Efter fjolårets val har en ny EU-kommission tillträtt, i en tid då en fortsatt osäker omvärld medför tuffa vägval och prioriteringar och vi, med Trump som ny president i USA, står inför ett potentiellt handelskrig. För att stärka EU:s samlade konkurrenskraft lanserades nyligen en konkurrenskraftskompass, som ska vara vägledande för hela mandatperioden. Kompassen är en färdplan framåt och kommer följas av ytterligare förslag som ska stärka EU:s konkurrenskraft gentemot resten av världen.  

En viktig uppgift i år för kommissionen och de två lagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och Ministerrådet blir att inleda frammejslandet av en ny långtidsbudget för perioden efter 2027. En översyn vad gäller budgetposternas utformning pågår och förslag på ny budget förväntas presenteras under sommaren. Det nya förslaget kan komma att innehålla färre än dagens sju budgetposter och påverka strukturerna kring bland annat sammanhållningspolitiken, som idag är en egen budgetpost. Kommissionen ser en möjlighet att införa en budgetpost som innefattar nationella planer för varje medlemsstat, där till exempel medel från sammanhållningspolitiken skulle kunna ingå. Ett annat viktigt fokusområde blir att stärka europeisk konkurrenskraft med en konkurrenskraftsfond som innefattar medel till forskning, innovation och utveckling av strategiska tekniker. Stort fokus kommer även ligga på EU:s utrikespolitik. 

Hur det slutliga förslaget kommer se ut får tiden utvisa, men för den som vill vara med och påverka hur EU-politiken ska utformas framåt finns möjlighet under året via de samråd som föregår nya förslag.  

Till vår hjälp med att skriva innehållet i detta och kommande nyhetsbrev har vi och vår redaktör Isabel, kontorets nya praktikant Evelina - varmt välkommen!   
  
Trevlig läsning! 
  
Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor

Nytt från EU:s institutioner

• EU-kommissionens arbetsprogram 2025 har presenterats
• Tyck till om EU:s nästa långtidsbudget 

• Ny strategi för att öka EU:s konkurrenskraft
• Vad innebär kompassen för Skåne?

• Horisont Europa - vad händer 2025?
• AI prioriterat på alla styrningsnivåer
• Ny europeisk hub för bioteknik och biotillverkning

• Ny praktikant på Brysselkontoret
• Innovation Skåne på besök i Bryssel

• EU:s förslag till en konkurrenskraftskompass

• Bryssel LIVE 28 mars om kompetensförsörjning
• Externa webinarier och konferenser

Den nya kommissionen offentliggjorde sitt första arbetsprogram tidigare i veckan. Programmet förtydligar vad kommissionen vill uppnå med de politiska prioriteringar som presenterades förra sommaren. I en bred ansats fokuserar arbetsprogrammet på konkreta insatser, både lagstiftande och icke-lagstiftande akter, som ska stärka säkerhet, välstånd och demokrati i EU. Det finns totalt 45 olika förslag fördelade på de sju politiska prioriteringarna och som ska initieras under året, de flesta insatserna finns under rubriken ”En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft”. I denna var många redan kända från konkurrenskraftskompassen som vi också skriver om i detta nyhetsbrev.

Det finns ett stort fokus på att förenkla regelverket för näringslivet med ambitionen att stärka konkurrenskraften men även strategier för bioekonomi, handlingsplan för beredskap och en skrivelse om hur ett europeiskt framtida försvar skulle kunna se ut. Arbetsprogrammet bekräftar också att ett nytt förslag till ny långtidsbudget ska presenteras under det tredje kvartalet i år. Det landar således på det danska ordförandeskapet att ta de första stegen till att förhandla fram en ny budget efter 2027.  

Kommissionen öppnar nu upp för synpunkter inför nästa fleråriga budgetram, som fastställer EU:s utgiftsprioriteringar. För att stödja ett fritt, demokratiskt och konkurrenskraftigt Europa behöver budgeten bli enklare och mer målinriktad.  

Nästa långtidsbudget träder i kraft i januari 2028. Inför presentationen av ett formellt förslag i juli 2025 har en serie offentliga samråd inletts och kommer att vara öppna under de kommande 12 veckorna.   

Se nedan kommissionens förslag med länkar till de olika samråden: 

• Genomföra EU-finansiering med EU:s medlemsländer och regioner
• EU-finansiering för konkurrenskraft
• EU-finansiering för yttre åtgärder
• EU-finansiering för utbildning och solidaritet, ungdomsfrågor, medier kultur och kreativa sektorer, värden och civilsamhället
• EU-finansiering för civilskydd, beredskap och svar på kriser
• EU-finansiering för den inre marknaden och samarbetet mellan nationella myndigheter
• Resultat och övervakning

Den 29e januari presenterade kommissionen Konkurrenskraftskompassen, en ny strategin som ska tackla EU:s ekonomiska utmaningar de kommande åren genom att stärka den gemensamma konkurrenskraften. Kompassen är till stora delar baserad på en uppmärksammad rapport framtagen av den före detta chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, och är uppdelad i tre pelare:  

• Minska EU:s innovationsgap  
• Öka konkurrenskraften samtidigt som avkarboniseringen fortsätter 
• Minska EU:s beroendeställning gentemot omvärlden och öka den ekonomiska säkerheten  

• Förenklad lagstiftning för företag 
• Avskaffandet av hinder på den inre marknaden 
• Bättre utnyttjande av möjligheter till finansiering 
• Främjande av kompetens- och kvalitetsjobb  
• Bättre samordning mellan nationell nivå och EU-nivå 

Kompassen uteblir att nämna regioner men delar av strategin innefattar relevanta möjligheter för Skåne inom energipolitiken, området innovation och klimatarbetet. 
 
När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade kompassen underströk hon att de höga energipriserna måste adresseras genom en Affordable Energy Action Plan som ska presenteras om några veckor. Även om Skåne ligger under det genomsnittliga elpriset i EU har regionen i ett nationellt perspektiv höga elpriser, och en strukturell minskning på EU-nivå kan påverka priset även i Skåne.
  
Hon lyfte även att ren el och teknologi ska framhållas under den nya generationen av handelsavtal. Till det syftar kompassen även till att utnyttja banbrytande innovation som en nyckelspelare för EU:s framgångar, ett område Skåne är ledande inom vad gäller exempelvis halvledare. 
  
Ursula von der Leyen försäkrade även att målet om nettonollutsläpp kvarstår och är av yttersta vikt för att öka EU:s välstånd. Reaktionerna på kompassen visar däremot på en splittring mellan de som vill fortsätta mot ett klimatneutralt EU och de som anser att klimatpolitiken förhindrar en ökad konkurrenskraft. 

Under våren kommer kommissionen att publicera nya arbetsprogram och utlysningar för de kommande åren. Ett arbetsprogram är ett dokument som beskriver de specifika mål, prioriteringar och aktiviteter som ska genomföras inom ett visst projekt eller initiativ under en viss tidsperiod. Inom ramen för Horisont Europa innehåller arbetsprogrammen detaljer om vilka forsknings- och innovationsområden som kommer att få finansiering, vilka typer av projekt som kan ansöka om medel och vilka kriterier som används för att bedöma ansökningarna. Kommissionen förväntas publicera första rundan av arbetsprogram för 2025 någon gång under april.  

Region Skåne erbjuder ett samlat stöd för de företag och organisationer i Skåne som vill öka sina chanser att lyckas med sin ansökan till Horisont Europa samt EU:s forsknings- och innovationsprogram. Skånska företag, organisationer och forskningsinstitutioner kan på samma villkor som motsvarande aktörer i andra EU-länder ansöka om medel från budgeten på 95 miljarder euro. Detta görs med medborgaren i centrum. Forskare får möjlighet att förverkliga idéer inom forskning och innovation. Förutom finansiering erbjuder programmet även kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt nätverksbyggande med kollegor i och utanför Europa. 

Region Skåne planerar just nu en utbildningsserie för skånska aktörer som vill öka sina chanser att lyckas med sin ansökan till Horisont Europa. Utbildningen kommer att vara uppdelad på en tvådagarsutbildning med fokus på Pelare II och en endagsutbildning med fokus på Pelare III (samarbetsprojekt) i Horisont Europa (för företag).  

Det senaste året har visat att det är tydligt att artificiell intelligens är ett prioriterat innovationsområde för EU och en stor del i att öka konkurrenskraften för att inte halka efter andra länder som USA och Kina. Nu har kommissionen lagt fram ytterligare ett storskaligt initiativ för att visa att EU är med i spelet. 
  
I början av 2024 lanserade kommissionen ett AI-paket som innefattade AI-innovationspaketet, etableringen av AI-fabriker i Europa och en samordnande plan för AI som ska lyfta innovation och skapa möjligheter för start-ups. Under sommaren etablerades även AI-akten för att reglera och främja tillförlitlig AI och med start 2 februari började delar av regelverket att gälla. EU:s nya ledstjärna, konkurrenskraftskompassen, som lanserades i januari lyfte även den AI som en viktig del av högteknologier EU bör ligga i framkant med. 

Under AI Summit i Paris kom det förmodligen största initiativet hittills, när kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade InvestAI och de 200 miljarder euro som ska investera i artificiell intelligens. Även i Skåne är AI, som en del av teknologiområdet, en viktig del i Skånes innovationsstrategi för hållbar tillväxt. En liknande strategi tog Vinnova fram för Sverige under 2024 på regeringens initiativ. Artificiell intelligens är således viktigt på både EU-nivå, nationell nivå och regional nivå.

Europeiska regionkommittén, EU:s rådgivande organ för att främja lokala och regionala aktörers perspektiv i lagstiftning, publicerade en studie om AI, generativ AI och dess implementering på lokal och regional nivå. De lyfte invånarnas acceptans av artificiell intelligens som en nyckelfaktor i att lyckas med implementeringen av AI. Detta skapas enligt studien genom invånares delaktighet i hela processen, tydlig kommunikation från regionens håll och att möjliggöra för alla att ta del av AI. Att testa artificiell intelligens innan det implementeras fullt ut, samt att låta invånarna bidra med feed-back framhölls även som relevanta faktorer för att AI ska få slagkraft. Studien lyfte även vikten av att använda AI för att främja klimatarbete och som en unik möjlighet att utnyttja för energiinfrastruktur. Slutligen föreslog studien att breda samarbeten, där offentliga-privata partnerskap men även akademiska aktörer är inblandade, leder till positiva resultat. 

Kommissionen har i januari lanserat Biotech and Biomanufacturing Hub för att stödja företag, särskilt nystartade samt små och medelstora företag (SMF), i att lansera nya innovativa produkter på EU-marknaden och öka deras konkurrenskraft. Centret kommer att erbjuda vägledning om EU-stöd och resurser för expansion som är tillgängligt på alla EU-språk.
 
Nyckelfunktioner inkluderar bland annat information om finansieringskällor, stöd för forskning, utveckling och internationalisering, samt stöd för godkännande av nya produkter. Även immaterialrätt, regler och krav samt resurser för expansion är en del av funktionerna.  

Centret är en del av kommissionens strategi för att främja bioteknik och biotillverkning, vilket är avgörande för EU:s gröna och digitala omställning. 

Vem är du och vad pluggar du? 
Jag heter Evelina Andersson och kommer från Malmö. Just nu studerar jag sista terminen på det engelskspråkiga kandidatprogrammet i utvecklingsstudier med inriktning statsvetenskap vid Lunds universitet. Jag har även läst en termin statsvetenskap med fokus på EU-frågor under min utbytestermin vid Sciences Po Rennes. Utöver studierna har jag ett stort intresse för matlagning, sporten cheerleading och språk men jag tycker även väldigt mycket om att umgås med mina vänner och att lära känna nya människor.  
  
Vad förväntar du dig av praktiken? 
Det ska bli spännande att få ta del av arbetet i en politiskt styrd organisation och hur regionen jobbar för att främja sina intressen i en internationell miljö. Jag förväntar mig att få en fördjupad förståelse för hur EU:s institutioner fungerar i praktiken och hur man som regionala aktörer kan samverka för att påverka. Som skåning är det ju även lite extra roligt att få djupdyka i hur just Region Skåne arbetar med regional utveckling från ett Brysselperspektiv.  
  
Vad hoppas du få uppleva i Bryssel i vår?  
Jag ser fram emot att få lära mig mer om Belgien som land och få ta del kulturen genom att upptäcka nya platser och öva på min franska. Det ska även bli givande att träffa nya människor från olika bakgrund som delar samma intresse för EU som mig. 

Den 11-12 februari välkomnade vi på Region Skånes Brysselkontor hela konsortiumet för det Horisont Europa-finansierade projektet Invest4Health som leds av Region Skåne i nära samarbete med Innovation Skåne. Invest4Health syftar till att utveckla innovativa modeller för finansiering av och investering i det hälsofrämjande arbetet och sjukdomsprevention. I projektet finns fyra vitt skilda testbäddar som återfinns i Skåne, Wales, Galicien i Spanien och Nordrhein-Westfalen i Tyskland. Under dessa två dagar samlade projektmötet deltagare från hela Europa med syfte att diskutera projektets färdplan och implementering de kommande 18 månader, men också hur en långsiktighet i arbetet kan skapas även efter projektets slut i 2026. 
  
Intervju med Bengt Stavenow, Innovationsledare på Innovation Skåne: 
  
Vad är speciellt med just Invest4Health-projektet?  
Projektet finansieras inom EU:s program (Horisont Europa) för forskning och innovation, två områden vars intressen och styrkor inte alltid tas tillvara på ett självklart sätt för att förstärka varandra och bidra till nya resultat, evidens och värden. 
  
Vilket stadie befinner sig projektet i nu? 
Projektet är drygt halvvägs i sitt genomförande och byter nu fokus från forskning till att tillämpas i testbäddar, experimentellt lärande och innovation.  
  
Vad är det för spännande som kommer ut ur projektet? 
Projektet har ett unikt syfte. Förutom värdet av att både forska och utforska samt lära om och implementera olika sätt att investera och finansiera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, så utvecklar projektet en modell för hur man långsiktigt kan fortsätta detta arbete efter projektets slut. Detta kallas för social franchising och i Invest4Health handlar det om att erbjuda anpassat stöd och hjälp till de som vill investera i och förstärka sitt hälsofrämjande arbete på liknande sätt som i våra fyra testbäddar.