Attraktiva Blekinge
Blekingestrategin 2014 – 2020
www.blekingestrategin.se 1
Blekingestrategin 2014–2020 Region Blekinge Dnr: 901-370-2012 Beslutad av Regionstyrelsen 2013-06-12
2
Abeba+RÖD Mats Samuelsson, Serny Pernebjer, Charlotta Bäckström, Olofströms kommun, Karl-Johan Hjertström, BTH och Region Blekinge. Davidsons tryckeri, 2013
Innehåll Vad är en regional utvecklingsstrategi? ............. 6 Från kommunal nivå till Europa-nivå ................ 8 ......................10
Attraktiva Blekinge ...................................12 Horisontella perspektiv ...........................14 Insatsområde: Bilden av Attraktiva Blekinge...16 ........................18 Insatsområde: Arbetsliv .......................... 22 Insatsområde: Tillgänglighet .....................26
................................................... 30 Innovationsindex ......................................32 Attraktionsindex ...................................... 34 Målöversikt från Europa-nivå till regional nivå ....35
3
Utveckling handlar om människor Utveckling drivs av människor. Blekinges utveckling är beroende av vår förmåga att attrahera människor. God livskvalitet och ett rikt arbetsliv gör att människor vill och kan etablera sig här. Denna helhet kallar vi för Attraktiva Blekinge. Blekingestrategin anger den gemensamma färdriktningen med en hållbar utveckhär. Så här ser vi Attraktiva Blekinge 2020:
4
God uppväxtmiljö
märks tydligt eftersom vi effektivt nyttjar vårt
2020 är Blekinge känt som en bra plats att växa upp på. Barnfamiljer och unga som vill bilda familj
östra Europas expansiva marknader.
hög kvalitet, trygga uppväxtmiljöer, goda livsbetingelser med sprudlande kulturupplevelser samt aktivt idrotts- och fritidsliv. Kustkänslan gör sig ofta påmind. kommer snabbt in i samhällsgemenskapen. Vi som bor i Blekinge är stolta över vår region. Vi är Blekingar! Vi mår bra och deltar i samhället – gammal som ung. Att värna om miljön och leva energieffektivt är en självklarhet.
Rikt arbetsliv Arbetslivet i Blekinge är dynamiskt och står starkt även när förutsättningar i omvärlden förändras. Företag söker sig hit eftersom förutsättningarna för att starta och driva företag är goda och det jobb matchas snabbt med personal. Unga får en god start i yrkeslivet och ser sin framtid i Blekinge. Vår tidigare sårbara arbetsmarknad står nu utbildningsnivå och starkare innovationskraft. Högskolan och andra utbildningsaktörer samverkar med näringslivet. I Blekinge är vi duktiga på att få fram produkter och tjänster av idéer.
Kom långt på en timme God tillgänglighet har kortat avstånden mellan människor och har skapat dynamiska och större blivit det naturliga valet. Internationaliseringen
Christina Mattisson Ordförande regionstyrelsen
Öppna Blekinge digitala tjänster i staden så väl som på landsbygden. Den digitala offentliga servicen är väl utbyggd. Offentlig data är tillgänglig och har genererat många nya verksamheter. Distansarbete är vanligt – bo i Blekinge skärgård och ha daglig kontakt med dina
Besökare får mersmak – året om. Den tillgängliga kustmiljön lockar till rekreation med trevliga matställen, väl utbyggd konferensnäring och spännande upplevelser mitt i Blekinges kulturarv – kanske en sillamacka till lunch eller ett vinterbad? Men viktigast av allt – som besökare får du en relation till Attraktiva Blekinge som ger mersmak och något att berätta om. För att framtidsbilden ska bli verklighet krävs det att vi samverkar mot samma mål. På lång sikt tar vi itu med de strukturella frågor som gör Blekinge sårbart och etablerar samverkansytor som ger oss utrymme att agera snabbt och kraftfullt när förutsättningar förändras och en kris ändå skulle hota. Det är också av stor vikt att delaktigheten blir större i samhället så att till exempel unga känner att de kan påverka sin tillvaro. Blekingestrategin visar vägen för Attraktiva Blekinge.
Margaretha Olsson 1:e vice ordförande
Lennarth Förberg 2:e vice ordförande
5
Vad är en regional utvecklingsstrategi? Region Blekinge har i uppdrag av regeringen att tillsammans med Blekinges aktörer ta fram en strategi för Blekinges utveckling och samordna de insatser som krävs för att strategin ska bli verklighet. Region Blekinge har också ett uppdrag kommuner) att driva frågor som berör utveckling och infrastruktur, utbildning och forskning, internationell samverkan samt kultur och turism.
Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete reglerar Regionala utvecklingsprogram eller strategier som är det nya begreppet. 7 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser.
Varför behövs en regional utvecklingsstrategi? Blekingestrategins uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tar till vara Blekinges unika förutsättningar grundat i de styr-
potential när alla invånare utvecklas utifrån sina förutsättningar, oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort.
Hur ska strategin användas? Blekingestrategin visar vägen till det vi ska uppnå utan att gå in på hur vi ska uppnå målen. Målnivåer och insatser för att nå målen beskrivs i handlingsplaner för insatsområdena Bilden av Tillgänglighet. Insatserna detaljeras och genomförs i Blekingeaktörernas olika verksamhets- och handlingsplaner. På regional nivå fungerar Blekingestrategin som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsstrukturfondsprogram och territoriella program. Kopplingen till den lokala nivån är också mycket översiktsplanerna samordnas med regionala mål, planer och program.1 Det är centralt att det kontinuerligt pågår en dialog mellan planupprättarna på de olika nivåerna. Blekingestrategin ska även vara en källa till inspiration för näringslivet och ideella krafter i Blekinge.
koppling från den högsta nivån ända ner på kommunal nivå. De strategier och planer som tas fram ser måste hänga ihop. Blekingestrategin är länken från den kommunala nivån ända upp till EU-nivån,
Blekingestrategins struktur Målet med Blekingestrategin är Attraktiva Blekinge
det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. Blekinges utveckling är summan av alla Blekingars utveckling. Vi når vår fulla utvecklings-
6
livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet.
St P ete rb urg
vara allmänt känt i omvärlden genom Bilden av Attraktiva Blekinge. Avsnitten med insatsområden beskriver utmaningar och möjligheter per område med mål, indikatorer och förslag på insatser.2 och perspektiv som är så centrala att de går in i alla områden beskrivs på uppslaget ”Horisontella perspektiv”.
Framtida regionförstoring Blekingestrategin utgår från de förhållanden som existerar i dagens Blekinge med nuvarande administrativa gränser. En eventuell framtida regionförstoring ändrar inte i sak de utmaningar och möjligheter Blekinge har för att utvecklas. Det är däremot viktigt att vi tar till vara de möjligheter som en eventuell framtida regionförstoring kan tillföra arbetet med att utveckla Blekinge. Genom att samverka drar vi nytta av de krafter och resur-
Vägen till en strategi För att Blekingestrategin ska kunna användas att involvera så många av Blekinges aktörer som
möjligt i arbetet med att ta fram strategin. Under processens gång har Region Blekinge hållit ett antal dialogmöten och tematiska workshops för att lyssna in vad olika aktörer ser för utmaningar och insatsbehov.3 Blekingeborna har också bjudits in att bidra genom enkäter på internet, diskussionsforum och möjlighet att delta på Regiondagen — en dag då 270 personer samlades och aktivt deltog i dialoger om Blekinges framtid. Existerande strategier och analyser har också använts som underlag — exempelvis varumärkesarbetet Bilden av Blekinge, OECD:s rapport 4 samt en rapport till näringsdepartementet om Blekinges prioriteringar planer och program på regional nivå och kommunernas översiktsplaner. All input som kommit in under arbetets gång har analyserats och sammanställts av medarbetare på Region Blekinge som även har haft experter på Tekniska Högskola som bollplank. Blekingestrategin har även kommunicerats i olika sammanhang i samarbete med kommunerna.
7
Från kommunal nivå till Europa-nivå
Europa 2020 5
Blekinges aktörer är aktiva i arbetet med
EU:s strategi för tillväxt, Europa 2020, är ett verktyg för att motverka den ekonomiska krisens effekter, stärka Europas globala konkurrenskraft och öka sysselsättningen.
säkerhet, hälsa, kultur, idrott och utbildning.
Sveriges prioriteringar 6
kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning
sker i landets alla delar. De lokala och regionala förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna varierar, insatser för att gynna utvecklingen ska
utgår från tre övergripande mål:
Regional nivå 7 planer från olika aktörer där Blekingestrategin är paraplyet. Exempel på planer och program är
Rädda havsmiljön Kulturplan, regional strategi för besöksnäringen, Blekinge Tekniska Högskolas forsknings– och
8
Blekingestrategin - länken mellan kommunal, nationell och EU-nivå
Politiska styrmedel
Finansiering
EU 2020 (Europeiska rådet)
EU:s fonder
ÖSTERSJÖSTRATEGIN (Europeiska rådet)
Svenska EU-finansierade strukturfondsprogram
NATIONELLA STRATEGIER (Regeringen)
BLEKINGESTRATEGIN Regionalt mål 2-program
(Regionstyrelsen)
Landsbygdsprogram
KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER (Kommunfullmäktige)
Interregprogram Regionala tillväxtmedel
KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER (kommunfullmäktige)
strategin, Blekinges miljömål samt Klimat och Energistrategi för Blekinge.
Kommunal nivå 8 Kommunernas översiktliga planering är en ständigt pågående process som successivt stäms av mot
en utgångspunkt i arbetet för hållbar utveckling och har allt mer utvecklats till strategiska utvecklingsdokument för kommunernas långsiktiga inriktning när det gäller bostäder, kommunikationer, natur– och kulturvård, arbetsliv och sociala frågor. Se målöversikten längst bak i dokumentet som presenterar målen för Europa 2020 och Sveriges mål för att nå EU-målen.
9
Andelen äldre ökar Vi svenskar blir allt äldre. I Blekinge har andelen äldre ökat snabbare än i riket. De yngre har minsprognos för Blekinge 2025 pekar på att åldersgruppen 0–19 beräknas vara oförändrad medan 20–64
Blekinges ålderspyramid — prognos för 2025 jämfört med 2010 Befolkningspyramid för år 2010 och med prognos för år 2025 100 95 Kvinnor
Män 90 85 80
utveckling innebär stora påfrestningar på samhäl-
75
att försörja.9
65
70
60
Invånarantalet oförändrat
55
Ålder i ettårsklasser
friskare äldre befolkning gör det möjligt att behålla erfaren kompetens i arbetslivet längre och kan genom ökad efterfrågan på produkter, tjänster och service även skapa nya affärsmöjligheter.
50 45 40 35 30
Antalet invånare har legat på samma nivåer länge. 2011 bodde 152 929 personer i Blekinge – en minskning med 981 personer från år 1971. Under samma period ökade befolkningen i Kronoberg
25 20 15 10 5
minskade (-7 561).
0 1500
1000
500
0
500
1000
1500
Antal
Blekinges befolkning öka med 5 246 individer eller 3 procent. Födelseöverskottet förväntas vara nega-
Kvinnor 2025
Kvinnor 2010
Män 2025
Män 2010
för Blekinge år 2011 153 657 invånare. Utfallet för 2011 ligger alltså 728 personer under prognosen. i Blekinge kommer minska från 49,2 % till 48,4 % mellan 2010 och 2025.
Åldersgruppers andel i befolkningen 2011 Åldersgrupp
0-19 år
10
Blekinge
Kronoberg
21,7% (-6,1)
23,0% (-5,0)
Kalmar
Skåne
Riket
21,3% (-5,9) 22,9% (-3,9) 23,0% (-4,6)
20-64 år
56,0% (-0,9) 56,7% (+0,5) 55,7% (-0,8) 58,4% (-0,1) 58,2% (-0,2)
65+ år
22,3% (+7,0) 20,3% (+4,5) 23,0% (+6,7) 18,7% (+4,0) 18,9% (+4,8)
Prognos befolkningsandelar efter kön och ålder
Län
Blekinge 2025
0-19 år
Invånarantal 2011 Invånarantal
Blekinge
152 979
(–981)
10,4 % (0,0 %)
Kronoberg
184 654
(+17 323)
233 090
(–7 561)
Män
Kvinnor
11,2 % (–0,1 %)
20-64 år
28,5 % (–0,7 %)
24,7 % (-2,1 %)
Kalmar
65+ år
11,9 % (+1,6 %)
48,4 % (–0,8 %)
Skåne
Alla åldrar
51,6 % (+0,8 %)
48,4 % (–0,8 %)
Län
erna ökar i befolkning på bekostnad av övriga kommuner.
Blekinge Kronoberg
1 252 933 (+261 578)
Män / kvinnor
434 / -837 1 018 / -531
Kalmar
-2 460 / -2 544
Skåne
30 896 / 30 766
är att antalet unga minskat och det är kvinnorna som minskat i antal.
11
Attraktiva Blekinge Insatsområden:
Bilden av Attraktiva Blekinge Blekinge behöver de få upp ögonen för Attraktiva Blekinge. Vi ska använda alla möjligheter grannländer om de goda möjligheterna till livsbesökare, studenter vid våra skolor, affärsresenärer och andra besökare ska få en positiv bild av det hållbara Attraktiva Blekinge.
Syftet med Blekingestrategin är att Blekinge utvecklas på ett hållbart sätt. För att klara
på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgängligvara allmänt känt i omvärlden. Arbetet med att öka kunskapen om Blekinge och skapa en attraktivare
12
Livskvalitet Det vackra kustlandskapet med trygga miljöer för arbete, boende och rekreation utgör viktiga tillgångar för god livskvalitet i Blekinge. Med korta avstånd går det ofta snabbt att ta sig till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Med en välkomnande attityd och god service har Blekinge goda förutsättningar att attrahera nya invånare.
bild av Blekinge görs genom Bilden av Attraktiva Blekinge. Näringslivets förmåga att anpassa sig till den globala och föränderliga verkligheten vilar enligt OECD helt på vår förmåga att locka, behålla och integrera den kompetens som behövs för näringsinvandrare och kvinnor. 4 Enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser handlar regional attraktivitet
Arbetsliv
Tillgänglighet
Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation niskor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit.
Effektiva, hållbara transportsystem med god ner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera
om att dra till sig kapital, arbetskraft och besökare. Tillgång till natur, utbyggd infrastruktur, god service, kompetent personal och god kvalitet på skolor och högskolor, kultur, idrott och trygghet samt socialt kapital är faktorer som påverkar attraktiviteten.10 Behovet av att på bred front arbeta med tinget Blekinge där 1 500 landstingsanställda kommer gå i pension under de kommande tio åren. För
regionen och de växande marknaderna på
nya medarbetare är det viktigt att Blekinge uppfattas som en attraktiv region med god samhällsservice, attraktiva boendemiljöer, dynamiskt arbetsliv och god tillgänglighet.
Övergripande indikatorer: · Invånarantal · Andel sysselsatta i åldern 20–64 år · Antal gästnätter
13
Horisontella perspektiv
grundläggande perspektiv som är av avgörande betydelse för att insatsområdena ska bidra i den riktning som Blekingestrategin pekar ut det vill säga i riktning mot att Blekinges ekonomiskt. De insatser som kommer att genomföras i strategin ska förhålla sig till samtliga dessa perspektiv:
Hållbarhet Ett hållbart samhälle ska enligt miljöbalkens äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Begreppet består av tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket innebär att samhällsutvecklingen ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och
14
där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. För att uppnå ett hållbart samhälle ska Blekingestrateämnen som är tagna ur berggrunden inte får öka i naturen, att ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen, att det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald inte får utarmas samt att vi har en rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov.
Insatser i Blekingestrategin ska bidra till resurshushållning och ska ha neutral eller positiv inverkan på: Biologisk mångfald Människors hälsa (inklusive folkhälsa) Natur- och kulturmiljöer
Jämställdhet
Internationalisering Blekinge har en nyckelposition i Europa genom
och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att alla i Blekinge, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett samhälle som är jämställt kännetecknas av att vara inkluderande där både kvinnors och mäns förmågor tas till vara. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling och attraktivitet, till gagn för både kvinnor och män.
nen. Blekinge var tidigt ute med att knyta kontak-
för Blekinge. Blekinge är bland annat aktivt inom områden som kultur, hälsa, transport och maritim miljö och säkerhet. En stärkt internationalisering, är en framgångsfaktor för Blekinges fortsatta utveckling.
Insatser i Blekingestrategin ska bidra till: Insatser i Blekingestrategin ska bidra till: Ge kvinnor och män samma rätt och möjlighet
möjligheterna och kompetensförsörjning för både näringsliv och offentlig sektor
Ekonomisk jämställdhet utveckla regionen på ett hållbart sätt
Mångfald
Samverkan
Alla i Blekinge ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation.
Fungerande samverkan inom och utanför regionen är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. För att Blekingestrategin ska kunna genomföras framgångsrikt krävs ökad och fördjupad samverkan mellan: Blekinges kommuner och landsting Blekinges myndigheter, utbildningsaktörer, näringsliv, landsbygdsaktörer och civilsamhälle Blekinge och våra grannregioner Olika samhällsnivåer (kommunal, regional, nationell och EU-nivå)
Insatser i Blekingestrategin ska bidra till att: Blekinge präglas av öppenhet där människor med olika ursprung har möjlighet att bidra med sina unika erfarenheter och kompetenser Alla har rätt att på lika villkor delta i och bidra till samhällsutvecklingen
Blekinges litenhet är i detta sammanhang en viktig konkurrensfördel.
barns och ungdomars villkor
15
INSATSOMRÅDE
Bilden av Attraktiva Blekinge
– Från Blekingestrategins näringslivsdialog 2012
16
Syftet med arbetet att skapa bilden av det
Besöksnäringen ett skyltfönster
Människor behöver en positiv bild eller en rela-
När besökare kommer till Blekinge ger det en unik möjlighet för oss att skapa en personlig relation som kan utvecklas till att den tillfällige gästen vill veckla besöksnäringen i Blekinge så att vi attrahe-
är därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt Det är av betydelse att vi lyfter fram våra styrkor och våra unika tillgångar som exempelvis världsarv, biosfärsområde och unika natur- och kulturmiljöer. Helheten är nyckeln. Det ska vara känt att Blekinge är en plats som erbjuder hög livskvalitet och ett rikt arbetsliv. För att kommunikationen ska få verkan måste löftet om Attraktiva Blekinge infrias genom framgångsrika insatser inom Blekingestrategins övriga insatsområden.
Omvärlden ska också känna till Blekinges styrkor 11: Blekinge har ett strategiskt läge nära växande marknader i det nya, öppna Europa. Eftersom Blekinge är tillgängligt är det både enkelt att hälsa på släkt och vänner där man bodde tidigare och använda sin bakgrund för att bygga nya affärsrelationer med Blekinge som bas.
Blekinges kust och skärgård Ett unikt kustlandskap och en orörd skärgård med underbara vatten ger stora möjligheter för den som söker rekreation eller havsnära miljöer att arbeta och leva i.
Kreativitet och innovationsförmåga tionsklimat som präglar allt från industri och kultur till landsbygdsutveckling.
reseanledningar att besöka Blekinge.
Trovärdiga ambassadörer Vi som bor och verkar i Blekinge är Attraktiva Blekinges mest trovärdiga ambassadörer. Med en positiv självbild, stärkt identitet och ett Attraktivt Blekinge att berätta om är vi oslagbara marknadsförare.
Bilden av Attraktiva Blekinge Mål: 2020 är Blekinge förknippat med våra styrkor kreativitet och innovation, strategiskt läge och en unik kust och skärgård.
Indikatorer: Blekinges resultat i attraktionsindex (se sid 34) Blekinges marknadsandel av den svenska turismomsättningen
Exempelinsatser 2: Ta fram Attraktiva Blekinges varumärkesplattform som med internt och externt perspektiv stödjer besökare mot målgrupper i Sverige och utomlands Samordna insatser för att bättre utnyttja potentialen i Blekinges besöksnäring Blekingar som ambassadörer för Blekinge Utveckla www.blekinge.se
17
INSATSOMRÅDE
Livskvalitet
– Från Blekingestrategins webb-enkät 2012
Livskvalitet för alla I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar.
utgår från arbetsplatsen i sitt val av bostadsort. Istället är det faktorer som till exempel sociala relationer som avgör var du bosätter dig.12
Attraktiva boendemiljöer
natur, miljö, kultur- och idrottsaktiviteter. Förr uppgav många arbetstagare att de först valde
I Blekinge kan vi dra nytta av vacker natur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, genuina stadsmiljöer och rikt kultur- och fritidsliv. Ett brett utbud av attraktiva boendemiljöer med en mångfald av boende och boendeformer på landsbygden såväl
att idag uppger majoriteten att de inte i första hand
vid rekrytering av arbetskraft.
18
Familjernas Blekinge familjer. I målgruppen barnfamiljer eller yngre i
Både kvinnor och män efterfrågar ett utvecklande arbete och bra uppväxtmiljö, barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter för barnen.
Idrott, fritid och kultur Tillgång till ett aktivt idrotts- och fritidsliv är av stor betydelse för upplevd livskvalitet. Att i tidig ålder få uppleva kultur och uttrycka sig kreativt sätter också spår i det vuxna livet. Genom att tidigt öva sig att tänka utanför ramarna skapas möjlighet att även i vuxenlivet ta vara på dessa kompetenser. Därför är barn och ungdomar upp till 26 år en prioriterad målgrupp för kulturpolitiken i Blekinge. Bland annat garanterats alla skolelever att få uppleva minst två scenkonstföreställningar per läsår genom den så kallade Blekingemodellen. Deltagarkultur blir en allt vanligare företeelse där producenter och användare allt mer växlar roller och där den nya digitala tekniken spelar en viktig roll i utvecklingen.
Hälsoläget Blekingarnas upplevda hälsa ligger i nivå med riket.13 Under åren 2005–2011 har den upplevda fysiska hälsan förbättrats medan den psykiska föroch mentala sjukdomar ökar. I takt med ökad livslängd blir också åldersrelaterade sjukdomar vanligare. De sociala nätverken och relationerna i blekingarnas omedelbara närhet är svagare än riksgenom-
Goda livsvillkor med en god samhällsutveckling, goda sociala relationer, hög utbildningsnivå, god framtidstro, trygg vård och expansiv arbetsmarknad är grundläggande faktorer för en positiv folkhälsoutveckling.
Nya mötesplatser Nya blekingar vittnar ibland om svårigheter att komma in i samhällsgemenskapen.14 Vi behöver därför arbeta för att nya blekingar välkomnas in i nätverk och sociala sammanhang och även skapa nya mötesplatser för människor med olika bakgrund och erfarenheter. På så sätt ökar vi chanserna till att nya innovativa idéer uppstår och att tilliten i samhället ökar. För att främja en hållbar utveckling behöver barn och unga såväl som allmänheten mötesplatser, som science centers, för att få tillgång till kunskap om exempelvis naturvetenskap, IT och teknik. En viktig faktor för att 4 är att få dem engagerade i samhällsutvecklingen.
Miljöutmaningar Hållbar ekologisk utveckling är en förutsättning för god livsmiljö. En del frågor är globala och måste hanteras i samverkan med aktörer i och utanför kompetens och internationellt framgångsrik forskning i ämnet. av centralt intresse. Andra utmaningar är hållbara transporter, hållbar energi- livsmedels- och industriproduktion. Vi behöver även ta höjd för effekter av klimatförändringar i den övergripande samhällsplaneringen. Allas medverkan för att nå Blekinges miljömål är därför centralt för att möta utmaningarna.
>>
upplevd hälsa mellan personer av olika kön, ålder, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar.
19
>>
INSATSOMRÅDE
Livskvalitet — mål, indikatorer och insatser
Attraktiv boendemiljö, samhällsservice och god folkhälsa Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av goda och tillgängliga boendemiljöer med god samhällsservice där människor mår bra.
Indikatorer:
Exempelinsatser 2:
Invånarnas upplevelse av kommunernas verksamheter, regionen som en plats att bo och leva i samt
Satsningar på barnomsorg, skola, social service och folkhälsa
Strandnära nybyggnation
Stimulera socialt företagande, t.ex. genom inkubatorer
Antalet mötesplatser 15 i Blekinges kommuner Självupplevd allmän hälsa, fysisk hälsa och psykisk hälsa Förekomst av vanliga folksjukdomar
Planera för möten mellan människor och platser för kultur, idrott och fritid vid ny– och ombyggnationer ras Förebyggande folkhälsoarbete
20
Öppenhet och deltagande Mål: 2020 är Blekinge ett inkluderande samhälle präglat av öppenhet och deltagande med ett nyskapande kultur-, idrotts- och fritidsliv med bredd och kvalitet.
Exempelinsatser 2:
Indikatorer: Andel 20 till 64-åringar som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna Andel utlandsfödda i dagbefolkningen
Arbeta för ett ledarskap inom offentlighet, politiken, näringslivet och civilsamhället som uppmuntoavsett kön och bakgrund
Antal aktiva inom föreningslivet
Förenkla för det ideella föreningslivet att verka i
interkulturell inriktning Antal barn och unga som får möta och utöva kultur
och kompetensutveckling uttryck Möjliggöra för invånare att i tidig ålder möta och utöva kultur
Miljö och klimat Mål: 2020 har miljö och klimatarbetet bevarat eller förbättrat förutsättningarna för god livskvalitet och god förvaltning av natur– och kulturmiljöer.
Exempelinsatser 2:
Indikatorer: Utsläpp av växthusgaser
Samverka om förnybar energi, energieffektivisering, minskad energianvändning, transporter och markanvändning samt kustzonsplanering
Energianvändning Hälsofarliga kemiska produkter Havet: Fosfor i havet 16
Insatser som aktivt bidrar till att uppfylla Blekinges miljömål Utveckla kluster inom maritim miljö och säkerhet och hållbar utveckling Genom samverkan synliggöra skog och odlingsmarks betydelse för ekosystemtjänster
21
INSATSOMRÅDE
Arbetsliv
–Från Blekingestrategins näringslivs-dialog 2012
Arbetsliv med utmaningar
Sårbar arbetsmarknad
OECD presenterade hösten 2011 en analys av Blekinges förutsättningar. 4 Blekinges arbetsmarknad utmärker sig mot rikets genom: Mycket hög ungdomsarbetslöshet
OECD pekar på den sårbarhet som följer med beroendet av ett fåtal arbetsgivare med konjunkturkänslig verksamhet i relativt åtskilda branscher. 4 Av de 15 största arbetsgivarna är åtta privata företag med huvudkontor utanför Blekinge och sju är offentliga verksamheter. För att effektivt kunna hantera negativa effekter i krissituationer behöver vi förbereda oss så att vi har samverkansytor som gör det lättare att agera kraftfullt när det behövs. Vi behöver vända trenden att allt färre arbetar med att producera varor och tjänster som säljs eller
20 – 64 år Högre arbetslöshet bland utlandsfödda Konjunkturkänslig industri, ofta underleverantörer Högre andel sysselsatta inom tillverkningsindustri samt vård och omsorg Antal anställda i företag som producerar varor och tjänster till marknader utanför Blekinge minskar
försämrad köpkraft för Blekingarna enligt projektet Intäktsbasen 17. utmaning för företags överlevnad. Vi behöver hitta inte läggs ner när ägaren går i pension.
22
-
Mer kunskap Vi behöver öka företags och organisationers kunskapsintensitet och förnyelseförmåga för att långsiktigt minska sårbarheten.18 Många duktiga underleverantörer och konsultföretag är idag beroende av ett fåtal stora uppdragsgivare. Genom att stimulera egen produktutveckling kan sårbarheten minska. För att tillgodose företagens behov av arbetsbredd av olika utbildningsaktörer. Allt från ett brett utbud av gymnasieprogram och kommunal vuxenutbildning till folkhögskolor, YH-utbildningar och högskoleutbildning. Genom god samverkan mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare, offentliga aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna kan den strategiska samordningen öka. Omställningen förutsätter att vi kan attrahera rätt kompetens och öka befolkningens utbildningsnivå samt att hålla igång det livslånga lärandet. För att öka antalet kunskapsintensiva arbetstillfällen behövs god tillgång till högre utbildningar och klustersamverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer och kreativa näringar.
Ungas framtidstro För att unga ska se en framtid i Blekinge är både studier och möjligheterna att få ett jobb viktigt. Alla behöver gå ut grundskola och gymnasium med fullständiga betyg och få möjlighet att vidareuti skolan möta ett innovativt och entreprenöriellt tänkande är en bra grund.
vis teknik, IT, vård och entreprenörskap skapar nya förutsättningar till utveckling inom såväl lärande, processer, tjänster, varor som företagande. Framtida satsningar på innovation bör utgå från de områden Blekinges näringsliv utmärker sig för att öka deras förutsättningar att utvecklas till internationellt erkända ”centers of excellence”, samtidigt som vi skapar förutsättningar för nya kluster och nätverk. Enligt OECD 4 bör vi bli bättre på att ta till vara kvinnors, invandrares och ungas kompetens i framförallt näringslivet. Om vi även lyckas ta tillvara på kompetensen i underrepresenterade grupper i offentlig sektor skulle innovationsförmågan i både näringslivet och i offentlig sektor ha möjlighet att öka. Nya arbetsmetoder, produkter och tjänster skulle kunna skapas. Vi behöver även satsa på kvinnors entreprenörskap som en möjlighet att stärka näringslivet.19
Nyttja vårt strategiska läge Blekinge har ett starkt strategiskt läge i Europa och till de nya stora marknaderna i öst kombinerat Det strategiska läget i kombination med kustregionens värden erbjuder stora möjligheter. Bland annat kan besöksnäringen utvecklas genom att Potentialen i ökad internationalisering av internationella affärssamarbeten som möjligheter att rekrytera kompetens från de stora befolknings-
Ökad innovationsförmåga För att öka Blekinges framtida innovationsförmåga behöver vi stimulera kreativ samverkan mellan
>>
och för unga. En korsbefruktning mellan exempel-
23
>>
INSATSOMRÅDE
Arbetsliv — mål, indikatorer och insatser
Expansivt näringsliv Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett expansivt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Indikatorer: Antal företag
Exempelinsatser 2:
Antal anställda i intäktsbasföretag17
Underlätta för företag som vill expandera i Blekinge eller utveckla kunskapsintensiteten
Andel sysselsatta i åldern 20 – 64 år
Förenkla företagens kontakter med myndigheter
Utveckla exportmognad i besöksnäringen
Starkt innovationsklimat Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett starkt innovationsklimat som involverar näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig, ideell och kreativ sektor. Idéer lyfter och blir livskraftiga företag och organisationer.
Indikatorer:
Exempelinsatser 2:
Blekinges förnyelseförmåga och kreativa klimat — innovationsindex (se sidan 32)
Strategisk samverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig sektor och/eller ideell sektor
Antal nystartade företag och andelen som överlever tre år
Stimulera till ett kunskapsintensivt arbetsliv
Andel av bruttoregionalprodukten (BRP) som investeras i FoU (offentliga och privata investeringar)
Verka för sociala innovationer och hållbara affärsutvecklingsinsatser Öppna offentlig data för tjänsteutveckling Kommersialisera forskningsresultat Stimulera deltagande i verksamheter som Ung Företagsamhet
24
God kompetensförsörjning Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt.
Indikatorer: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetens Andelen 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg
Exempelinsatser 2: Satsa på behovsdriven utbildning för näringslivet Underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden sig i Blekinge efter avslutade studier
Andelen 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar
Miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv Mål: 2020 beaktar näringslivet och offentliga verksamheter kriterier för en hållbar utveckling när det gäller både hushållning med råvaror, energi, mark, vatten såväl som undanträngning av den fysiska miljön. Miljö- och klimatfrågor är en drivkraft för utvecklingen.
Indikatorer:
Exempelinsatser 2:
Produktion av förnybar energi
Energikartläggning i företag
Energianvändning inom industrin
Samverkan för bättre nyttjande av rest- och spillvärme Information och utbildning om energibesparing, förnybar energi och hållbar utveckling i industrin
25
INSATSOMRÅDE
Tillgänglighet
– Från Blekingestrategins näringslivsdialog 2012
Eftersatt infrastruktur
Nära till jobb och utbildning -
prioriterade i skuggan av järnridån enligt OECD. 4 Infrastrukturen till och inom regionen är föråldrad För att hantera framtidens behov och möjligheter behöver förbindelser och transportinfrastrukturen förbättras.
26
God livskvalitet och tillgång till ett utvecklande arbetsliv ställer krav på bra och hållbara transporter. För jobbpendlaren är restid, reskostnad och pålitlighet i transportsystemet de viktigaste faktorerna. Med effektiva transportsystem med god och mer kompletta arbetsmarknadsområden. Människor kan njuta av en attraktiv livsmiljö i en kommun, men arbeta i en annan. Det ska även
Tillgång till järnväg från svenska regioner till EU-marknaderna, 2006 (100=genomsnitt för EU:s regler) 50 45 40 35 30
-
25
Genomsnitt av svenska regioner
20 15
-
10
5
No
m
Jä
Go
tla
nd tla nd r Vä rbo tt st Vä erb en o st er tte no n rr la n Bl d ek in ge Da la rn Ka a lm Vä a rm r l a Gä nd Vä vleb st o r Sö man g de l rm and an la nd Ö Ös re te br rg o öt la n Up d p Jö sal nk a öp Kr i on ng ob e Vä r st Hal g ra la n Gö d ta St lan oc d kh ol m Sk ån e
0
Anmärkning: Indikatorn tillgången till potentiella i restid med järnväg alla erbjuder bådetillaffärsmöjligheter och bättre gå att bo i Blekinge ochmäter pendla till arbete och marknaderetc. EU-regioner, med hjälp av en inverst viktad BNP-matris. Viktningsregeln tillämpar det inverst livskvalitet. utbildning i grannlänen. Goda resmöjligheter proportionella avståndet för restiden. Det potentiella järnvägstillgången mäter därmed alla mellan universitetsochen högskoleorterna gynnar personer som kan nås från viss region till alla andra regioner i EU. Strategiskt läge i Europa kunskap och utveckling i regionen. En utveckling Källa: Europeiska kommissionen.
sätter även god kontakt med viktiga ekonomiska direkttågen från Köpenhamn ankommer varje timme.
Digital tillgänglighet Den digitala infrastrukturen är en viktig komponent i framtidens arbetsliv och informationssamhälle i hela Blekinge. Det är i synnerhet viktigt på landsbygden, då det kan vara en förutsättning för att kunna verka och bo kvar. Att arbeta på distans några dagar i veckan kan vara särskilt intressant för den som vill kombinera arbete med ett boende i Attraktiva Blekinge. Tjänsteutveckling inom besöksnäring och medborgarservice, inom e-hälsa
Gotland Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Blekinge Dalarna Kalmar Värmland Gävleborg Västmanland Södermanland där Polen idag är en viktig spelare. Även västra Örebro Europa kommer att bli mer lättillgängligt med den Östergötland fasta förbindelsen över Fehrman Belt. Fortsatta Uppsala Jönköping satsningar på järnväg och E22 ökar närheten ytterKronoberg ligare. För att förkorta restiden vid internationella Halland Västra Götaland Stockholm en möjlighet. Skåne
som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i det expansiva östra Europa är en stor styrka. Det handlar både om näringslivskontakter och kraftigt ökande godstransporter mot Polen, Baltikum, Ryssland och Kina. Utvecklingen drivs av globaliseringstrenden och EU:s ambition att ut-
>>
27
>>
INSATSOMRÅDE
Tillgänglighet — mål, indikatorer och insatser
Transport, kommunikation och infrastruktur Mål: 2020 har Blekinge ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas utifrån invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov.
Indikatorer:
Exempelinsatser 2:
Energianvändning för transporter 20 Andel förnybart drivmedel Godsvolymer via hamnarna Antalet godstransporter som går via järnväg till och från hamnarna Restiden mellan Blekinge och Malmö/Köpenhamn respektive Stockholm Antal km cykelväg
genom rakare spår och nya mötesplatser Fortsatt järnvägsutbyggnad för bättre tillgänglighet till Blekinges hamnar med Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken Prioriteringar och utbyggnad av infrastruktur för större kapacitet Högre standard och motorväg på E22 för kortare restider Förbättrade möjligheter att ta sig till arbetet eller resa i tjänsten genom att gå till fots, cykla eller
28
Digital infrastruktur och tjänsteutbud Mål: 2020 utmärker sig Blekinge som ett attraktivt eSamhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster.
Indikatorer:
Exempelinsatser 2:
Innehåll och användbarhet av eTjänster i den Regionala digitala agendan
Upprätta en gemensam regional strategi för utbyggnad av den IT-bärande infrastrukturen
Tillgång till 100 Mbit/s bredband
Satsa på tjänsteutveckling för kommunernas och landstingets digitala tjänster till medborgarna
Antal dagar/år som arbete sker på distans
Utbilda grupper i samhället som står utanför den digitala världen i hur de kan använda digital teknik i sitt dagliga liv
29
Noter 1.
Plan och Bygglagen 3 kapitlet 4 paragrafen handlar om kopplingen till regionalt tillväxtarbete och regionala utvecklingsprogram.
2. Syftet med att nämna några exempelinsatser är att ge läsaren av Blekingestrategin en målande bild av vilken typ av insatser som kan vara aktuella för målområdet. Exempelinsatserna är inte fastställda – Blekingestrategins handlingsplan kommer att lista de faktiska in-
, Attraktionskraft Blekinge, Blekinges regionala kulturplan, Slutrapport Make IT happen, Bilden av Blekinge och Blekinges regionala miljömål. 8. Underlag på kommunal nivå: Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun, Översiktsplan 2006 Ronneby kommun, Översiktsplan 2007 Karlshamns kommun, för Olofströms kommun och Översiktsplan Sölvesborg 2010.
i andra strategier eller programdokument. 9. 3. På www.blekingestrategin.se ning av de aktiviteter som genomförts under processen med att ta fram Blekingestrategin. 4. OECD-rapporten Regional challenges in the perspective of 2020 är en gedigen analys av Blekinges förutsättningar—slutsatserna används som bas för en stor del av Blekingestrategin. 5. Underlag på Europa-nivå: Europa 2020, EU:s 20-20-20 EU:s 20-20-20 strategi strategi och Östersjöstrategin och Östersjöstrategin 6. Underlag på Sverige-nivå: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Den nationella innovationsstrategin, Attraktionskraft Sverige, Den digitala agendan, Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) Investeringar för ett starkt och hållbart transport-
Ur ett ekonomiskt perspektiv påverkas exemningsutvecklingen. Det illustreras med följande exempel: Om befolkningen under en treårsperiod minskar med 500 personer per år innebär det en intäktsminskning motsvarande cirka 21
10. Tillväxtanalys Tillväxtfakta 2012 går in på vad som gör en region attraktiv. 11. Bilden av Blekinge – ett varumärkesarbete för att skapa en varumärkesplattform för Blekinge. 12. För 15 år sedan uppgav 80 % av arbetstagarna att de först valde arbetsplats och därefter 64 % säger sig idag först välja vilken plats de vill bosätta sig på och därefter börjar valet av arbetsplats.
nationella miljömålen 7. Folkhälsorapport Blekinge 2011, OECD:s analys Territorial Reviews Småland—Blekinge, plan för regional transportinfrastruktur,
30
13. Folkhälsorapporten 2011 Tillsammans kan vi göra skillnad ger en bild av hur folkhälsan ser ut i Blekinge. 14. Behovet av mötesplatser för att skapa tillit poängteras i forskningsrapporten – Tillit, kultur
och regional utveckling: aspekter på Blekinge som mentalt kulturlandskap / Peter Stevrin och Åke Uhlin, 1996. 15. Med mötesplatser menas fysiska möteslokaler för kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter samt digitala hemsidor.
19. Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen. 20. Att mäta transportarbete i relation till bränsleförbrukning och användning av fossilfritt bränsle ger en bra bild över utvecklingen av hållbara transporter.
16. Flodpärlmusslan är indikator för välfungerande ekosystem.
21.
17. Intäktsbasen är de företag med produkter och tjänster som säljs utanför länet. Ett arbete i intäktsbasen ger ytterligare ett arbete inom kommersiell service och ett till inom offentlig service. Därför är intäktsbasen viktig för oss.
22.
Reglabs rapport Innovationsindex 2011.
Geobrands rapport Attraktionsindex 2009.
18. Enligt Globaliseringsforums rapport #4 Sverige som kunskapsnation visar skattningar för svenska regioner att en följdeffekt av att tio industrijobb associerade med lång universitetsutbildning försvinner från en region i Sverige är att 30 jobb inom tjänstesektorn på sikt försvinner från samma region.
31
Innovationsindex Innovationsindex är ett mätverktyg som sätter fokus på regionens förutsättningar och förmågor att påverka den regionala innovationskapaciteten.21 Matrisen delas in i tre områden:
5. Andelen individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen. Arbetskraftens rörlighet, ofta inom eller mellan kluster, har en positiv inverkan på näringslivets dynamik och innovationsförmåga.
Grundförutsättningar: Exempelvis faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är ofta trögföränderliga eftersom de handlar om att förändra värderingar, kompetens etc. Förmåga till förnyelse: Visar på regionens förmåga att ta tillvara på grundförutsättningarna för innovation. Marknadsförmåga: Speglar regionens förmåga att föra en innovation till en marknad.
Förmåga till förnyelse: bruttoregionalprodukt. 2. Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever. Ett mått på inställning till företagande och entreprenörskap i regionen. 3. Förnyelsegrad (andel nystartade företag näringslivets omvandlingsförmåga och ses som ett uttryck för innovationsförmåga.
Grundförutsättningar: 1.
Andelen sysselsatta inom den kreativa klassen i dagbefolkningen dvs chefer, forskare, arkitekter, ingenjörer, konstnärer, företagare etc.
4. FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP. 5. Andel som instämmer i att företaget är innovativt i Tillväxtverkets återkommande undersökning.
2. Andel utlandsfödda i dagbefolkningen är en indikator för öppenhet och tolerans. 3. Fördelningen mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen är också en indikator på regionens öppenhet och förmåga till mångfald. 4. Andelen sysselsatta i de 10 största bran-
Marknadsförmåga: 1.
Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen. Visar graden av entreprenöriell aktivitet via ett antal typer av företagande individer: egna företagare, kombinatörer och fåmansaktiebolagsdelägare.
näringslivet. Ska förstås enligt följande: om en inom de 10 största branscherna har regionen det blir högt.
32
2. Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar i dagbefolkningen. Indikatorn består av tre mått. Patentansökningar/capita, varumärkesansökningar/capita, designskydd/capita.
3. Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar per 1000 dagbefolkning. Ger en bild av förekomsten av affärsidéer och innovationer som av privata aktörer bedöms som tillräckligt intressanta att investera i.
5. Export som andel av bruttoregionalprodukten. Indikator på konkurrenskraft och marknadsförmåga eftersom exportföretagen i hög utsträckning konkurrerar på en internationell marknad.
4. Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken. Pekar på näringslivets internationella länkningar. Kopplingen till innovation är idén att en innovationsmiljö är beroende av inannat främjas av så kallade globala pipelines.
Innovationsindex för Blekinge Grundförutsättningar 110 105 100 95 90 85 80
Rikssnitt 2010
75
Samlat indexvärde
70
Förnyelseförmåga
Blekinge 2010 Blekinge 2007 Blekinge 2004
Marknadsförmåga
-
33
Attraktionsindex Attraktionsindex är en undersökning som visar hur människor i omvärlden föreställer sig en kommun eller region.22 I undersökningen deltar omkring 800 svenskar mellan 18 och 65 år. Resultatet visar i vilken utsträckning regionen är känd, vad som förknippas med den, vilka kvaliteter som sökningen anser att regionen har för att till exempel skapa tillväxt. Attraktionsindex är speciellt utformad för att utgöra basen för ett långsiktigt varumärkesarbete. Undersökningen visar hur Blekinge står sig utifrån viktiga så kallade attraktionsfaktorer som kan ling. Resultatet av undersökningen genomgår en så kallad sambandsanalys för de viktigaste drivkrafterna för den samlade attraktionskraften. Genom att väga samman tre olika index; kännedomsindex, helhetsbild och potential beräknas ett sammanlagt nationellt attraktionsindex. Vid mätningen 2009 var Blekinges nationella attraktionsindex 55 (respondenter från hela Sverige). För närregionerna var indexet högre, 61. Detta förklaras främst av att kunskapen om Blekinge är högre hos människor som bor i närregionen än människor långt från Blekinge. Vid mätningen 2009 rades de områden som har störst påverkan på helhetsbilden av Blekinge. Sambandsanalysen visade att de faktorer som påverkar index positivt i större grad är: Invånarna i Blekinge är öppna och välkomnande, regionen har ett starkt näringsliv med ett stort utbud av arbetstillfällen, att regionen är rik på upplevelser för turister och besökare och att regionen möter barnfamiljernas behov av en trygg livsmiljö. Viss positiv påverkan ges av att regionen är lätt att nå tack vare goda kommunikationer.
34
Nationella
Index
Index för närregionen
Index
Kännedom
49
Kännedom
60
Helhetsbild
64
Helhetsbild
71
Potential
51
Potential
53
Attraktionsindex
55
Attraktionsindex
61
Målöversikt från Europa-nivå till regional nivå Europa 2020
Sveriges mål för att uppnå Europa 2020-strategin
75 % av 20–64-åringarna ska arbeta
Sysselsättningsgraden av män och kvinnor mellan 20 till 64 år ska vara väl över 80 %
i FoU
ras i FoU (offentliga och privata investeringar)
20 % mindre växthusgasutsläpp än 1990 20 % av energin från förnybara energikällor
Utsläppen av växthusgaser ska minska med 17 % 2020 jämfört med 2005 och bör vara 40 % lägre 2020 än 1990
20 % ökad energieffektivitet Andelen elever som hoppar av skolan i förtid lägre än 10 % och minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha högre utbildning Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning minskat med minst 20 miljoner
Blekingeindikatorer som matchar EU2020-målen Andel sysselsatta i åldern 20–64 år Andel av bruttoregionalprodukten (BRP) som investeras i FoU (offentliga och privata investeringar) Utsläpp av växthusgaser Produktion av förnybar energi Energianvändning
Andelen förnybar energi ska öka till 49 % 2020 Energiintensiteten ska minska med 20 % till 2020 jämfört med 2008 Andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiet och inte studerar ska vara lägre än 10 % Andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45 %
Andelen 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg Andelen 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Andel 20 till 64-åringar som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna
Den sociala delaktigheten ska öka genom att minska andelen långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 %
35
Målet med Blekingestrategin är Attraktiva Blekinge
livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att
vara känt i omvärlden. Arbetet med att öka kunskapen om Blekinge och skapa en attraktivare bild av Blekinge görs genom Bilden av Attraktiva Blekinge.
Region Blekinge, Ronnebygatan 2, 371 32 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 | E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se
36