tydligt som under covid-19. Kopplingen mellan socioekonomiska förutsättningar och risken att drabbas av pandemin har varit ett samtalsämne sedan i våras, och plötsligt ser vi rubriker om bristen på information på olika språk. Jag hoppas att vi drar lärdomar av detta i det ordinarie arbetet med hälso- och sjukvård och att ett migrationsperspektiv blir en självklarhet vid planering och utförande av vårdinsatser.  

På Kunskapscentrum migration och hälsa fortsätter vi att bevaka covid-19 ur ett migrationsperspektiv, men också enträget jobba för att hela Region Skånes hälso- och sjukvård ska erbjuda en jämlik vård för ALLA patienter. I detta nyhetsbrev kan du läsa om hur vi arbetar med att Region Skåne ska bli bättre på att upptäcka tortyrskador och om vår utbildning i att använda tolk. Vi berättar också om Smers (statens medicinsk-etiska råd) ställningstagande gällande transplantationer till patienter som saknar permanent uppehållstillstånd och om hur covid-19 har drabbat migrantgrupper i övriga Europa.

God Jul och Gott Nytt År

Jenny Malmsten
Enhetschef Kunskapscentrum migration och hälsa,
fil. dr. internationell migration och etniska relationer

Vården behöver veta mer om tortyr
Föreläsningsserie om jämlik hälsa under och efter covid-19
Ny medarbetare: Nathalie Perera
Covid-19 och Europas migrantgrupper
Om vård till personer utan permanenta uppehållstillstånd
Utbildningar inom migration och hälsa

Hälften av vårdpersonalen i Skåne uppger att de har låga kunskaper om tortyr och hur det påverkar hälsan på sikt. Genom att bli bättre på att identifiera tortyrskador kan hälso- och sjukvården ge fler patienter rätt vård.

patienterna. De stora skillnaderna i kunskapsnivå bland hälso- och sjukvårdspersonal gör att hälso- och sjukvården sannolikt missar patienter med skador som beror på tortyr, säger Johan Nilsson, projektledare för DIKT (Dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr) på Kunskapscentrum migration och hälsa som tagit fram rapporten.

Vilket stöd tortyröverlevare får från hälso- och sjukvården kan vara avgörande för att inte personens symtom ska förvärras eller permanentas. 

Läs en längre nyhet om rapporten, Vårdgivare Skåne

Ta del av hela rapporten: Vad vi vet om tortyr och dess konsekvenser – En kunskapskartläggning inom hälso- och sjukvården i Region Skåne

Malmö universitet har under hösten hållit en seminarieserie om framtiden efter covid-19 - The PHED Malmö-Lund Commission on the Future of Healthcare Post Covid-19. Kommissionen är en del av Malmö universitets nätverk och forskningsprojekt Precision Health and Everyday Democracy (PHED) med fokus på beslutsfattares och vårdpersonals möjligheter att möta hälsobehov hos en föränderlig befolkning.

Kunskapscentrum migration och hälsa bjöds in till ett av seminarierna för att berätta om verksamhetens arbete för att säkerställa ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvård under covid-19. Vikten av att tänka in olika migrantgrupper i all planering och utförande av hälso- och sjukvård har varit extra synlig under pandemin. Betydelsen av tillgång till jämlik vård för en jämlik hälsa har varit extra tydlig.

Berätta om något du har jobbat med innan
– Jag har tidigare bland annat arbetat inom barn och ungdomspsykiatrin, med läkare utan gränser och inom skola.

Kunskapscentrum migration och hälsa har under det pågående utbrottet av covid-19 samlat information om hur detta har drabbat migrantgrupper i Europa, med fokus på Norden och nedslag i övriga Europa.

I Norden har utrikesfödda varit smittade i högre grad än majoritetsbefolkningen – bland annat är personer med somaliskt ursprung överrepresenterade. De migrantgrupper som varit mer utsatta bor ofta i socialt utsatta områden med hög trångboddhet. De arbetar i serviceyrken som busschaufförer, vårdpersonal och inom restaurang – yrken med få eller inga möjligheter till social distansering.

Olika prioritering av översatt information
En intressant jämförelse mellan de nordiska länderna handlar om översättning av material. I augusti 2020 hade Norge översatt information till 39 språk och Danmark till 27 språk. Vid samma tidpunkt hade Folkhälsomyndigheten i Sverige översatt information om viruset till tolv språk. Länsstyrelsen hade förutom skriftligt material också publicerat informationsfilmer om covid-19 på åtta av de tolv språk som Folkhälsomyndigheten prioriterat. Två av våra nordiska grannländer verkar ha satsat mer på information på olika språk än vad Sverige har gjort.

Värt att nämna är dock att Island endast översatt informationen till tio språk, och Finland dröjde tills slutet av sommaren 2020 med att översätta informationen till andra språk än engelska och svenska. Idag har Folkhälsomyndigheten i Sverige översatt material på 20 språk och utöver detta tillkommer minoritetsspråk.

Arbetsmigranter och asylsökande särskilt utsatta
I europeiska länder som Spanien, Tyskland och Grekland, har arbetsmigranter och asylsökande varit särskilt utsatta, ofta på grund av att de bor i anläggningsboenden där de i vissa fall blivit inlåsta av myndigheter av rädsla för att de ska sprida smittan. Migranter har emellanåt hållits ansvariga för att sprida smittan.

Socioekonomiska faktorer som trångboddhet, utsatta yrken, beroende av kollektivtrafik och viss brist i tillgängligheten till vård framkommer som förklaringar till migranters utsatthet under pandemin.

I en ny rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) fastslås att osäkerheten kring tillgången till eftervård inte bör vara ett skäl att neka en person utan permanent uppehållstillstånd transplantation och annan livräddande vård.

Efter att personer inom läkarkåren har hört av sig till organisationen och efterfrågat juridisk och etisk vägledning vad gäller vård till personer utan permanenta uppehållstillstånd har Smer undersökt denna fråga närmare.

I rapporten understryker Smer att beslut om nödvändiga vårdinsatser ska grunda sig i en medicinsk bedömning av den enskilda patientens möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen och att personer utan permanent uppehållstillstånd har rätt till individuell medicinsk prövning. Sådana beslut ska enligt Smer inte grunda sig i icke-medicinska faktorer såsom migrationsrättslig status, då det skulle vara i konflikt med principen om det lika människovärdet.

– Det lika människovärdet och behovet av vård är styrande prioriteringsprinciper inom den svenska hälso- och sjukvården. Dessa principer bör gälla för all vård som erbjuds i Sverige, utan diskriminering, säger Göran Collste, sakkunnig i Smer och professor emeritus i tillämpad etik i ett pressmeddelande.

Även om rapporten i stort fokuserar på transplantationer och möjlighet till eftervård är dess slutsatser applicerbara på flera andra vårdsituationer som berör personer utan permanenta uppehållstillstånd. I rapporten nämns exempelvis att asylsökande personer har nekats längre psykiatriska behandlingar eller tandreglering med motiveringen att det är oklart om behandlingen kan fullföljas.

Smer pekar också på vikten av en förtydligad ansvarsfördelning, där läkaren ansvarar för vårdbeslut och Migrationsverket ansvarar för beslut som rör personens migrationsprocess. Migrationsverket ansvarar för att ta hänsyn till om en person efter utvisning har faktisk tillgång till eftervård efter exempelvis genomförd transplantation. Sådana bedömningar bör göras i samråd med medicinsk sakkunskap.

Smer föreslår följande åtgärder för att bemöta dessa etiskt svåra situationer:

• Att regionerna får utökad utbildning i gällande rätt på området.
• Att en vägledning om dessa frågor tas fram för berörda grupper.
• Att lämplig myndighet tar fram mer kunskap om vilket vårdbehov som finns i gruppen av personer som saknar permanent uppehållstillstånd.

I en ny rapport sammanfattar Delmi fem aktuella doktorsavhandlingar med olika perspektiv på Migranters möte med svensk hälso- och sjukvård. Forskarna belyser hur svensk sjukvård diagnosticerar, klassificerar, registrerar, informerar, konsulterar och behandlar migranter. Varje kapitel avslutas med rekommendationer om förbättrande åtgärder som tar sikte på olika aspekter av migranters möte med svensk hälso- och sjukvård.

Ett återkommande tema är betydelsen av kommunikation. Bristande kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare bidrar till missförstånd, förbiseenden, försummad avgörande information och felaktiga beslut som i vissa fall får fatala konsekvenser.

Vi på Kunskapscentrum migration och hälsa skräddarsyr utbildningar efter verksamheters olika behov. Det kan till exempel handla om hur migration kan påverka hälsan, om bemötande och hur vi skapar jämlika vårdmöten eller aktuella lagar kopplade till migranters rätt till vård. Kontakta gärna oss om du är intresserad av en utbildning för din arbetsplats.

Den här utbildningen ger dig praktisk kunskap som ökar chanserna till ett gott tolksamtal i vårdmötet.

När patienten och hälso- och sjukvårdspersonal inte delar samma språk blir tolken en viktig länk för hälso- och sjukvården att kunna säkerställa sitt uppdrag gentemot patienten. Men tolkade vårdmöten kan vara utmanande. Då behöver vi som hälso- och sjukvårdspersonal ha kunskaper i att kommunicera via tolk och kunna anpassa kommunikationen till olika situationer och patienters behov.

Utbildningen belyser språktolkning ur både hälso- och sjukvårdspersonalens, patienternas och tolkarnas perspektiv. Innehållet bygger bland annat på resultat från rapporten Språktolkning inom hälso-och sjukvård – en fråga om mänskliga rättigheter som Kunskapscentrum migration och hälsa tog fram under 2019.

I Nyhetsbrev migration och hälsa delar vi på Kunskapscentrum migration och hälsa med oss av information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande migration och hälsa. Vi bevakar främst utvecklingen lokalt i Skåne men även i övriga landet och världen.