Välkommen till nyhetsbrevet från Region Skånes uppdrag som arbetar med barn i utsatta livssituationer. Vi som står för innehållet är uppdragen Barn som anhöriga, Barn som far illa och Hälsoundersökning på begäran av socialtjänst (tidigare BBIC). Det är tre regionala uppdrag placerade på Region Skånes Kunskapscentrum barnhälsovård.

Region Skånes insatser för barn i utsatta livssituationer ger resultat. Varje år får fler barn stöd. Kunskapscentrum barnhälsovård har tagit fram en regional kartläggning av snart tio års arbete som redovisar vilka insatser som har fungerat, och hur arbetet kan stärkas framåt.

Nu finns ett uppdaterat handlingsprogram för Barn som anhöriga i Region Skåne. Sedan 2015, när det första vårdprogrammet togs fram, har det hänt en hel del när det gäller Barn som anhöriga. Under året som gått har därför handlingsprogrammet reviderats och uppdaterats.

Den nya versionen av handlingsprogrammet ska utgöra ett kunskapsunderlag och stöd i det konkreta arbetet med barn som är anhöriga till patienter i hälso- och sjukvårdens verksamheter.

Webbsidan för Region Skånes arbete med Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänst (HUBS) har fått en ny enkel webbadress. Du når nu även sidan på Skane.se/hubs. På webbsidan kan du bland annat hitta information om hur du beställer en hälsoundersökning på begäran av socialtjänst, stöd kring registrering och samverkansdokument för vård och tandvård.

Inom kort publiceras där också informationsmaterial om hälsoundersökningen riktat till barn i olika åldrar. Materialet består av två korta filmer och en minibok, och har tagits fram i samarbete mellan Kunskapscentrum barnhälsovård och Skånes kommuner.

Barnhälsovården i Skåne stärker sitt stöd till nyblivna mammor med psykisk ohälsa. Från januari 2021 kommer nyblivna mammor i behov av stöd att erbjudas två uppföljande samtal med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som samtalsunderlag.

De nya samtalen erbjuds av barnhälsovårdssjuksköterskan på BVC när barnet är 4-6 månader respektive 8-12 månader. Det är ett led i att systematiskt följa upp de mammor som inte mått väl i samband med depressionsscreeningen 6–8 veckor efter förlossningen. Uppföljande samtal erbjuds både de mammor som fått behandling eller stödjande samtal efter depressionsscreeningen och de som avböjt erbjudande om stödsamtal eller remiss.

Syftet är att uppmärksamma mammor vars depressiva symtom eller depression riskerar att återkomma eller bli långvariga, eftersom risken för negativa effekter på barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling då är som störst.

Samtalet tar 15-20 minuter och uppföljningen görs på ett flexibelt och praktiskt genomförbart sätt, till exempel i anslutning till andra besök enligt barnhälsovårdsprogrammet. Om modern har en pågående behandling (till exempel regelbunden kontakt med barnhälsovårdspsykolog) görs en individuell bedömning om hon ska erbjudas uppföljande samtal eller inte.

Läs mer: Screening med EPDS för depression hos nyblivna mammor, Rikshandboken BHV

När vårdnadshavare till barn under 13 år inte ska ha åtkomst till dokumentation i barnets journal: På Region Skånes intranät finns både skriftlig information och en kort film om hur läsbarheten kan förhindras (endast tillgängligt för Region Skånes medarbetare).
 
Blockera vårdnadshavares tillgång till e-tjänster och Journalen för barn under 13 år, Intranätet
 
När dokumentationen rör patienter (oavsett ålder) och handlar om våld i nära relationer: Webbsidan Våld i nära relationer har uppdaterats med tydliga, korta instruktionsfilmer om hur dokumentation i den dolda mallen går till i båda journalsystemen PMO och Melior.
 
Journaldokumentation i PMO och Melior, Vårdgivare Skåne

Psykolog Kati Falk, verksam vid Skånes universitetssjukhus, har under hösten givit ett webbinarium på uppdrag av AKO Skåne om den form av misshandel som kallas Münchhausen by Proxy eller Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser. Webbinariet kan ses i efter hand.

Barnombudsmannen beskriver i en rapport till FN:s Barnrättskommitté vilka åtgärder Sverige har gjort för att tillförsäkra barn deras rättigheter under pandemin. Som exempel nämns Regeringens presskonferenser för barn, att förskolor och grundskolor har hållits öppna och att nya regler i föräldraförsäkringen gav föräldrar möjligheter att utan intyg vara hemma med sjuka barn i mer än sju dagar.
 
I rapporten beskriver de även exempel på beslut som påverkat barns rättigheter negativt, och att Barnombudsmannen många gånger kontaktats under pandemin när barns rättigheter har kränkts genom olika beslut. Barnombudsmannen tar upp att barnets rättigheter nu är svensk lag och att det inte minst i dessa tider är viktigt att beslut tas med tanke på barnets bästa och inte utan att barn får komma till tals. Rapporten är på engelska.

Additional submission to the UN Committee on the Rights of the Child from the Ombudsman for Children in Sweden focusing on Sweden’s response to Covid-19
 

Fem forskare har gjort en litteraturöversikt över interventioner som syftat till att informera barn om deras föräldrars sjukdom. Charlotte Ojas, specialistläkare i allmänmedicin och doktorand på Karolinska institutet, är initiativtagare till studien som ska ge en bild av vad som kan vara till hjälp för föräldrar och barn när en förälder är sjuk.

Interventioner för att informera barn – en litteraturöversikt, Nationellt kompetenscentrum anhöriga
 
Mer av Charlotte Ojas:
Making life work for both themselves and their parents alone- how children aged 11–16 view themselves in relation to their chronically ill parents in a primary health care setting

Vårens grundkurser i Barn som anhöriga och Barn som far illa är nu öppna för anmälan i Utbildningskalendern på Vårdgivare Skåne. Även vårens grundkurser kommer att hållas i digital form.

Datum:
19 februari
24 mars
21 april
20 maj
16 juni

I spåren av covid-19 finns en risk att fler barn och ungdomar än tidigare behöver information, stöd och/eller skydd om vardagen förändras på grund av Folkhälsomyndighetens allmänna råd, sjukdom i familjen eller andra faktorer som kan vara påfrestningar i människors liv.

Skyldigheterna när barn är anhöriga och/eller far illa behöver alltid lyftas i varje vårdverksamhet, men kanske är det alldeles särskilt viktigt just nu. Som kontaktperson har du en viktig roll i din verksamhet att driva frågorna om barn som lever i utsatta livssituationer.

Vi hälsar dig därför välkommen till ett digitalt möte där vi diskuterar hur arbetet med att uppmärksamma barn i utsatthet fungerar just nu i din verksamhet och vilket stöd du i din roll som kontaktperson behöver för att föra frågan framåt.

Datum:
10 mars
20 april
19 maj
 
Tid: kl. 13.30-16.00