fler kommer, säger Nadja Sjölin.

 Alla blivande föräldrar bjuds in till tre träffar där den första handlar om förlossningsförberedelse. Tillfälle nummer två hålls tillsammans med BVC och handlar om amning och den första tiden med barnet. Vid det sista tillfället är föräldrarådgivare med och fokus ligger på samtal kring föräldraskap och vad det innebär att bli förälder.

Vid de första två tillfällena är det lite mer information och då använder de en tydlig powerpointpresentation för att underlätta för tolkarna. När det är samtal är det enligt Nadja inga problem att få igång interaktionen, men den som håller i gruppen behöver såklart tänka på att skapa pauser för tolkning.

– Vissa får vänner för livet genom sin föräldragrupp och det måste vi erbjuda alla föräldrar, avslutar Nadja Sjölin.

Aktuellt inom sexuell och reproduktiv hälsa

Angående graviditeter som når vecka 41+0

I Region Skåne rekommenderar vi alla förstföderskor samt omföderskor med någon av nedanstående riskfaktor i anamnesen, att komma för bedömning i graviditetsvecka 41+0. Kontrollen bokas enligt lokala rutiner.

Riskfaktorer hos omföderskor inkluderar:

  • Tidigare intrauterin fosterdöd
  • Känd tillväxt < -11 % för gestationsåldern (1SD)
  •  Ålder > 40 år
  •  Födelseland i Afrika, söder om Sahara 
  •  BMI > 35
Detta gäller tillsvidare i en övergångsperiod i väntan på nationella riktlinjer.

Känner du till de nationella målen för preventivmedel?

I nationella riktlinjer kring antikonception står det att LARC (long-active reversible contraception), alltså p-stav eller spiral, ska förskrivas i så hög grad som möjligt då de är de preventivmedel som skyddar mot graviditet i högst grad. Gör vi det?

Nationella mål
Under 2019 formulerade FARG:s arbets- och referensgrupp för familjeplanering inom SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) målvärden för preventivmedelsförskrivning i Sverige. Ni känner väl till målen?

  • Rådgivningssamtal kring antikonception vid abort ska ske till 100 %.
  • Namngiven metod för antikonception ska finnas vid abort i 95 % av fallen (att aktivt välja ingen metod räknas som en namngiven metod).
  • Preventivmedelsrådgivning efter abort ska resultera i LARC-förskrivning i minst
    60 % av fallen.
  • Preventivmedelsrådgivning öppenvård, till exempel på BMM, ska resultera i LARC förskrivning i minst 40 % av fallen.                       
Det tydliga fokuset på preventivmedelsrådgivning i samband med abort beror på att
45 % av alla aborter i Sverige görs av kvinnor som tidigare gjort minst en abort. Risken för att behöva en abort igen under de närmaste åren sjunker om man använder ett långtidsverkande preventivmedel som p-stav eller spiral. Här finns stort utrymme för förändring.

Diagrammet visar den totala användningen av LARC i Sverige (%). UR = utilization rate, det vill säga användandegrad. (Socialstyrelsen)

Graviditetsenkäten skickas ut i hela Sverige

Snart kommer den nationella Graviditetsenkäten från SKR (Sveriges kommuner och regioner) att lanseras. Under 2019 testades enkäten i Region Skåne och Region Halland, men snart skickas alltså enkäten ut i hela Sverige.

Planerad start för utskick är den 1 mars 2020 och enkäten skickas, liksom vid testomgången, ut via 1177 Vårdguidens e-tjänster. För att kunna svara på enkäten behöver den gravida logga in på 1177.se och aktivera valet att få meddelanden via sms och/eller e-post.

Vad är Graviditetsenkäten?
Graviditetsenkäten är en webbaserad undersökning som innehåller frågor om vad gravida och nyblivna föräldrar i Sverige tycker om vården och hur de upplever sin egen hälsa under graviditet, förlossning och eftervård. Syftet är att hälso- och sjukvården ska få underlag för att förbättra mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige.

Vem får enkäten?
Graviditetsenkäten består av tre olika delar och skickas ut till de som:

  • är i graviditetsvecka 25
  • födde barn för åtta veckor sedan
  • födde barn för ett år sedan
SKR kommer att ta fram informationsmaterial att ha i väntrummen. Det pågår även arbete för att enkäten ska översättas till flera språk.

Förändring i nationell statistik om amning

Socialstyrelsen har beslutat att anpassa nuvarande amningskategorier och mätåldrar i den nationella amningsstatistiken. En anledning är att nuvarande indelning av ammade barn i "helt ammade" och "delvis ammade" bedöms vara för grov för svenska förhållanden.

Det är vanligt att ge pyttesmå smakprov av annan föda samtidigt som barnet huvudsakligen ammas. I statistiken har det tidigare inte kunnat skiljas från barn som ammas lite och huvudsakligen får annan föda. Kategorin "delvis ammad" delas nu därför upp i "övervägande ammad" och "delvis ammad", med en reviderad definition. Den nuvarande mätåldern 9 månader ändras också till 8 månader.

Skåne har delvis påbörjat övergången till nya kategorier
Socialstyrelsen fattade beslutet i november 2019 och målsättningen är att samtliga regioner i Sverige ska rapportera enligt de ändrade amningskategorierna och mätåldrarna från och med barn födda 2021. I Skåne har rapporteringen enligt de nya riktlinjerna delvis påbörjats.

Nya amningskategorier och mätåldrar
Följande kategorier ska gälla
Helt ammad: Barn som enbart fått bröstmjölk, inkl. vitaminer (t.ex. D-droppar), mineraler eller läkemedel de senaste 7 dagarna.
Övervägande ammad: Barn som förutom bröstmjölk också fått pyttesmå smakprover, oavsett antal, eller annan kost vid 1-2 tillfällen de senaste 7 dagarna.
Delvis ammad: Barn som förutom bröstmjölk också fått annan kost vid 3 eller fler tillfällen de senaste 7 dagarna. (Pyttesmå smakprov räknas inte)
Ej ammad: Barn som enbart fått annan kost än bröstmjölk de senaste 7 dagarna.
 
Följande mätåldrar ska gälla
 1 vecka, 2 månader, 4 månader, 6 månader, 8 månader och 12 månader.

Ny syn på bäckenbotten gör jobbet lättare

– Att diagnostisera och sy en blödande bristning är svårt. Därför måste barnmorskor hjälpas åt och fortsätta att ha bäckenbotten på agendan, säger Cecilia Lind, barnmorska och en av författarna till en ny handbok om bäckenbotten och förlossningsskador i en artikel i Vårdfokus 6 februari 2020.

Den ökade öppenheten kring bristningar och förlossningsskador har gjort det lättare att göra ett bra jobb som barnmorska, anser flera av barnmorskorna i artikeln. Mammorna är mer medvetna om att det är viktigt och ifrågasätter inte om sutureringen tar tid.

Janusmed fosterpåverkan får nytt utseende

Det har kommit en ny version av kunskapsstödet Janusmed fosterpåverkan. Den nya versionen har nytt utseende och nya funktioner. Bland annat kan man söka på flera läkemedel samtidigt och lätt växla mellan olika kunskapsstöd för att få information om en patients läkemedel ur flera perspektiv.

Uppdatering av instruktioner för insättning och uttag av Nexplanon

Nexplanon (etonogestrel) 68 mg får nya uppdaterade instruktioner för att minimera risken för skador på nerver och blodkärl samt förflyttning av implantatet. Nexplanon är ett långtidsverkande hormonellt preventivmedel som sätts in under huden.

Europeisk konferens om alkohol, graviditet och fosterskador kommer till Norge

I september 2020 kommer en unik möjlighet för oss i Norden att både utveckla våra regionala nätverk och samtidigt ta del av den senaste internationella forskningen om alkohol, graviditet och fosterskador. Den femte Europeiska FASD konferensen hålls då i norska Arendal.

Språktolkning inom hälso- och sjukvård – en rättighet som gäller alla

För jämlik och säker vård är det en förutsättning att patienten och hälso- och sjukvården kan kommunicera och förstå varandra.

I december 2019 släppte Kunskapscentrum migration och hälsa rapporten Språktolkning inom hälso- och sjukvård – en fråga om mänskliga rättigheter. Rapporten är ett faktaunderlag som presenterar olika perspektiv på tolkfrågan.

I rapporten får vi ta del av hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av tolksamtal. Olika aspekter tas upp till exempel hur det upplevs att vara flerspråkig på arbetsplatsen och att som personal användas som informell tolk. Vi får även ta del av patienternas och tolkarnas egna upplevelser av tolksamtal och deras förslag till förbättringar.

En femtedel har använt ett barn som tolk
Av de tillfrågade i rapporten har tre fjärdedelar av hälso- och sjukvårdspersonalen använt en anhörig som tolk det senaste halvåret. En femtedel uppger att de har använt ett barn som tolk det senaste halvåret.

Risk för medicinska missbedömningar
Ett bristande tolksamtal eller ett samtal utan auktoriserad tolk kan innebära en risk för medicinska felbedömningar, uteblivna sjukvårdsbesök och behandlingar. Brist på information kan skapa oro och en känsla av utsatthet för patienten.

En liten skrift om det goda tolksamtalet
Kunskapscentrum migration och hälsa har även gett ut en ”liten skrift om det goda tolksamtalet”. I den ges praktiska enkla tips på vad du som hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att tolksamtalet skall bli bra och leda till att underlätta för patienten att få sitt vårdbehov tillgodosett. Men även till att du som personal skall förstå patienten och kunna utföra ditt arbete på ett tillfredställande sätt.

Ett bra tolksamtal med patienten i fokus kan behöva professionellt etiskt reflekterande, flexibilitet och kreativitet!

Gynekologisk cellprovskontroll på 12 språk

Nu finns ett nytt översatt informationsmaterial med bilder att använda vid cellprovtagning. Skriv gärna ut och använd som stöd på mottagningen, men tänk på att bildstödet inte kan ersätta tolk. Materialet är framtaget av RCC Väst och finns översatt till 12 olika språk.

Utbildningar

Utbildning om amningens betydelse för hälsan

Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa bjuder in till en utbildningsdag om amningens betydelse för hälsan och hur man inom vården kan stärka sitt amningsfrämjande arbete. Ämnen som berörs är partners betydelse, vanliga komplikationer, lagar och förordningar relaterat till amning och mycket mer.

Datum: 8 maj
Plats: Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Malmö

Nya datum för populär gruppledarutbildning

Under våren anordnar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård två nya omgångar av vår utbildning för föräldragruppsledare.

Målet med kursen är att skapa trygga och kompetenta gruppledare. Kursen skapar en större förståelse för gruppdynamiska processer och hjälper deltagarna att finna de styrkor och verktyg som behövs för att utvecklas i sin roll som föräldragruppsledare.

För vem?
BHV-sjuksköterskor på BVC och barnmorskor på BMM. För att tillgodogöra sig kursen behöver du ha erfarenhet av arbete med föräldragrupp. 

Utbildningsdagar för dig som arbetar på barnmorskemottagning

Tema för vårens utbildningsdagar är Fruktsamhet och assisterad befruktning - möjligheter och utmaningar

Länk till mer information och anmälan i Utbildningskalendern

När

den 26 mars och
den 27 april

Var

Jubileumsaulan, SUS Malmö

Tid

08:30-16:00

Fira 15 år med oss!

2020 är ett stort jubileumsår för Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa. Kunskapscentrum barnhälsovård fyller 10 år och Kunskapscentrum kvinnohälsa fyller 5 år. Det vill vi fira med er som arbetar på BVC och barnmorskemottagningar i Skåne!
 
Under de här åren har vi sett hur utbildning och kunskapsinsatser kan göra skillnad och vi vill ta tillfället i akt att ladda på med extra inspiration tillsammans med er. Den 1-3 december 2020 kommer vi att bjuda in till tre halvdagsutbildningar på tre platser i Skåne utifrån tre viktiga teman:
 
Tema levnadsvanor – Hässleholm, Statt hotell
Tema social sårbarhet – Helsingborg, Dunkers kulturhus
Tema psykisk hälsa – Malmö, biograf Panora
 
Mer information om programmet och vilken dag vi kommer att vara var kommer framöver, men sätt en stjärna i kalendern redan nu.    

Prenumerera på nyheter om sexuell
och reproduktiv hälsa i Skåne

I Nyhetsbrev kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande sexuell och reproduktiv hälsa. Vi bevakar främst utvecklingen lokalt i Skåne men även i övriga landet och världen.  

Kunskapscentrum kvinnohälsa, Region Skåne
Baltzarsgatan 31, 205 02 Malmö
Tel: 040-623 93 15
E-post: kunskapscentrum.kh.pv@skane.se 

Redaktör Nyhetsbrev kvinnohälsa
Emelie Svensson: emelie.a.svensson@skane.se
Bilder från Scandinav bildbyrå.

Avprenumerera