Gravida med riskfaktorer rekommenderas att vara extra försiktiga
Informationspaket för blivande föräldrar på 1177.se
Förlossningsrädsla under pågående pandemi
Under coronapandemin - barnmorskemottagningarna ställer om
Revidering av regionala riktlinjer på barnmorskemottagningarna
Två nya medarbetare på Kunskapscentrum kvinnohälsa
Att främja hälsa i en tid av kris
Ökad risk för våld i nära relationer - vilken hjälp finns att få?
Så påverkar pandemin kvinnors hälsa och rättigheter världen över
Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa
Ny avhandling om föräldraförberedelse under graviditet
Regionalt arbete för att minska risken för cancer
Utbildningsdag för dig som arbetar på barnmorskemottagning - nytt datum i höst

Den 29 april gick Folkhälsomyndigheten ut med uppdaterad information om att gravida med riskfaktorer rekommenderas att vara extra försiktiga.
 
Graviditet i sig verkar, enligt Folkhälsomyndigheten, inte innebära någon ökad risk för allvarlig sjukdom vid covid-19. Däremot kan en luftvägsinfektion vara särskilt besvärligt i slutet av graviditeten och det är då extra viktigt att försöka undvika att smittas. Risken för allvarlig sjukdom kan öka i kombination med andra riskfaktorer som till exempel fetma, högt blodtryck eller diabetes.
 
Inget i den hittills publicerade litteraturen eller i rapporter från andra länder talar för att gravida har högre risk att insjukna i covid-19, eller högre dödlighet. Uppföljning och forskning sker fortlöpande och all information/kunskap kan dock komma att uppdateras.
 
Det är ännu inte klart hur Folkhälsomyndighetens uttalande om extra försiktighet ska tolkas i praktiken. Man utreder möjligheten att betala ut så kallad smittskyddspenning till personer med ökad risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. Bland de föreslagna riskgrupperna finns i nuläget inte gravida, men det kan komma att ändras.  Alla, inklusive gravida, rekommenderas följa Folkhälsomyndighetens generella rekommendationer för att minska smittspridning av covid-19. Diskussion pågår om försiktighetsprincipen bör tillämpas, för alla eller för vissa gravida.
 
Gravida har något svagare immunförsvar än andra och i sen graviditet begränsas lungfunktionen. Det är fördelaktigt att vara frisk i sen graviditet, med förlossningen nära förestående. Det är alltid önskvärt med en paus från arbetet före förlossning. Alla gravida som är berättigade till föräldrapenning kan ta denna med början graviditetsvecka 32. Som vanligt medför uttag före förlossningen kortare föräldraledighet efter förlossningen.
 
Det är arbetsgivarens ansvar att säkra arbetsmiljön samt att ta ställning till omplacering av gravida, till exempel vid arbetsuppgifter som medför exponering för covid-19. Friska personer kan inte sjukskrivas för att förhindra att de smittas. Gravida kvinnors hälsa och arbetsförmåga bedöms enligt sedvanliga kriterier, oftast av ordinarie läkare.
 

På 1177.se finns nu ett samlat informationspaket med föräldrastöd och information till blivande föräldrar. Där finns samlade teman med texter och filmer som Vårdguiden 1177 har producerat. Detta för att göra det lättare för blivande föräldrar att hitta samlad information utifrån specifika teman nu när de inte har samma möjlighet att delta i föräldrastödsutbildning på sin barnmorskemottagning.

På Skane.se finns en samlingssida för information om covid-19 på olika språk. Där finns bland annat Information om covid-19 för dig som ska föda barn i Skåne på engelska, arabiska, dari, somaliska och bosniska/kroatiska/serbiska (BKS).

Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala, har tagit fram en webbsida med samlade länkar till information om coronaviruset som är anpassad på olika sätt. Där finns bland annat länkar till lättläst information, bildstöd och information på teckenspråk. Materialet kan vara till hjälp för yrkesverksamma vid samtal med familjer.

Kunskapen om hur covid-19 och dess efterverkningar påverkar psykisk hälsa och välbefinnande hos gravida och blivande föräldrar är ännu mycket begränsad. De rådande förutsättningarna kan ge upphov till nya orosmoment inför förlossningen hos gravida och deras partners:

”Kommer vi båda att få vara med på förlossningen?”
”Kan bebisen påverkas negativt om jag blir sjuk?”
”Kommer jag kunna få ett planerat kejsarsnitt?”
”Finns det tillräckligt med personal på sjukhuset där vi tänkt föda?”
”Kommer jag att kunna få den smärtlindring jag behöver?”

Vi har ännu inte något facit på om rädsla och oro under graviditet och inför förlossning ökar eller kanske tar sig nya uttryck till följd av den aktuella situationen, men vi behöver vara redo att ge stöd till dem som behöver det.

Det är många verksamheter inom hälso- och sjukvården som nu behöver ställa om sin verksamhet på olika sätt. Kunskapscentrum kvinnohälsa frågade tre personer på tre olika barnmorskemottagningar i Skåne hur de har det i dessa tider.

Med anledning av covid-19 är SAVE-studien satt på paus. I samråd med ansvariga på förlossningen i Malmö har man valt att göra ett omedelbart uppehåll i rekryteringen. Arbetet väntas tas upp igen i september.

SAVE-studien undersöker om medtagna barn hämtar sig bättre om man hjälper dem nära mamman med navelsträngen oklippt. Blivande föräldrar som väntar sig att få barn i Malmö har tidigare erbjudits att delta.

Läs mer om SAVE-studien (Savestudien.se)

Det kontinuerliga arbetet med att uppdatera regionala riktlinjer för barnmorskemottagningarna pågår nu för fullt igen och näst på tur är riktlinjerna för sexuellt överförbara infektioner, riktlinjer för gravida som genomgått viktminskningskirurgi samt riktlinjer för anemiscreening. Vi återkommer med information så fort de godkänts och publicerats av ansvariga på Koncernkontoret.
 
Den efterlängtade riktlinjen för hypertoni och preeklampsi håller på att färdigställas och vi siktar på en remissrunda innan sommaren.

Kunskapscentrum kvinnohälsa ställde några frågor till Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, för att få ta del av hans perspektiv på det som nu sker i vårt samhälle.

Både från svenskt och internationellt håll kommer nu rapporter om hur coronapandemin drabbar människor olika hårt utifrån socioekonomiska faktorer. Våra förutsättningar att kunna arbeta hemifrån, undvika trängsel i kollektivtrafiken eller tillämpa social distansering skiljer sig utifrån typ av yrke, inkomst och bostadssituation, vilket i sin tur spelar roll för risken att smittas.

Samtidigt duggar larmen om förestående lågkonjunktur tätt och på nyheterna följer vi börsras, konkurser, krispaket och stigande arbetslöshet. Det är tydligt att covid-19 kommer att få konsekvenser för människors livsvillkor, och därmed hälsa, på sätt som sträcker sig långt utöver det som insjuknandet i sjukdomen i sig kan innebära.

Flertalet aktörer har den senaste tiden rapporterat om ökad risk för våld i nära relationer till följd av den ökade isoleringen vi befinner oss i på grund av coronaviruset. Isolering kan också innebära begränsade möjligheter att söka hjälp. Inom mödrahälsovården ska alla gravida rutinmässigt tillfrågas om våldsutsatthet, något som är särskilt viktigt just nu.
 
Kunskapscentrum kvinnohälsa tog kontakt med Sara Paulsdotter Hellberg, verksamhetschef på ATIM Kvinno- och ungdomsjour i Malmö som rapporterar om hur läget i deras verksamhet har förändrats.
                            
– Under rådande märkliga tider har vi förstått att trycket hos polisen har ökat, det anmäls flera hemfridsbrott som de åker ut på. Hos oss på kvinnojouren är det nästintill tvärtom. Vår stödtelefon ringer allt mindre och de bokade besöken på vår öppna mottagning har minskat i antal. Det tror vi beror på att de stödsökande nu är socialt isolerade hemma med sina förövare istället. Kvinnojourer runt om i hela landet vittnar om samma tystnad, förklarar Sara Paulsdotter Hellberg.
 
Utsattheten tar sig olika uttryck
Unizon, en paraplyorganisation som samlar många av landets stödjourer, beskriver i ett uttalande i SVT att det på vissa håll har skett en ökad aktivitet, och i andra en sänkt. Mycket verkar ha att göra med den utsatta situationen som den stödsökande befinner sig i. Att befinna sig isolerad tillsammans med sin partner/förövare kan öka brottstendensen, men också försvåra för utsatta att söka hjälp.
 
Brottsförebyggande rådet (BRÅ), skriver om en ökad brottstendens inom nära relationer, men är försiktiga med att länka den just till coronaviruset. Trenden kring ökad våldsamhet i hemmet fanns redan innan åtgärder mot viruset hade börjat sättas in. Det verkar också föreligga vissa mörkertal när det gäller anmälningar för dessa typer av brott under perioden som gör det svårt att dra några direkta slutsatser.
 
Chatt kan vara lättare än telefon
Oavsett skäl pågår en ökad aktivitet hos många stödjourer runt om i landet, och det finns en risk att fler far illa under rådande situation. I och med att många tvingas leva tätt inpå sina partners har flera av landets stödjourer öppnat upp chattar, vilket kan underlätta kontakt.
 
Stöd och hjälp
För att hitta kontaktuppgifter till en jourverksamhet nära dig kan du besöka www.unizon.se och klicka in på Hitta jour.
 
Du kan även hänvisa våldsutsatta att ta kontakt med Kvinnofridslinjen – en nationell stödtelefon som är öppen dygnet runt på tel. 020-50 50 50. Du som möter våldsutsatta i ditt arbete kan också ringa till Kvinnofridslinjen för att få stöd och rådgivning.
 
Vid akuta situationer, kontakta Polisen på telefonnummer 112.
 
Läs mer på Vårdgivare Skåne:
Våld i nära relationer – regionalt vårdprogram
Regional riktlinje kring oro för väntat barn
Barn som far illa

FN förmedlar att vi ännu inte har en helhetsbild men att världen har börjat att se en stor negativ påverkan på flickors och kvinnors hälsa och rättigheter som en konsekvens av covid-19. En grov uppskattning visar att en sex månaders nedstängning i låg och medelinkomstländer kan innebära att 47 millioner kvinnor inte får tillgång till preventivmedel. Det kan i sin tur leda till 7 miljoner oönskade graviditeter.

Troligen kommer pandemin även att orsaka förseningar i olika projekt och program som arbetar mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap.

Många länder har infört karantän i hemmet. Detta i kombination med ökad arbetslöshet och osäker familjeekonomi är orsaker som ses har lett till en markant ökning av våld i nära relation världen över.

Pandemin fördjupar ojämlikheter i världen. Miljontals fler flickor och kvinnor riskerar att förlora möjligheten till en säker familjeplanering och sin möjlighet att skydda sin hälsa och kropp.

Millions more cases of violence, child marriage, female genital mutilation, unintended pregnancy expected due to the COVID-19 pandemic (Unfpa.org)

En kartläggning från Socialstyrelsens visar att 11 procent av 45–60-åriga kvinnor hämtade ut receptbelagda hormonläkemedel för klimakteriebesvär 2018.

Flest uttag av hormonläkemedel, med strax över 400 uttag per 1000 kvinnor, gjordes i Uppsala och Stockholms län. I Blekinge, Jämtland och Kronoberg var uttagen däremot färre än 250 uttag per 1000 kvinnor. En kvinna kan ha gjort flera uttag. 

Tillgång till vård varierade också. Stockholmsregionen hade flest vårdkontakter, sju gånger fler besök än Skåne och Blekinge. Det kan förklaras av att kvinnan i vissa regioner fick hjälp inom primärvården i högre utsträckning, exempelvis på en vårdcentral eller barnmorskemottagning. Uppgifter som inte registreras i socialstyrelsens patientregister.
Kvinnor med högre utbildning kontaktade läkare och hämtade ut läkemedel för klimakteriebesvär i högre utsträckning än kvinnor med lägre utbildning.

Fortsatt arbete med att analysera tillgång till vård och behandling planeras. Likaså att undersöka kvinnors behov av behandling, stöd och hjälp.

Via Vårdgivare Skåne kan du ta del av ett filmat samtal om klimakteriella besvär hos kvinnor i övergångsåldern. Medverkande är Anna Ivarsson, distriktsläkare i Anderslöv och Johanna Nordengren, överläkare i gynekologi, SUS.

Den 22 april kriminaliserades kvinnlig könsstympning i Sudan. Den som utför ingreppet kan nu dömas till tre års fängelse. Lagen ses som en vinst för kvinnor i Sudan. Förbudet ger förhoppningar om en mer öppen diskussion i samhället om kvinnors rättigheter.

WHO uppskattar att minst 30 procent av den totala cancerdödligheten skulle kunna förebyggas. Hur? Genom förändrade levnadsvanor, högre medvetande om risken med skadliga ämnen och deltagande i preventiva åtgärder.

Regionalt cancercentrum Syd har i uppdrag att arbeta med prevention och tidig upptäckt av cancer och vill höja medvetenheten kring möjligheterna att minska risken för cancer.

Europeiska kommissionen har tagit initiativet till att på ett enkelt och lättförståeligt sätt kommunicera vad varje individ kan göra för att minska riskerna för cancer - för sig själv och för sina nära. Detta har resulterat i den ”Europeiska kodexen mot cancer”. Kodexen är framtagen av experter inom Världshälsoorganisationens (WHO) International Agency for Research on Cancer (IARC).

Kodexen innehåller 12 rekommendationer och riktar sig till den breda allmänheten för att minska risken för cancer.

Läs mer om de tolv rekommendationerna via länken nedan och fundera på vad du och ni inom din verksamhet kan göra.

Min soltid är en app från Strålsäkerhetsmyndigheten som hjälper dig räkna ut hur lång tid du kan vistas ute utan skyddande kläder eller solkräm, utan att bli röd. Tiden anpassas utifrån tid på dagen och hur känslig du är för sol. Genom appen kan du också ta del av Strålsäkerhetsmyndighetens solråd och läsa fakta om sol och D-vitamin, UV-strålning med mera.

Kunskapscentrum kvinnohälsa erbjuder återigen en uppskattad introduktionsutbildning för barnmorskor och läkare verksamma på barnmorskemottagningarna i Skåne.

Datum: 15 september och 6 oktober
Plats: Kunskapscentrum kvinnohälsa, Baltzarsgatan 31, Malmö

Utbildningen består av två heldagar och alla deltagare deltar vid båda dagarna. Utbildningen kommer även att kunna genomföras digitalt vid behov.

Eftersom vårens utbildningsdagar blev inställda skjuter vi fram vårens viktiga tema till i höst: Assisterad befruktning – möjligheter och utmaningar.
 
Föreläsare: Maria Ekstrand-Ragnar, Britt Friberg, Klas Abrahamsson och Emma von Wowern.
 
Utbildningsdagen kommer att filmas och erbjudas digitalt för dem som inte har möjlighet att delta på plats.
 
Anmälan öppnar i Utbildningskalendern inom kort.

Vi har tidigare skrivit om Kunskapscentrum kvinnohälsa och barnhälsovårds planerade jubileumsföreläsningar som kommer att äga rum i december för att fira att vi fyller fem respektive tio år. Vi har fått tänka om lite kring upplägget och istället för tre separata dagar kommer vi nu att bjuda in till en fullspäckad dag i kunskapens tecken på medborgarhuset i Eslöv den 3 december.

Mer information och namn på föreläsare kommer inom kort.

I Nyhetsbrev kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande sexuell och reproduktiv hälsa. Vi bevakar främst utvecklingen lokalt i Skåne men även i övriga landet och världen.