Detta nyhetsbrev skickas till alla som jobbar med någon form av cancervård, forskning och utbildning på Skåne University Hospital Cancer Centre (samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Regionalt cancercentrum syd, Medicinsk service och Primärvården palliativ vård och ASIH).

”Vi är stolta och glada över att få ackrediteringen, som innebär att vi utmärker oss som ett framstående europeiskt cancercentrum”, säger Björn Ekmehag, sjukhuschef på Skånes universitetssjukhus.

Nu har cancercentrumet fått positivt besked – och vi är numera ett av 24 centrum och organisationer i Europa som ackrediterats som Comprehensive Cancer Centre.

 – Det är ett långsiktigt arbete att förbättra cancervården och i och med ackrediteringen har vi kommit en bra bit på vägen. Arbetet har redan lett till ett närmare samarbete inom cancervården och cancerforskningen. Detta kommer att gynna patienterna, både idag och i framtiden. Ni ska alla vara riktigt stolta, säger Björn Ekmehag.

Tätt samarbete avgörande
Centrumet jobbar för snabbare tillgång till nya behandlingsmetoder för cancerpatienter, ökad delaktighet för patienten, inklusive möjligheten att delta i kliniska studier, och ännu högre kvalitet i cancervården genom ett mer strukturerat samarbete.

 – Vi har sett under resans gång att ett tätt samarbete är absolut avgörande för att kunna hålla hög kvalitet inom cancervården. Med det sagt så har vi fortfarande utmaningar, som för långa väntetider till vissa ingrepp och behandlingar. Ackrediteringen i sig löser inte dessa problem, men arbetet som ligger bakom kommer att hjälpa oss att förbättra vården ytterligare, säger Björn Ekmehag.

Flera granskningar
Vägen till att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre inleddes  2016 men tog fart år 2019 när en projektgrupp tillsattes. Gruppen har sedan tillsammans med medarbetare inom alla organisationer arbetat med att ta fram det faktaunderlag som bedömts av Organisation of European Cancer Institutes (OECI) och följts  upp med flera platsbesök. Organisationen har granskat hur cancercentrumet jobbar med utbildning, vård och forskning inom cancer.
Ackrediteringen innebär att OECI kommer göra en årlig granskning av cancervården vid centrumet. Var femte år görs en ny ackreditering, om centrumet fortsätter att leva upp till OECI:s krav och ramverk.
 
Forskningen central
För att bli ackrediterad enligt OECI:s ramverk krävs det att ett centrum bedriver omfattande forskning inom cancer. Anders Bjartell, överläkare inom urologin på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet, betonar vikten av att få ut forskningsresultat snabbt till patienterna.
–  Det finns många behandlingar som visat gott resultat i studier. Givetvis är det viktigt att dessa kommer ut till patienterna så fort det bara går. Att vi nu får ett ännu tätare samarbete med bland annat Lunds universitet kommer att öka möjligheterna för det.

Patientperspektivet viktigt
Nick Lamb är patientrepresentant i Skåne University Hospital Centres styrgrupp. I den rollen bidrar han med sina erfarenheter av att vara cancerpatient i den skånska sjukvården.
–  Mycket av det jag tyckte var bra när jag behandlades för leukemi tar man nu fasta på inom Skåne University Hospital Cancer Centre – framför allt samarbetet mellan olika vårdinstanser. Skillnaden nu är att man verkligen stadfäster det och ser till att det blir ett etablerat arbetssätt.

Han hoppas att ackrediteringen som Comprehensive Cancer Centre kan hjälpa till att utveckla cancervården ytterligare.
– Jag tycker att det är viktigt att man vill göra patienterna mer delaktiga i vården. Jag har själv blivit inbjuden flera gånger till vårdpersonal för att ge perspektiv på hur man som patient upplever rehabilitering. Jag hoppas på ännu fler sådana initiativ.

Hitills har det kommit in ett 30-tal sökande till referensråd för patienter och närstående. Urvalsprocessen har startat och intervjuer är på väg att bokas. Referensrådet ska bestå av 7-8 patienter/närstående. 

Tanken är att personerna ska få besked innan sommaren och att referensrådet startar i början av hösten. 

I den nyproducerade filmen bekantar vi oss med hur en strukturerad process för cancerrehabilitering och de olika kompetenserna i verksamhetens team kan se ut. Tillsammans med patienten ger teamet sin bild av hur en framgångsrik modell för cancerrehabilitering fungerar och är en central del av patientens cancervård.

Vad styr vilken cancerbehandling som har bäst effekt?  Jämfört med för 30 år sedan har det stor betydelse vad patologen kommit fram till. Hans Brunnström, docent och patolog, Klinisk genetik och patologi, har bidragit till ny forskning som ger bättre diagnostik vid lungcancer.

Cancerbehandling utformas numera efter varje individ. En rad olika tumöregenskaper spelar stor roll, förutom att det handlar om vilken typ av cancer och var cancern har uppstått. Om cancern har spridit sig från andra organ till lunga gäller ofta andra tumöregenskaper.
-Vi måste ställa rätt diagnos för att välja rätt tilläggsanalyser som styr behandlingen.  I den kliniska situationen har vi ofta mycket lite vävnad eller celler att undersöka. De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Då är det viktigt att vi ställer rätt diagnos och kan öka överlevnaden, säger Hans Brunnström, patolog, specialistläkare, vid Klinisk genetik och patologi.
 
Rätt vård och rätt markörer
Kanske kan det liknas vid att lägga ett gigantiskt pussel. Det behövs ett oerhört detaljerat underlag med proteiner och gener, ärftlig arvsmassa, för att ge patienter exakt behandling. Patienter ska få rätt vård med hjälp av rätt markörer.
- Min forskning handlar mest om förbättring av diagnostik av lungcancer. Det är väldigt intressant att forska! Många uppdateringar om behandlingar kommer. Vi gör hela tiden nya och bättre riktlinjer för vården av lungcancerpatienter varje år, säger Hans Brunnström, som även är docent vid Lunds universitet. 

Livsstil och drivkraft
Forskningen är något av en livsstil för Hans Brunnström, docent och patolog, på Klinisk genetik och patologi. Han arbetar antingen vid mikroskopet eller vid datorn.
-Vi kan i dag hjälpa cancerpatienterna på ett helt annat sätt och analysera olika gener. Vi behöver veta exakt vilka markörer som är säkrast för att cancerläkaren, onkologen, ska välja en viss behandling. Som forskare och patolog är det lite av en utmaning att hitta den bästa, exakta, precisionsmedicinen.  När jag ska hjälpa patienter som ska få en brådskande behandling behöver jag hålla ett visst tempo för att göra en analys, säger Hans Brunnström.
 
Genförändringar är viktiga
Med olika markörer och analyser kan man undersöka proteiner i tumörceller och förändringar i cellernas gener i arvsmassan. Men det är inte meningsfullt att välja alla markörer för varje fall för att hitta rätt behandling. För Hans och hans forskarkollegor är det en drivkraft att hitta nya pusselbitar som gör det lättare för läkaren att välja exakt rätt behandling.
-Förändringarna i generna, i arvsmassan, styr vilken riktad målriktadbehandling som vi kan använda. Undersökning av vissa proteiner kan avgöra om vi kan ”slå ihjäl” cancerceller med immunterapi. Med hjälp av detta har vi ett bättre underlag för att ge bättre behandling.
Behovet är stort av målstyrda behandlingar, eftersom de generellt har betydligt bättre effekt än traditionella cytostatika.
-Med rätt diagnos kan vi sätta in rätt behandling även vid svåra fall. Men vi vill göra så bra analyser som möjligt för att ge underlag för rätt typ av behandling, då det ofta finns begränsat med tumörceller från provtagning.
 
Hjälper patienterna
Efterhand blir nya kombinationer av gener och styrd behandling verklighet. De kan fungera direkt i den kliniska vården och hjälpa lungcancerpatienter.
- Det finns hela tiden nya saker att förbättra och det kommer nya frågeställningar från specialistläkare inom cancervården: ”Varför har vi inga tydliga svar på hur den här behandlingen verkar för just den här patienten?”

Som forskare har Hans Brunnström dagliga avstämningar med olika specialistläkare inom onkologi för att hjälpa patienten att få bästa behandlingen.  Han informerar även kollegor om den senaste patologiforskningen.
- För mig är forskarrollen en bra kombination av att hjälpa människor och av att vara naturligt nyfiken!

Klinisk genetik och patologi, Medicinsk service, har kammat hem priset Diabasen. Diabasen är Region Skånes pris för systematiskt förbättringsarbete inom den offentligt drivna vården. Vinsten består av ett konsthantverk i diabas och 120 000 kronor. Klinisk genetik och patologi får priset för sitt arbete med införande av digital bild. Inom ramen för projektet har verksamheten har bland annat infört nya arbetssätt, gjort genomgripande förändringar under pågående klinisk verksamhet, optimerat labbprocessen och infört nya tekniska lösningar – till exempel integration mellan labbdatasystem och bildhanteringssystem.
Insatserna har bland annat resulterat i minskade väntetider i vården genom förbättrade svarstider och en minskad risk för lokala variationer i svarstid och kvalitet och bättre diagnostiskt underlag i form av bilder. Genom möjlighet till direkt digital konsultation med specialist på annan ort har verksamheten dessutom ökat både patientsäkerheten och effektiviteten i arbetet.

En del i arbetet med en jämlik vård
Gunilla Bodelsson, verksamhetschef för klinisk genetik och patologi på medicinsk service, tog emot priset tillsammans med några av sina medarbetare under en ceremoni i rådhuset Kristianstad idag:
– Det känns fantastiskt. Förbättringsarbetet har skapat förutsättningar för att arbeta mer samordnat, effektivt och patientsäkert – vilket gett många positiva effekter både för patienter och personal, säger en glad Gunilla Bodelsson. 
 – Här ser vi många fina exempel kring hur vi rent konkret kan jobba med patienten i fokus och samtidigt skapa en jämlik vård, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Lundbom.

Ny teknik och förändrade arbetssätt
Juryns motivering lyder:
”Ledtid för provsvar är en avgörande faktor för diagnostiken i vårdprocessen, inte minst inom cancersjukvården. Med en tydlig målsättning att förkorta dessa ledtider och samtidigt minska de lokala variationerna, har ett omfattande, systematiskt och innovativt förbättringsarbete genomförts. Resultaten är tydliga och de tekniska lösningarna tillsammans med förändrade arbetssätt borgar för att de skall bestå och förbättras ytterligare. Ett utmärkt exempel på hur tidiga svar möjliggör tidiga beslut som kan få en direkt påverkan på vårdförloppet”.

Två hederspristagare
I samband med ceremonin delades också två hederspriser på 10 000 kronor vardera ut. De gick till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för deras arbete ”Digital En väg in, Buponline” och till VO Akutsjukvård och internmedicin vid Skånes universitetssjukhus (i samarbete med VO Infektionssjukdomar, Malmö stad och Primärvården i Malmö stad) för deras arbete ”Akut sjukhusvård i hemmet (mobilt sjukhusteam).

Patientinformation för vuxna finns nu både på svenska och engelska. Under året kommer även patientinformation publiceras på arabiska. Översättningarna är ett led i att säkra att så många patienter som möjligt kan ta del av och förstå viktig information om sina behandlingar.