Detta nyhetsbrev skickas till alla som jobbar med någon form av cancervård, forskning och utbildning på Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (en gemensam satsning av Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet (LUCC), Regionalt cancercentrum syd, Medicinsk service och Palliativ vård och ASIH inom primärvården).

Sjukskötersketeamet på Hematologimottagningen, Sus i Lund och Malmö, har tilldelats pris för Årets team i cancervård 2022 vid onkologidagarna i Kalmar. Priset mottogs på plats av Silke Engelholm, verksamhetschef hematologi, onkologi och strålningsfysik på Sus.

Teamet på hematologimottagningen Lund (överst till vänster) och Malmö (nederst till vänster). Till höger verksamhetschef Silke Engelholm.

Motiveringen till nomineringen är:
"Sjuksköterskor på hematologimottagningen i Lund/Malmö har med stort engagemang utvecklat och drivit hembehandling av patienter med blodcancer. Med mål att kunna erbjuda mer frihet, flexibilitet och delaktighet har patienter instruerats att ge sig hela eller delar av sina behandlingar själva i hemmet vilket har minskat antal besök för patienter från ett större upptagningsområde. Sjukskötersketeamet utmärker sig genom att ständigt leta efter nya lösningar, närma sig förutsättningslös nya utmaningar och i sitt arbete att sprida kunskapen i landet.”

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottog han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4:s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari.

Melanomforskaren Göran Jönsson vid Lunds universitet är Årets cancerforskare.
Foto: André de Loisted

– Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan allt stöd jag fått från Cancerfonden och andra bidragsgivare. Det känns också extra fint att få denna utmärkelse av just Cancerfonden, eftersom de stöttat mig ekonomiskt ända från min postdoktorala tid fram till nu, säger Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi vid Lunds universitet.

Göran Jönsson forskar främst på hudcancerformen malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer och en av våra vanligaste cancerformer. Antalet fall ökar och idag drabbas drygt 4000 personer varje år av sjukdomen. Under de senaste tio åren har det utvecklats målinriktade behandlingar och nya sorters immunterapier för malignt melanom. Genom att aktivera kroppens eget immunförsvar kan man bekämpa tumörcellerna mer effektivt än tidigare.

– Men alla patienter har inte nytta av immunterapierna. Runt 50 procent av alla melanompatienter svarar inte på behandlingen och saknar därför fortfarande effektiva behandlingsalternativ, förklarar Göran Jönsson.
 
Han har upptäckt att de patienter som svarar bra på immunterapi, har särskilda strukturer med immunceller, inne i tumörerna. Göran Jönsson kallar dessa strukturer ”immunologiska fabriker” och de hjälper immunförsvaret att känna igen cancercellerna och ta död på dem. Hans forskning handlar om att ta reda på om det går att stimulera immunförsvaret att skapa dessa fabriker hos de patienter som saknar dem. Ett sätt att göra detta på, är att försöka förstå de molekylära signalerna som styr de ”immunologiska fabrikerna”.
 
– Genom att förstå exakt var immuncellerna befinner sig i förhållande till tumören och även få utförlig information om varje cell, kan man studera hur olika molekyler är aktiverade och om de stödjer bildandet av de ”immunologiska fabrikerna”. Nästa steg är att hitta sätt att stimulera immuncellerna att bygga dessa fabriker, så att patienter som drabbats av hudcancer och annan cancer har bättre nytta av immunterapi, avslutar Göran Jönsson. 

Motiveringen till Cancerfondens utmärkelse "Årets cancerforskare" lyder:
"För hans enastående forskning kring hudcancerformen malignt melanom, som leder till nya och mer individualiserade behandlingar. Resultaten ger vägledning om vilka patienter som gagnas av immunterapi, och hur behandlingen ska modifieras för övriga."
 

Artikeln är återpublicerad från Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet.

Från januari har Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland en ny cancerplan. Den nya regionala cancerplanen gäller för åren 2023-2025 och är en uppdatering av föregående cancerplan, med fortsatt starkt fokus på preventivt arbete och tidig upptäckt, en sammanhållen vårdkedja med patienten i fokus, en stärkt barncancervård samt rehabilitering efter cancerbehandling.

Inom alla verksamheter som behandlar patienter med cancer erbjuds basrehabilitering, vilken oftast innefattar kontakt med fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Ibland uppstår dock ett större och mer komplext rehabiliteringsbehov, antingen under pågående behandling eller i efterförloppet. På cancerrehabiliteringsmottagningen i Lund respektive Malmö välkomnas patienter med cancerrelaterad problematik, oavsett inom vilken verksamhet patienten har genomgått sin behandling.

Delar av det Sus-övergripande cancerrehabiliteringsteamet: Git Wilson, arbetsterapeut, Ylva Hedin-Larsson, fysioterapeut, Ines Srdoc-Persson, psykolog, och Pia Dellson, överläkare.

Stöd för patienter med komplext rehabiliteringsbehov
- Det kan till exempel vara att rehabiliteringen inte går som tänkt, eller att patienten drabbas av kognitiva, känslomässiga eller fysiska svårigheter som gör att de inte klarar att återgå till en fungerande vardag, säger Ines Srdoc-Persson, psykolog på cancerrehabiliteringsmottagningen Lund.

En del av cancerrehabiliteringsmottagningens uppdrag är att ta emot patienter som har ett kvarstående rehabiliteringsbehov efter avslutad behandling, eller vars behov är större än den basrehabilitering som kan erbjudas i den verksamhet där patienten behandlats.
Remisser till cancerrehabiliteringsmottagningen i Lund respektive Malmö tas emot från såväl specialist- som primärvård, och även direkt från patienter via egen vårdbegäran.

Multiprofessionell sambedömning
På mottagningen finns läkare, psykolog, neuropsykolog, kurator, arbetsterapeut, fysioterapeut och sexolog. Utifrån inkommen remiss görs en sambedömning av två professioner, och vid behov av fördjupad bedömning kan ytterligare professioner kopplas in.

- Syftet med bedömningen är att reda ut vilket rehabiliteringsbehov som finns och därefter hjälpa patienten till fortsatt rehabilitering. Det kan handla om rådgivning, stöd i att hitta rätt rehabiliteringskontakter eller viss rehabilitering inom mottagningen, säger Ines Srdoc-Persson.

På mottagningen bedrivs bland annat olika typer av gruppverksamhet, till exempel basal kroppskännedom och medicinsk yoga.

Psykologisk behandling
Nu erbjuder cancerrehabiliteringsmottagningen psykologisk behandling för alla patienter inom Sus upptagningsområde som har en cancerrelaterad psykologisk problematik.

- Det kan handla om oro och ångest för återfall, förlorade förmågor till följd av genomgången behandling, förändrad självbild och depression i efterförloppet. Vi tar även emot patienter som har svårt att genomföra sin behandling på grund av till exempel sjukhusskräck eller fobier, säger Ines Srdoc-Persson.

Genom att erbjuda psykologisk behandling är mottagningens förhoppning att kunna bidra till en mer jämlik vård.

- Just psykologer saknas ofta på enskilda enheter, samtidigt som behovet är stort. Vi vill därför kunna erbjuda den möjligheten till fler cancerpatienter, säger Ines Srdoc-Persson.

Välkommen att registrera er på den 6:e nationella cancerkonferensen den 16-17 maj 2023 i Stockholm.

Konferensen är öppen för alla forskare (preklinker, translationella, kliniker) eller de med intresse av cancerforskning från de organiserande universiteten.
 
Mötet arrangeras sedan 2010 av Nationella strategiska forskningsområdena i cancer som samlar hela fältet cancerforskare i Sverige. Evenemanget cirkulerar mellan de olika organisationerna och 2023 är det Cancerforskning KI vid Karolinska Institutet som står värd för mötet som hålls på Aula Medica Karolinska Institutet, Solna, Stockholm.

Deadline för registrering är 14 april 2023.

Följ länken nedan för mer information eller kontakta LUCC som är vår lokala organisatör.
 

Kvinnor kommer i lägre grad att insjukna i livmoderhalscancer och dess förstadier. HPV-vaccination bland unga kvinnor innebär på sikt färre cancerfall. Ny forskning ger även hopp till patienter med andra tumörformer, orsakade av HPV.

”Det som driver mig är att förstå och bidra till att bota patienter. Vaccination väntas ge mindre antal fall med förstadier till cancer i år. Humant papillomavirus (HPV) ett gissel, men färre kommer att få cancer”, säger Ola Forslund, forskare och mikrobiolog på Medicinsk service.

Humant papillomavirus (HPV) ett gissel, men färre kommer att få cancer. Det finns cirka 200 HPV typer och ett fåtal av dessa, cirka 15, kan orsaka cancer och sjukdomar. Vaccination är avgörande för att bekämpa HPV, som är en utmaning. Men nu finns flera ljuspunkter.

2012 deltog de första unga flickorna i screeningprogrammet för HPV-vaccination.

– I år borde vi se att väsentligt färre yngre kvinnor är HPV-positiva, vilket på sikt minskar risken för livmoderhalscancer, säger Ola Forslund, forskare och mikrobiolog på Medicinsk service.
 
Vaccination viktig
Cancerrisk med koppling till HPV minskar väsentligt om både män och kvinnor har HPV-vaccinerats.

– Så länge vi har god vaccinationstäckning mot HPV i Sverige och vaccinerar både unga pojkar och flickor i skolorna, kommer sannolikt färre att insjunkna i HPV-kopplad cancer, säger Ola Forslund, som även arbetar tillsammans med forskare inom Skånes universitetssjukhus och LTH.

Tonsillscancer kopplat till HPV
Cirka 80 procent av all cancer hos halsmandlar och tungbas, så kallad tonsillscancer, orsakas nu av HPV.

– Vi kan snart ge dessa patienter bättre uppföljning efter behandling och förhoppningsvis minska återfall. Nu hoppas vi på att tidigare påvisa kvarvarande cancertumörer vid tonsillcancer, efter avslutad behandling.

Forskning gör framsteg
Cirka 100 patienter kommer varje år från södra sjukvårdsområdet till Skånes universitetssjukhus för att få diagnos och behandlas för tonsillcancer.

– Övervakningen av patienterna efter behandling förbättras förhoppningsvis genom vårt forskningsprojekt som vi har tillsammans med öron-, näs- och halsmottagningen i Lund, säger Ola Forslund.

Spårar pusselbitar
Ola Forslund har forskat om HPV sedan 1989 och deltar i flera nationella forskningsprojekt. På arbetsplatsen finns avancerade analysinstrument och kunniga medarbetare för att spåra pusselbitar som kan kartlägga HPV, bakterier och immunceller.

Ola och hans kollegor utgår från små vävnadsprover. Sedan börjar de lägga mönster för att se vad som pågår i vävnadsproverna.

– HPV är ett gissel och är mästare på att undvika vårt immunförsvar. Viruset kanske samspelar med immunsystemet och med bakterier. HPV-sjukdomar måste studeras ur flera olika vinklar. Med hjälp av ny avancerad teknik och samarbeten hoppas vi lära oss mer och på sikt hitta ny och bättre behandling.

Avancerade analyser
I ett nytt forskningsprojekt analyserar Ola Forslund och forskarna på LTH i Lund människans allra minsta beståndsdelar. Det handlar om att använda ny teknik.

– Nu gör vi avancerade analyser på LTH och tittar på uttryck från immunceller hos vårtor på stämbanden, så kallade stämbandsvårtor. Om vi når framgångar kanske det går att få HPV-infekterad vävnad att tillfriskna. Vi kan förhoppningsvis på sikt hjälpa patienter med svåra och ovanliga sjukdomar som stämbandsvårtor.

ALF-medel viktiga
ALF-medel från regionen och olika forskningsbidrag hjälper Ola Forslund att få tid att forska. Han kan nu ägna en del av arbetstiden åt ren forskning bredvid det kliniska arbetet på VO klinisk mikrobiologi och vårdhygien.

– Mycket är vardagsarbete i forskningen. Man kan spekulera och göra flera tester, men utan att komma vidare under långa perioder... Glädjen man upplever när man får fram nya insikter gör att det värt det! Det som driver mig är att förstå och bidra till att bota patienter, säger Ola.

Arbetsgrupp smärta står näst på tur i vår serie om de 11 olika arbetsgrupperna inom SUHCCC. Gruppen består av en smärtläkare, en smärtsjuksköterska, en onkologisjuksköterska och en specialist i onkologi och palliation. Utöver dem finns det även tillgång till en psykolog samt en psykiatriker och smärtspecialist från smärtrehabiliteringen i Lund.
 

Vilket uppdrag har arbetsgruppen?
- Uppdraget är att utbilda personalen inom SUHCCC om smärta och smärtbehandling av patienter med cancer, berättar Sofia C Löfvall, ansvarig för arbetsgruppen.

Varför är detta viktigt?
- Drygt hälften av alla cancerpatienter drabbas av smärta som kräver sjukvårdens insatser. Smärtan kan till exempel vara procedurrelaterad, bero på tumören i sig eller uppstå till följd av strålskador eller cytostatikabehandling, säger Sofia C Löfvall.

God kunskap om smärta och smärtbehandling är därmed en av många saker som bidrar till att skapa förutsättningar för bra cancervård. Just nu arbetar gruppen med att ta fram de kommande utbildningarna.
 
Vilka är de stora utmaningarna ni ser?
- Tiden. Planen är att vi som ett första steg ska utbilda alla onkologer, sjuksköterskor och ST-läkare. Vi är få, de är många, och vi har alla brist på tid, säger Sofia C Löfvall.

Även andra specialiteter är välkomna att delta på utbildningen. Förutsatt att det sedan finns tid och utrymme är arbetsgruppens ambition att på sikt även skräddarsy en utbildning för undersköterskor och paramedicinare.
 
Vad gör vi redan idag?
- I Malmö håller smärtenheten heldagsföreläsningar som är adresserade till sjuksköterskor. Föreläsningarna handlar om smärtfysiologi och smärtbehandling, och brukar även innehålla ett kapitel om cancerrelaterad smärta, säger Sofia C Löfvall.

Tidigare höll smärtenheten även kortare föreläsningar för onkologisjuksköterskor i Lund, och 2021 hölls en regional föreläsning med fokus på smärtfysiologi och läkemedelsbehandling.
 
Vad händer nu?
- Arbetsgruppen är nu mitt i arbetet med att ta fram underlag till de kommande utbildningarna, och se över vilka kompletterande kunskaper inom området som behövs. Planen är att utbildningarna ska börja ges under våren 2024, säger Sofia C Löfvall.

Hur ska ni följa upp arbetet?
- Här pågår diskussion och vi har inte bestämt form än, men det ingår i uppdraget att på sikt utvärdera den utbildning vi tar fram, säger Sofia C Löfvall.

Överblick över kommande cancerläkemedel
Samlad information om införandeprocessen för nya läkemedel, nya indikationer och kombinationer på gång finns nu publicerad i Kunskapsbanken på cancercentrum.se. Syftet är att man ska enkelt kunna se var i processen de nya behandlingarna finns och hur bedömningar och beslut ser ut.

Förutsättningar och hinder för patientperspektiv vid MDK
Kontaktsjuksköterskor förväntas dela information om patientperspektivet vid multidisciplinära konferenser (MDK). Forskning tyder dock på att sjuksköterskornas bidrag till falldiskussioner är begränsade och att patientperspektivet i allmänhet är underrepresenterat. I den nyligen publicerade studien ”Registered nurses’ views on consideration of patient perspectives during multidisciplinary team meetings in cancer care” undersöks kontaktsjuksköterskans syn på fördelar och hinder för att inkludera patientens perspektiv vid MDK.

Barn med leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling
Det EU-finansierade barncancerprojektet Chip-ALM22 med Kees-Jan Pronk.

AI – för smart diagnostik av bröstcancer i länder med begränsade resurser
Projektet ”23°N, Kräftans vändkrets – lättillgänglig bröstdiagnostik för global hälsa” med Kristina Lång.

Metabol ohälsa bidragande faktor för fetmarelaterad cancer
Metabol ohälsa bidragande faktor för fetmarelaterad cancer med Tanja Stock.