Det tjeckiska ordförandeskapet går mot sitt slut och Sverige står redo att under våren 2023 axla ansvaret som ordförande i EU:s ministerråd. Ordförandeskapet innebär att Sverige kommer leda arbetet i ministerrådet och företräda rådet gentemot EU:s övriga institutioner. I veckan presenterades de svenska ordförandeskapsprioriteringarna som, förutom att ta de frågor som redan finns på dagordningen vidare, fokuserar på säkerhet, resiliens, välstånd, demokratiska värden och rättsstatsprincipen.  

Energiministrarna har träffats två gånger på kort tid för att komma framåt vad gäller ett pristak på gas men än så länge har ingen politisk överenskommelse presenterats. Om det tjeckiska ordförandeskapet inte lyckas komma i mål med detta blir det ytterligare en fråga som det svenska ordförandeskapet får lägga till sina prioriteringar.  

Nyligen presenterades arbetsprogrammen för 2023–2024 inom Horisont Europa, något vi vet att många väntat länge på. För att hjälpa potentiella projektaktörer anordnar EU-kommissionen informationsdagar med start redan nu i december. Inom ramen för Region Skånes satsning på fler ansökningar till Horisont Europa erbjuder vi workshops i början av nästa år för att gå på djupet i vissa av arbetsprogrammen, till exempel vad gäller hälsa, livsmedel och digitalisering.  

2022 har präglats av kriget i Ukraina, vilket har föranlett EU att agera gemensamt och kraftfullt mot Ryssland i form av olika sanktionspaket och ett importstopp för rysk gas och olja. Denna vecka träffas stats- och regeringscheferna återigen för att diskutera aktuella frågor, präglade av såväl kriget mot Ukraina som energikrisen.  

Fredagen den 16 december sänder vi årets sista Bryssel Live. Vi tittar då tillbaka på vad som hänt 2022, spanar framåt mot 2023 men framför allt så fördjupar vi oss i de svenska ordförandeskapsprioriteringarna. Missa inte detta tillfälle!  

Vi vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! 
 
Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd  
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor   

• Svenska prioriteringar inför rådsordförandeskapet våren 2023 
• Mot en cirkulär förpackningssektor genom översyn av förpackningsdirektivet
• Första nollföroreningsrapporten är släppt
• European Chips Act – rådets ståndpunkt antagen
• En färdväg för det digitala decenniet
• Interoperable Europe Act
• Nya arbetsprogram i Horisont Europa
• Aktuellt från nätverken 
• Utlysningar
• Kalendarium
  • Bryssel LIVE
  • 4 workshops om de nya arbetsprogrammen för Horisont Europa

Den 14 december informerade statsminister Ulf Kristersson Sveriges riksdag om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför det svenska rådsordförandeskapet våren 2023. De fyra svenska prioriteringarna blir:  

- Säkerhet − enighet 
- Resiliens – konkurrenskraft
- Välstånd – grön omställning och energiomställning  
- Demokratiska värden och rättsstatsprincipen – vår grundval

Prioriteringarna reflekterar de aktuella geopolitiska och ekonomiska utmaningarsom EU står inför just nu. Regeringen har tagit fram en webbplats som mer utförligt beskriver prioriteringarna och programmet. Det svenska ordförandeskapet är även temat för årets sista Brysse LIVE den 16 december.

EU-kommissionen identifierar en trend av ökad mängd förpackningsavfall i EU, som riskerar att bland annat öka plastavfallet med omkring 46 % i EU till 2030 om inga åtgärder vidtas. Kommissionen lade den 30 november fram ett förslag om att se över förpackningsdirektivet. Bland annat vill kommissionen se nya regler som begränsar onödiga förpackningar och främjar förpackningar som är återanvändbara. Revideringen ska även klargöra vilken förpackning som hör hemma i vilket återvinningskärl. Varje förpackning i hela EU ska ha en märkning med vilket material det är gjort av och avfallscontainrar föreslås ges samma märkning. 

Den 8 december släppte EU-kommissionen den första övervaknings- och prognosrapporten om nollförorening. Som en del av den gröna given har EU satt upp sex mål där ambitionen är att nå nollföroreningar till 2050, med delmål till 2030. Målen gäller hälsoeffekter relaterat till bland annat luft- och ljudföroreningar samt användande av bekämpningsmedel. Rapporten mäter EU:s status på vägen till att nå målen till 2030 och ger prognoser över hur sannolikt det är att unionen når de målen. Slutsatserna som dras i rapporten är att EU har kommit en bit på vägen inom några områden men har långt kvar, endast två av målen anses EU vara på god väg att nå medan de resterande fyra målen behöver mer aktiva åtgärder för att kunna uppnås. Rapporten kommer att släppas vartannat år.  

Den 1 december träffades konkurrenskraftsrådet, EU:s industri- och näringslivsministrar, i Bryssel där rådet antog sin ståndpunkt om förslaget till förordning om halvledare.  

I sin ståndpunkt klargör rådet att de 1,65 miljarder som kommer från Horisont Europa bör anslås till forskning och innovation medan finansiering från Digitala Europaprogrammet bör gå till kapacitetsuppbyggande verksamhet. Rådets förslag omfattar däremot inte omfördelning av frigjorda medel från Horisont Europa, vilket finns med i kommissionens förlag. Det innebär att rådets ståndpunkt om Chips Act därför omfattar 400 miljoner euro mindre än kommissionens ursprungliga förslag. Rådet föreslår istället att kommissionens ska uppmanas att tillsammans med medlemsländerna och Europaparlamentet hitta alternativa lösningar för att behålla den totala budgeten på 3,3 miljarder euro som tidigare aviserats i kommissionens förslag.  

Att rådet nu har antagit sin ståndpunkt innebär att rådet är redo för förhandling med Europaparlamentet. Ståndpunkter ger rådets ordförandeskap mandat att förhandla med Europaparlamentet så snart det har antagit sin ståndpunkt, något som väntas ske i februari. Varefter triologförhandlingar kan påbörjas under det svenska ordförandeskapet våren 2023. 

Den 8 december antogs policyprogrammet En färdväg för det digitala decenniet i rådet, vilket ska säkerställa att EU uppnår satta mål om en digital omställning i Europa. Policyprogrammet fastställer digitala mål som medlemsländerna ska ha uppnått till år 2030, inom fyra områden; 

- Stärka digitala färdigheter och digital utbildning 
- Säker och hållbara digital infrastruktur 
- Digital omställning hos företag 
- Digitalisering av offentliga tjänster
 
Syftet med policyprogrammet är att möjliggöra för medlemsländerna att samarbeta och samla resurser för att nå målen om digitala färdigheter och teknik som enskilda medlemsländer inte kan nå på egen hand. Tillsammans med medlemsländerna ska kommissionen framöver ta fram utvecklingskurvor på EU-nivå för vart och ett av EU:s digitala mål. Medlemsländerna ska å sin sida utarbeta nationella utvecklingskurvor och strategiska färdplaner för att uppnå dessa mål. Framstegen följs upp på grundval av indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) och utvärderas i kommissionens årliga lägesrapport om det digitala decenniet. 

Den 21 november lade EU-kommissionen fram ett nytt förslag till lagstiftning kallad Interoperable Europe Act. Syftet med rättsakten är att stärka gränsöverskridande interoperabilitet* och samarbetet mellan offentlig sektor i hela EU i ett led att accelerera den digitala omställningen av offentlig sektor i Europa. Rättsakten är därmed en del i att nå EU:s digitala mål till 2030, liksom att stödja säkra dataflöden inom EU.  

EU-kommissionen hoppas att rättsakten ska stödja en effektivisering av offentliga tjänster inom EU genom förbättrat samarbete mellan nationella myndigheter vad gäller datadelning och IT-lösningar. För EU:s medlemsländer innebär förslaget bland annat krav på att dela nationella interoperabilitetslösningar för digitala tjänster med andra offentliga myndigheter, utse en nationell koordinator för interoperabilitet i den offentliga sektorn samt övervaka och rapportera om sina nationella nivåer av interoperabilitet till EU-kommissionen på regelbunden basis. Genom de föreslagna insatserna inom ramen för rättsakten hoppas kommissionen att minska risken för en fragmenterad implementering av åtgärder gällande interoperabilitet inom offentlig sektor i EU.  

*förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra 

Den 6 december antog EU-kommissionen Horisont Europas arbetsprogram för år 2023–2024. Horisont Europa är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Budgeten för kommande års utlysningar ligger på 13.5 miljarder euro och innehåller utlysningar inom bland annat kluster som hälsa, digitalisering, och klimat inom pelare 2. Under 2023–2024 kommer de största satsningarna ligga på klimatrelaterade projekt (5.67 miljarder euro) och digitalisering (ca. 4.5 miljarder euro). Region Skåne kommer under januari att hålla workshops om de nya arbetsprogrammen som riktar sig till skånska aktörer.  

ERRIN höll sitt årsmöte i början av december. På agendan fanns bland annat godkännande av budget för 2023 samt presentation och godkännande av nya medlemmar i styrelsen för nätverket. Efter de formella delarna av mötet anordnades en diskussion med medlemmarna om kompetensförsörjning. Nästa år har föreslagits att bli “European Year of Skills” vilket sannolikt inte kommer att påbörjas förrän maj 2023 enligt företrädare från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik som ansvarar för genomförandet av Europaåret för kompetensutveckling.  

Den 13 december bjöd CPMR in till en träff om sammanhållningspolitiken. Mötet diskuterade ett medlemsinitiativ om att ta fram ett positionspapper om konkreta insatser för att förenkla tillämpningen av sammanhållningspolitiken på regional nivå där ett första utkast presenterades av CPMR:s policy director för regionalpolitik. Vidare diskuterade mötet tillämpningen av Fonden för återhämtning och resiliens (RRF), där aspekter såsom brister i uppföljning och övervakning från kommissionens sida lyftes. Slutligen presenterades även ett regionalt initiativ om bättre övervakning av RRF från Region Toscana i Italien som tagit fram ett nytt digitalt verktyg och hemsida för bättre uppföljning av projekt och insatser som finansieras av RRF i Toscana.  

Planerat stängningsdatum för utlysningen är 30 januari 2023. Programsekretariatet kommer att erbjuda konsultationer den 11 januari 2023 (online). Kontaktnoderna bjuder in svenska projektaktörer till öppna konsultationer (online) fredagar kl 09.00 – 10.00 under datumen 16 december 2022 samt 13 januari och 20 januari 2023.

Kontakta Ulrika Melander, kontaktnod Skåne, för mer information: ulrika.melander@skane.se.  

Eventet arrangeras inför trejde utlysningsomgången som kommer att vara öppen 6 mars – 9 juni 2023. På agendan står kompetenshöjande sessioner som bland annat berör vad man bör tänka på när man skriver en ansökan till Nordsjöprogrammet, hur man bygger partnerskap och information gällande programregler. Eventet kommer inte att webbsändas. 

Kontakta Ulrika Melander, kontaktnod Skåne, för mer information: ulrika.melander@skane.se

Tillsammans med de nationella kontaktpersonerna (NCP:er) bjuder Region Skåne in till workshops med fokus på de nya arbetsprogrammen inom Horisont Europa. Det handlar om 4 workshops, där varje fokuserar på olika kluster inom ramprogrammets pelare 2 som handlar om "globala utmaningar och hållbar industriell drivkraft". Alla workshoppar är online och håller på mellan 10.00 - 12.00