Frågan om hur vi ska säkra energiförsörjningen den kommande vintern är högt upp på dagordningen i Europa just nu. Förra veckan träffades energiministrarna i EU för att diskutera bland annat hur priserna på gas och el kan separeras så att elpriserna inte påverkas av skenade gaspriser. Medlemsländerna gav EU-kommissionen i uppdrag att presentera en väg framåt.  I onsdags presenterade kommissionen ett skarpt förslag som bland annat innehåller ett tvingande mål om att minska elförbrukningen med minst fem procent under de timmar på dygnet då energin kostar som mest. Energiministrarna träffas igen i slutet av månaden för att diskutera förslaget.  

I sitt linjetal om tillståndet i unionen tryckte Ursula von der Leyen på vikten av att EU fortsätter arbetet med att bli oberoende av gas och olja från Ryssland, och samtidigt ställer om till fossilfria energikällor som ren vätgas. Vidare behövs åtgärder för att stödja företag och medborgare med anledning av de höga energipriser vi ser just nu och insatser som leder till minskad energikonsumtion.  

Även om vi är ännu bara är i inledningen av den nya programperioden vad gäller EU-finansiering 2021–2027, har arbetet med policyutveckling för perioden 2028 och framåt redan startat. Ett exempel är det förslag till ny innovationsagenda som EU-kommissionen presenterade under sommaren, där man bland annat lyfte tillgång till rätt kompetens och riskkapital som viktiga områden. 

I höst kommer många av de återstående delarna av Fit-for-55 paketet att processas i Europaparlamentet och Ministerrådet. Även det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och halvledarakten (Chips Act) kommer diskuteras flitigt i de båda institutionerna. Vidare tog Tjeckien i juli över som ordförande i europeiska ministerrådet och den 1 januari är det Sveriges tur. Nedräkningen har börjat!  

Hösten är här och med det kommer ett antal temaveckor hållas i Bryssel. I slutet av september är det dags för EU Research and Innovation Days medan den årliga veckan för Europas regioner och städer, EWRC, inleds den 10 oktober.  

Vi är glada att denna termin välkomna Clara Korsås och Axel Lindberg, båda studenter vid Lunds universitet, som våra praktikanter under hösten 2022. Ni kan läsa mer om dem och mycket mer i nyhetsbrevet - trevlig läsning! 

Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd 
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor    

• Höstens nya praktikanter är på plats
• State of the European Union
• Plenar i Strasburg
• Gemensamma åtgärder för att hantera energikrisen
• Hur går det med Fit for 55?
• En ny innovationsagenda för Europa
• EU-strategi med fokus på vård och omsorg
• Aktuellt från Brysselkontoret
• Kalendarium

I onsdags, den 14 september, höll kommissionens ordförande Ursula von der Leyen det årliga  talet om tillståndet i EU. Tongivande teman i talet var kriget i Ukraina, energikrisen och demokrati. Samtliga kommissionärer var klädda i Ukrainas färger — gult och blått — och president Zelenskyjs fru Olena närvarade i plenum. Von der Leyen poängterade att sanktionerna mot Ryssland inte kommer att avslutas och likaså kommer EU:s finansiella stöd till Ukraina att fortgå.

Vi fick även några besked om vilka åtgärder som kommissionen ska lägga fram för att tackla de höga elpriserna. Kommissionen vill sätta ett vinsttak på energibolag med låga produktionskostnader, vilket ska finansiera stöd till hushåll och företag. Von der Leyen sa också att prissättningen av el behöver reformeras så att klimatomställningen gynnas.  

Von der Leyen lyfte också behoven av en bättre matchning på arbetsmarknaden och att locka arbetskraft med rätt kompetens från andra länder, för att stärka företagen och tillväxten i Europa. Därför utses 2023 till Europaåret för utbildning och fortbildning. I sitt tal meddelade von der Leyen även att en europeisk akt om råvaror av avgörande betydelse. Den skapas i samma anda som halvledarakten vilket hon annonserade förra året. Avslutningsvis, inom temat hälso- och sjukvård annonserade hon ett nytt initiativ för psykisk hälsa.  

 

Den 12–15 september höll Europaparlamentet sin första plenarsession i Strasbourg efter sommaren. Utöver Ursula von der Leyens tal om tillståndet i den Europeiska unionen stod direktivet om förnybar energi, energieffektivitet, en EU-gemensam skogsstrategi för hållbart skogsbruk och genomförandet av den uppdaterade industristrategin på agendan. Europaparlamentet röstade för en översyn av direktivet om förnybar energi som ska öka andelen förnybarbar energi i EU:s energimix till 45 % till år 2030 liksom att höja målen om energibesparingar till 40 %.  

Energikrisen stod överst på agendan när EU:s energiministrar träffades i Bryssel den 9 september. För att hantera de kraftigt ökande priserna på el och gas hade kommissionen redan före mötet presenterat ett antal åtgärder för medlemsländerna att ta ställning till. Det involverar förslag såsom ett intäktstak för elproducenter som säljer el till ett avsevärt högre pris än dess produktionskostnad; möjlighet till pristak på gas; separering av el- och gaspris; likviditetsstöd till energibolag samt rekommendationer om minskad energikonsumtion. Vissa av åtgärderna nämndes även i Ursula von der Leyens linjetal den 14 september, varefter kommissionen publicerade ett förslag till lagstiftning för att tackla de höga energipriserna.  

Förslagen för krisintervention avser koordinerade insatser vad gäller minskad energianvändning under de timmar på dygnet energiförbrukningen är som högst och ett vinsttak för aktörer som säljer energi till ett pris som inte motsvarar produktionskostnader. Vidare föreslår kommissionen att den fossila energisektor ska använda vinster som gjorts till följd av de höga gas- och elpriserna till ett så kallat solidaritetsbidrag till medlemsländerna, vilka ska användas för att finansiera åtgärder som kan mildra prissättningen och investeringar i ny energiteknik. Även att tillåta reglerade elpriser för både hushåll och små och medelstora företag föreslås. Von der Leyen aviserade även i sitt linjetal att kommissionen nu kommer att inleda förhandlingar med gasleverantörer såsom Norge och Azerbajdzjan med flera för att på så sätt få ned de höga gaspriserna på den internationella marknaden. Den 30 september träffas EU:s energiministrar åter för ett extrainsatt möte i Bryssel där kommissionens förslag till krisintervention ska diskuteras. 
 

Lagstiftningspaketet “Fit-for-55” som syftar till att minska utsläppen i EU med minst 55 % (jämfört med 1990-års nivåer) fram till 2030, har nått fram till en ny fas i lagstiftningsprocessen. Europaparlamentet och ministerrådet nådde i juni sina respektive förhandlingspositioner i många viktiga lagstiftningsförslag inom paketet och ska påbörja förhandlingar i så kallade trilogdiskussioner, det vill säga mellan Europaparlamentet, medlemsländerna och EU kommissionen. Lagförslagen inom “Fit-for-55”-paketet som kommer förhandlas under hösten handlar bland annat om reformering av EU:s utsläppshandelssystem. Det kommer att krävas intensiva förhandlingar eftersom parlamentet och ministerrådet står en bit från varandra i vissa frågor.  

Nedan har vi listat två av punkterna om reformeringen av EU:s utsläppshandelssystem som kommer att förhandlas om:  

• Hur mycket ska EU minska sina utsläpp? Parlamentet driver att ambitionen ska vara en utsläppsminskning inom de berörda sektorerna med totalt 63 % istället för 61 % jämfört med 2005-års nivåer som kommissionen och ministerrådet föreslagit. 
• Hur snabbt ska utfasningen av fria utsläppsrätter gå? Parlamentet vill att utfasningen ska vara klar till år 2032 medan ministerrådet vill att det ska ske till år 2035. Tanken är att de fria utsläppsrätterna ska ersättas med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). 

EU-kommissionen publicerade den 7 september en ny strategi med fokus på vård och omsorg samt förslag till så kallade rådsrekommendationer om barnomsorg och äldreomsorg. Detta är en del av genomförandet av EU:s pelare för sociala rättigheter och ska inte inkräkta på EU-ländernas nationella kompetens inom området.  

Kommissionen åtar sig bland annat att främja inrättandet av ett kompetenspartnerskap inom ramen för kompetenspakten för sektorn för långvarig vård och omsorg, att kartlägga nuvarande inresevillkor och rättigheter för personal från länder utanför EU och undersöka om det går att utveckla system på EU-nivå för att locka vårdpersonal. Kommissionen kommer också att finansiera forskning för att bedöma det sociala och ekonomiska värdet av arbetet och arbetsvillkoren i vårdsektorn. 

Förslagen till rådsrekommendationer, som måste antas av medlemsländerna innan de blir slutliga, innehåller insatser som kommissionen föreslår att länderna å sin sida arbetar med för att möta gemensamma utmaningar. Det handlar till exempel om att göra tillgängligheten till och kvaliteten på långvarig vård och omsorg mer jämlik, öka utbudet och stödja anhörigvårdare. Rekommendationerna uppmanar även till att utnyttja EU-medel för att mobilisera lämplig och hållbar finansiering. Rekommendationerna är inte rättsligt bindande utan ska ses som vägledning. 

Den 19 – 22 september arbetar Brysselkontoret i Skåne, där vi bland annat besöker EU Days i Lund. Kontakta oss om du önskar träffa oss bilateralt under veckan.
 

De flesta nätverk har börjat att komma igång med delvis fysiska möten. ERRIN anordnar i september flera arbetsgruppsmöten, bland annat vad gäller framtida finansieringsmöjligheter inom transportområdet men även vad förslaget om en ny innovationsagenda för Europa innebär för regioner. 

Du hittar alltid fler seminarier i vår seminarielista som uppdateras veckovis

Information om personuppgifter
Du får detta utskick eftersom du tidigare registrerat dig för liknande utskick eller för att Region Skåne inom sitt myndighetsuppdrag vill kontakta dig. Om du inte längre vill få liknande utskick kan du avregistrera dig. På skane.se/personuppgifter kan du läsa mer om dina rättigheter samt hur och varför Region Skåne hanterar personuppgifter.