Detta nyhetsbrev skickas till alla som jobbar med någon form av cancervård, forskning och utbildning inom Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).
SUHCCC är en gemensam satsning av Skånes universitetssjukhus (Sus), Lunds universitet (LU), Regionalt cancercentrum syd (RCC syd), Medicinsk service och Mobila team och specialiserad palliativ vård inom primärvården.

Det 18 mars möttes representanter för Sveriges samtliga CCC:er och de svenska cancercentrum som befinner sig i ackrediteringsprocessen för en nätverksträff i Lund. Den nationella nätverksträffen är ett tillfälle för de svenska CCC:erna att dela med sig av sina erfarenheter och diskutera möjligheter och utveckling på ett nationellt plan.

Under dagen varvades presentationer av pågående projekt med diskussioner om samarbetsmöjligheter inom CCC-nätverket. Utöver SUHCCC, Karolinska CCC och Sahlgrenska CCC deltog Akademiska sjukhuset i Uppsala, Region Östergötland och Norrlands universitetssjukhus i Umeå som alla befinner sig i olika stadier av OECI's ackrediteringsprocess.

På väg mot framtidens cancervård
En av punkterna var uppdateringen av den svenska cancerstrategin, där Mef Nilbert, i egenskap av sakkunnig i cancerfrågor på Socialstyrelsen, har tilldelats uppdraget att leda arbetet. Mef är även adjungerad professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. För att kunna ta fram ett aktuellt och väl förankrat förslag på uppdatering av cancerstrategin kommer man under året att möta bland annat regioner och patientrepresentanter. Deltagarna på nätverksträffen gavs möjlighet att diskutera behovet av innehåll i den nya cancerplanen. Längre ner i detta nyhetsbrev hittar du en intervju med Mef Nilbert där hon berättar mer om uppdraget och behovet av utveckling inom svensk cancervård.

I vår händer mycket för oss som arbetar inom SUHCCC och cancervården!
Läs mer om kommande evenemang nedan och reservera tid i din kalender redan nu.

Det har gått femton år sedan den svenska cancerstrategin lanserades. Sedan dess har det hänt mycket inom såväl sjukvård som forskning. Mef Nilbert, adjungerad professor i klinisk onkologi, har nu fått i uppdrag av regeringen att föreslå en uppdatering.

– Sverige har, internationellt sett, en stark och god cancervård med hög kvalitet och goda resultat. Utmaningar finns inom alla områden och behöver hanteras. Det finns till exempel stora ojämnheter och ibland ojämlikhet avseende förebyggande insatser, screening, väntetider, rehabilitering och palliativ vård. Generellt behöver forskning och klinik hänga samman, säger Mef Nilbert, som också är överläkare vid Skånes universitetssjukhus och samordnar cancerfrågor på Socialstyrelsen. 

Köer skapar oro
Standardiserade vårdförlopp finns till för att snabba på utredning och behandling av allvarliga sjukdomar som cancer. Det handlar bland annat om tydliga tidsramar och åtgärder för en effektiv och jämlik vård. Idag startar endast 33 procent av patienterna behandling inom den tid som de standardiserade vårdförloppen anger. Dessutom är variationerna mellan diagnosgrupper och regioner omfattande.  

I Sverige är cancerköerna betydligt längre än i våra grannländer.

– Det är en gåta för mig varför vi inte lyckas lösa köerna och hur väntetidsbilden i Sverige kan vara så brokig. Det tyder på svag samverkan. Det kan inte finnas något värde i att cancerpatienter får vänta. Jag tror det driver både oro hos patienterna och högre kostnader i vården. Patienter ringer och undrar och diagnostiska undersökningar blir föråldrade och behöver göras om. I värsta fall innebär det att mer avancerad behandling behövs och att vi förlorar levnadsår, säger Mef Nilbert.

Vanligaste cancerformerna
Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer och hos kvinnor är det bröstcancer. Dessa båda cancerformer står för ungefär en tredjedel av alla cancerfall hos män respektive kvinnor. Därefter kommer hudcancer som blivit allt vanligare de senaste decennierna.

– Vi behöver arbeta särskilt med det kraftigt ökande antalet maligna melanom och även hudcancer generellt. Vi behöver bli klokare i solen, säger Mef Nilbert.

Alla cancerformer kan vara svåra att bota om patienten diagnosticeras med en avancerad eller spridd tumör. Tidig upptäckt är därför viktigt. 

– Tumörer som till exempel bukspottkörtelcancer ger sällan symtom tidigt och blir därför svårupptäckta vilket leder till att många patienter som diagnosticeras har avancerade tumörer. Därför är det en av de diagnoser som har en särskilt allvarlig prognos.

Forskning och sjukvård
Utredningen och förslaget till ny nationell cancerstrategi ska omfatta hela vårdkedjan. Det handlar om allt från förebyggande insatser till tidig upptäckt, diagnos, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning.

– Det är mycket som ska få plats – allt från prevention till precisionsmedicin och palliativ vård. Integration mellan forskning och klinik, liksom fler patienter i kliniska studier är nyckelfrågor för att få forskningen att skapa värde för framtidens patienter, säger Mef Nilbert. 

När det kommer till kopplingen mellan forskning och sjukvård lyfter Mef Nilbert särskilt vikten av att precisionsmedicin kommer patienter till nytta. Det förutsätter deltagande i studier där diagnostik och behandling anpassas utifrån varje patients individuella egenskaper, som till exempel genetisk profil.  

Mef Nilbert lyfter också forskningen inom prevention och orsaker till cancer, samt AI-baserade stöd i vården. Ett exempel på det senare är en studie från i somras från Lunds universitet, av bland andra docent Kristina Lång, som visade att AI-stödd mammografi hittar 20 procent fler fall av bröstcancer.

–  Man får inte glömma att det är från grundforskning som riktiga genombrott kan komma – se bara på området immunterapi i cancer där kroppens eget immunförsvar angriper cancerceller. Det ändrar livet för många patienter med cancer.  

Artikeln är återpublicerad från Lunds universitet.

Vägen från en forskningsidé fram till ett godkänt forskningsanslag kan vara lång. Men det nystartade Grants Office vid Forum Söder vill göra resan lite enklare.

I februari startade Forum Söder ett Grants Office som ska hjälpa forskare inom Södra sjukvårdsregionen att söka anslag för kliniska studier. Här kan den som vill veta mer om vilka externa anslag som finns tillgängliga få information och stöd – och på så sätt öka sina chanser att få anslag.

Martina Kvist Reimer, som är projektledare för Grants Office, har själv arbetat med läkemedelsutveckling och forskning i många år.

- Förutom att jag själv framgångsrikt sökt och fått forskningsmedel har jag under många år varit bedömare för olika finansiärer. Den erfarenheten kan komma väl till pass vid rådgivningen, säger Martina Kvist Reimer.

En utlysning som är aktuell just nu är Cancerfondens utlysning för kliniska behandlingsstudier, som riktas mot behandlingsstudier som genomförs i Sverige.

Texten är återpublicerad från Kliniska Studier Sverige - Forum Söder.

För att stödja regionerna i att arbeta mer strukturerat med cancerrehabilitering, enligt det uppdaterade vårdprogrammet, lanserar RCC i samverkan en ny webbutbildning. Utbildningen vänder sig till personal inom specialistsjukvården som arbetar med patienter med cancer och är kostnadsfri.

— Cancerrehabilitering är ett prioriterat vårdområde. Det är bland annat tydligt i årets överenskommelse mellan SKR och regeringen som omfattar mer medel än tidigare år. En central del för att vidareutveckla cancervården är att skapa tydligare strukturer för arbetet med cancerrehabilitering, samt att regionerna implementerar och arbetar enligt det uppdaterade vårdprogrammet. Den nya webbutbildningen är en viktig stöttepelare i det fortsatta arbetet, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

Webbutbildningen utgår från det uppdaterade vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Den finns tillgänglig för samtliga regioner och tydliggör vad ett strukturerat arbetssätt innebär samt dess betydelse för främjande av patientens rehabilitering. I materialet tydliggörs även hur aktiva överlämningar kring rehabilitering kan genomföras. Samt vilka verktyg och bedömningsunderlag som kan användas för att kartlägga patientens behov.

— Målet med webbutbildningen är att stärka kunskapen om hur man i sin yrkesroll inom specialistsjukvården kan förebygga och reducera följderna av cancersjukdom och dess behandling. Förhoppningsvis bidrar utbildningen till ökad motivation och inspiration för att skapa och vidareutveckla strukturerade arbetssätt. Det, i sin tur, bidrar till en förbättrad cancerrehabilitering och ökad livskvalitet hos patienterna, såväl innan, under som efter avslutad cancerbehandling, säger Heléne Öberg, verksamhetsutvecklare RCC Syd samt ordförande för den Nationella arbetsgruppen för cancerrehabilitering.

— En fördel är att utbildningen är flexibel och kan delas upp på flera tillfällen. Utförda steg sparas vilket gör att man enkelt kan återgå till materialet när det passar. Dessutom finns både en individuell del och ett arbetsmaterial för hela teamet. Syftet med uppdelningen är att enklare hitta en gemensam struktur för cancerrehabilitering i hela verksamheten. Det kan också stärka samarbetet mellan berörda professioner genom att aktivt involvera och hänvisa till varandra, avslutar Heléne Öberg.

Artikeln är återpublicerad från RCC i samverkan.

"Framtidens onkologi - i Sverige och världen" var temat för årets upplaga av Onkologidagarna som tog plats i Malmö dagarna 19-21 mars. Här fick olika professioner inom cancervård möjlighet att träffas och dyka djupare i områden som precisionshälsa, cellterapier och utvecklingen av cancercentrum inom universitetssjukvården.

– Det är viktigt att alla professioner som på olika sätt arbetar med cancer får tillfälle att träffas, kompetensutvecklas och diskutera viktiga frågor för den nationella och internationella cancervården. Det stärker utvecklingen inom alla områden av cancervården, säger Silke Engelholm, verksamhetschef för hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus och ansvarig för den lokala kommittén för Onkologidagarna.