Det här är en miniversion av slutrapporten för pilotprojektet Våra rum. Piloten genomfördes i fyra kommuner i Fyrbodal under 2021-2023. I den här presentationen har vi gjort ett urval av innehållet i slutrapporten.
Slutrapporten i sin helhet hittar du på Våra rums projektsida på Fyrbodals kommunalförbunds webb.
Vi skapar attraktiva livsmiljöer
Våra Rum är ett pilotprojekt med målet att skapa fler attraktiva livsmiljöer i Fyrbodalsregionen. I pilotprojektet har fyra kommuner i Fyrbodal (Sotenäs, Orust, Mellerud och Vänersborg) provat, utvecklat och etablerat arbetsmodeller för gestaltad livsmiljö där olika förvaltningar arbetar tillsammans. Arbetet har tagit avstamp i tre antaganden:
- När olika perspektiv samspelar berika de också varandra.
- Genom att ta ett helhetsgrepp kring samhällsbygget åstadkommer vi en mer hållbar utveckling.
- Arkitektur, form, design, konst och kulturarv påverkar människors hälsa och välbefinnande.
Projektledaren har ordet
Våra Rum är ett projektnamn som säger så mycket. Ordet ”rum” antyder en plats för människan att leva i, en plats som kan inredas och iordningsställas så att dess invånare kan trivas. Ordet ”våra” betyder att det är platser som är till för fler än en, och båda orden tillsammans pekar på de platser som är till för gemenskapen, det vill säga de offentliga miljöer som vi äger tillsammans genom vår skattefinansiering och som är till för alla invånare.
Alla de fyra kommunerna i pilotprojektet Våra Rum avslutar projektet med en färdig handlingsplan inför ett genomförandesteg, själva gestaltandet, och alla kommunerna har en färdig finansiering för detta steg eller en plan för finansieringen. Det ser lovande ut. Särskilt glädjande är förstås att Statens konstråd har valt att gå in med både finansiering och kompetens till gestaltningarna i Henån, Orust kommun.
Målet är att alla kommuner i Fyrbodals kommunalförbund erbjuds möjligheten att medverka i kommande projektomgångar med Våra Rum. Genom det här inledande pilotprojektet får vi med oss värdefulla lärdomar och erfarenheter som kommunerna i kommande projektomgångar kan dra nytta av – även om alla kommuner och platser är unika. På så sätt ökar kunskapen, förmågorna och erfarenheterna av tillsammansarbete kring våra gemensamma rum för varje projektomgång.
Våra Rum - inledning
Projektet tar avstamp i den nationella politiken för gestaltad livsmiljö som belyser vikten av att omsorgsfullt planera och gestalta den fysiska miljön för att bidra till ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Arbetet ska präglas av kvalitet, samverkan och dialog där det offentliga agerar förebildligt.
Målet är dels att skapa förutsättningar för utveckling av den gestaltade livsmiljön och en ökad möjlighet till medskapande i lokalsamhällena i Fyrbodal, dels att ge en ökad samverkan mellan Fyrbodals kommunalförbund, kommunerna och lokalsamhället.
Kommunernas processer
Här följer en kort sammanfattning av processerna i de fyra kommunerna.
- Sotenäs - Bovallstrands torg
- Orust kommun - Henåns Entréer
- Melleruds kommun - Mötesplatser i Dals Rostock
- Vänersborgs kommun - Brålanda centrum
För mer utförlig information om processen i respektive kommun, hänvisas till slutrapporten.
Sotenäs kommun - Bovallstrands torg
Utgångspunkten för Våra Rum i Bovallstrand var att utveckla torget som ligger centralt i orten. Torget fungerar idag huvudsakligen som parkeringsplats, men utgör även entré till samhället från vattnet och som mötesplats för såväl lokalbefolkning som turister. I och med ICA:s flytt från platsen har kommunen beslutat att genomföra en renovering av ytan, med mer fokus på och plats för umgänge och möten.
En dialog- och samverkansprocess kring torget kunde flätas samman med planering och projektering av platsen. Två möten arrangerades, ett med näringslivet och en workshop med bland annat föreningar, näringsliv och allmänhet. De olika gruppernas tankar utgör grund till den handlingsplan som tagits fram.
Dessutom genomfördes en dialog med eleverna i Bovallstrands skola. En konstnär deltog i processen med barnen. Elevernas skulpturförslag fanns att beskåda i en utställning i matsalen i Bovallstrands skola den 24 maj. Allmänheten bjöds in även till detta tillfälle som en uppföljning av den tidigare medborgardialogen och en liten del av mötet avsattes för allmänhetens tankar kring barnens förslag och processen.
Gällande omarbetningen av torget sköts det fram på grund av att kostnaderna blev högre än de medel som hade avsatts. Istället för att färdigställa torget inför sommaren 2023, kommer torget byggas om hösten 2023 och budgeten har utökats för att ombyggnationen ska kunna genomföras. Förslaget följer dock det ursprungliga gestaltningsförslaget från hösten 2022 och de tankar som tillvaratagits från dialogerna handlar enbart om den konstnärliga utsmyckningen. Projektet kommer landa i ett faktiskt och konkret inslag av en konstnärlig utsmyckning på torget.
I Sotenäs har projektgruppen bestått av en liten arbetsgrupp på två personer från kultur samt tekniska avdelningen. Det förvaltningsöverskridande arbetet har varit en utmaning då det saknades förankring på samtliga nivåer inom kommunen.
Orust kommun - Henåns Entréer
Utgångspunkten för Våra Rum i Henån har varit två pågående parallella projekt kring ån och centrumområdet söder om Röravägen. Dels ett investeringsprojekt med syfte att skredsäkra å-kanterna inklusive nyetablering av gångstråk och mötesplatser, dels ett detaljplanearbete med syfte att skapa nya byggrätter för service och bostäder samt säkerställa fler pendelparkeringar vid den södra entrén till Henån, samt ett parkområde kring ån.
En av målsättningarna i delprojektet var att få in synpunkter från ungdomar i Henån. Två workshopar, inklusive förberedande samtal med ungdomar från Ungdomsrådet och representanter för företagarna i Henån, genomfördes under hösten 2022.
Den första workshopen resulterade i givande samtal över generationsgränserna och gav ett mycket bra underlag för kommande, öppna workshop för allmänheten. Vid den uppföljande dialogen deltog ungdomsrådet som representanter för sina förslag till utveckling av Henån.
Projektgruppen jobbade vidare med innehållet och gjorde en beskrivning och prioritering av de olika projektidéer som sållats ur det ursprungliga materialet. Resultatet är en handlingsplan som innehåller fyra till fem prioriterade delprojekt utmed ån.
Statens konstråd har beslutat att tillsammans med Orust kommun avsätta medel för att genomföra ett eller några av dessa projekt i en konstnärlig process tillsammans med lokala ungdomar i ett projekt som påbörjas under hösten 2023. Statens konstråd bidrar också med en curator-kompetens in i projektet.
Projektgruppen bestod av mellan fem och sju personer med bred kompetens från kommunens organisation: näringsliv, kultur- och fritid, mark och exploatering, planering och park. Samverkan över enhetsgränserna har fungerat väldigt bra.
Melleruds kommun - Mötesplatser i Dals Rostock
Utgångspunkten för Våra Rum i Dals Rostock var att knyta samman det arbete som Melleruds kommun och civilsamhället hade påbörjat i Västra Götalandsregionens satsning ”Hållbara platser” (2021-2023) med en utveckling av fastigheten Karolinen, tidigare seniorboende, med utveckling av de centrala delarna av Dals Rostock.
En målsättning var att planera för en välkomnande entré och utemiljö vid byggnaden Karolinen, en annan att skapa ett innehåll och en gestaltning som gör att människor vill och kan använda lokalerna på många olika sätt.
Under hösten 2022 togs en inredningsarkitekt in som extern expertis med fokus på återbruk. Uppdraget till inredningsarkitekten gjordes med utgångspunkt i en workshop som genomfördes med en av arbetsgrupperna i Hållbara platser. Resultatet är att alla möbler i den omgjorda Karolinen är återbruk som antingen återanvänts från befintliga lokaler eller köpts in på andrahands-marknaden och målats om. Känslan blev en helt annan än den som präglade det tidigare seniorboendet.
I oktober 2022 bildades den ekonomiska föreningen KRAFTEN och processledaren från Hållbara platser valdes till ordförande. I december höll processtöden från Våra Rum en workshop med utegruppen samt den lokala projektgruppen, där ett underlag till handlingsplanen togs fram.
Under våren 2023 tog utomhusgruppen fram en skiss på parkmiljön till höger om miniatyrstationshuset och en röjdag i cykelparken genomfördes. Processledaren träffade även ungdomarna från klass fem och klass sex på Karolinerskolan. Framåt maj var lokalerna i det närmaste klara och i samband med projektmötet med Våra Rum den 2 maj fick övriga kommuners representanter se resultatet av processen.
I Mellerud har själva projektgruppen bestått av en liten grupp på tre-fyra personer med förankring både i kommunen och i civilsamhället. En unik erfarenhet i just Mellerud har varit det väldigt aktiva deltagande av den tidigare processledare för projektet Hållbara platser och nu ordförande i Kraften. Projektledare har varit chefen på samhällsbyggnad, som även har varit representant i styrgruppen.
Vänersborgs kommun - Brålanda centrum
Utgångspunkten för Våra Rum i Brålanda är det pågående arbetet med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för orten. FÖP:en handlar i huvudsak om en ombyggnad av E45 samt en återetablering av tågstopp i samhället.
Som stöd i att genomföra en bra och kvalitativ dialog med barn och unga i Brålanda introducerades metoden Arkitekter i skolan för att användas som verktyg för samverkan med elever på Brålandaskolan. En barnkulturstrateg bjöds in för att kvalitetsgranska metoden för kommunens räkning samt skapa kontakt och förankra gentemot skolan.
Metoden Arkitekter i skolan har visat sig vara en ypperlig ingång för att möta barn och unga invånare, eftersom metoden bygger på en ömsesidig lärandeprocess. Arkitekter och planerare lär känna ett område ur barnens perspektiv och barnen lär känna sin närmiljö och får delta i diskussionen om framtida utvecklingsmöjligheter för sitt närområde. I början av mars avslutades Arkitekter i Skolan med en utställning på biblioteket i Brålanda. Alla elever i klassen, hela projektgruppen samt lokal press, var på plats vid vernissagen.
I slutet av mars genomfördes en workshop som riktade sig till allmänheten i Brålanda och syftade till att diskutera och komplettera de förslag som kommit ur Arkitekter i Skolan. Sammanställningen har bearbetats av projektgruppen och ligger till grund för en handlingsplan som blir vägledande för genomförandet av prioriterade förslag/projektidéer.
Parallellt med Våra Rum och Arkitekter i Skolan-processen har projektledaren tillsammans med flera i projektgruppen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, samt förslag till konkreta investeringar i kommunen under 2023. Gruppen har i och med detta lyckats rikta kommunala medel för konstnärlig gestaltning till Brålanda.
En handlingsplan är framtagen med utgångspunkt i de förslag och idéer som framkommit under arbetet med Våra Rum. Dessutom har med arbetet med Arkitekter i Skolan samt efterföljande projekt i Centrumparken lett till en ansökan till Leader för medel till genomförande av två ”hang-outs”.
Projektgruppen bestod i sju personer med bred kompetens från näringsliv, kultur- och fritid, stadsmiljö, stadsbyggnad samt kommunstyrelsens förvaltning. Projektledning från Kultur- och fritidsförvaltningen. Representant i styrgruppen; förvaltningschef på Kultur- och fritidsförvaltningen.
Intervjuer/utvärdering
Under hösten 2022 och försommaren 2023 svarade olika funktioner från olika projektkommuner på frågor som kretsar kring pilotprojektet Våra Rum. Sex lokala projektledare, fyra chefer i styrgruppen, en kultursamordnare och två representanter från föreningslivet har bidragit.
Det som lyfts fram mest är de insatser som handlar om barn-unga-perspektivet, invånardialogen och den demokratiska aspekten. I alla kommuner har barn eller unga engagerats i dialogen och deras synpunkter och önskemål har gett avtryck i de konkreta handlingsplaner som projektet resulterat i.
Genom invånardialogen har en mängd intressanta förslag inkommit att arbeta vidare med och den har öppnat ögonen för hur stort invånarnas intresse och engagemang för sin närmiljö är. En medlem i en kommuns ungdomsråd säger:
”Ett plus i kanten att projektet verkligen fick med hela populationen genom att få ungdomar, företagare och allmänheten in i diskussionerna. Vi kände oss lyssnade på och fick också begripliga förklaringar till varför vissa saker inte skulle gå att genomföra.”
I en kommun blev man överraskad av hur förvånansvärt enkla och blygsamma ungdomarnas förbättringsförslag var.
”Vi krånglar ofta till det i onödan i vårt arbete och vill satsa så stort när det kanske bara behövs enkla insatser för att invånarnas trivsel ska höjas.”
I ett par kommuner har man verkligen lyckats implementera ett tvärsektoriellt arbete, ett arbetssätt som man avser att fortsätta med, vilket är glädjande då detta var ett av projektmålen. I andra kommuner har det varit svårare, men enligt flera tillfrågade har projektet ändå tillfört lärdomar inför framtida interna samarbeten.
Från alla kommuner har man lyft värdet av de processtöd som anlitats för att stötta kommunerna i det tvärsektoriella arbetet och med invånardialogerna, samt i framtagandet av respektive handlingsplan.
”Det allra mest positiva är att vi genom projektet lyckats engagera nya grupper av medborgare, framför allt de unga, vilket är oerhört positivt. Det är ibland svårt att hitta formen att prata samhällsbyggnad med framförallt ungdomar. Processen har gett ett gott stöd till det”.
Utmaningar som projektet har behövt hantera har i första hand handlat om oklara förväntningar, tidspress, otydliga roller och mandat samt bristande förankringsarbete. Nu i efterhand är det tydligt att flera av kommunerna gick in i projektet utan att egentligen veta vad som förväntades av dem.
”Vi hade behövt få mer hjälp att fokusera på uppgiften och vad den krävde, så att vi som kommun själva skulle kunna förstå hur vi skulle skapa förutsättningarna internt för ett bättre kvalitativt arbete med den här typen av projekt som kommer in från sidan.”
Medskick ifrån intervjuerna inför fortsatt arbete:
- Kommunicera tidigt vikten av att man både som chef och tjänsteperson vågar gå utanför sin komfort-zon vilket kan krävas i ett lyckat tvärsektoriellt arbete.
- Dokumentera och implementera det som projektet lär ut och bidrar med så att kunskapen och arbetsmetoderna kan leva vidare och inte bli personbundna – och att högste chef i projektet tar ansvar för detta.
- Ha med barnkultursamordnaren i projektgruppen så att man kan skapa aktiviteter inom projektet som främjar de estetiska lärprocesserna i dialogarbetet med barn/unga - på skoltid eller fritid.
- Från en ungdom i nuvarande pilotprojekt: ”Vi tycker att det var bra att ha separata workshops med företag och ungdomsföreningen”.
- Krångla inte till det för mycket i satsningarna. Ibland kan väldigt enkla lösningar och förbättringar ge stor effekt för att höja trivseln på en plats.
Slutsatser och lärdomar
Under arbetet med Våra Rum har processtöd, projektledare och referensgrupp haft löpande samtal om de fyra parallella processerna för att kunna göra jämförelser och dra lärdomar.
En lärdom är att projektet tidigt skulle ha arbetat aktivt och målmedvetet med styrgruppen för att se till att alla kommunernas representanter i gruppen hade rätt ingång och förutsättningar för att förankra projektplanering, resurssättning samt arbets- och förhållningssätt i sina respektive organisationer. En annan reflektion på samma tema är att det förmodligen hade varit en hjälp i samtliga fall om en kommunikatör hade ingått i de lokala arbetsgrupperna.
En viktig förutsättning för dialog- och deltagandeprocesser är att samtliga involverade parter behöver vara öppna för en föränderlig process där slutresultatet sannolikt blir något annat än det förväntade, ett förhållningssätt som i olika sammanhang även kallas agilt. En reflektion under arbetet med Våra Rum är att de kommunorganisationer som har kommit lite längre med sina interna ”tillits”-processer också har större förmåga att lyssna på och inkludera sina kommuninvånare i arbetet med att utveckla en plats. Generellt tycks det också vara en framgångsfaktor att tidigt även bjuda in politiker i processen.
Under arbetet med Våra Rum har det blivit tydligt att de deltagande kommunerna har väldigt olika vana och erfarenhet såväl som inställning till att samverka med civilsamhället. Vissa kommuner har behov av en gemensam förståelse kring gestaltad livsmiljö och kanske en utbildning tillsammans med lokalpolitikerna, andra behöver skapa en verktygslåda med metoder för att nå och skapa dialog med olika målgrupper i samhället - kanske främst med dem som vanligtvis faller mellan stolarna.
En röd tråd igenom alla pilotprojekten har varit önskan att på något vis involvera barn och unga i processen.
Metoderna för att inkludera barn och unga har sett olika ut i de olika kommunerna, men i samtliga fall har dessa unga målgrupper för dialog visat sig ge ringar på vattnet och även utvecklat eller stärkt samverkan också mellan andra grupper.
Projektet har haft som ambition att alla de involverade parterna ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och lärdomar. Detta har visat sig mycket värdefullt, både ur projektledningens som ur kommunrepresentanters perspektiv. Projektet har genomfört två kunskapsöverförande konferenser. En första i den alldeles nyinvigda mötesplatsen Karolinen i Dals Rostock den 2 maj 2023 och en andra på Grand Hotel i Lysekil den 15 september 2023.
Nästa steg efter pilotprojektet Våra Rum
Pilotprojektets fyra kommuner har valt fyra olika vägar för att gå från dialogprocess och en färdig handlingsplan till ett fysiskt genomförande:
- Sotenäs kommun använder avsatta medel från den kommunala budgeten till en konstnärlig gestaltning på torget i Bovallstrand.
- Orust kommun kommer att få både finansiellt och processuellt stöd av Statens konstråd vid ett genomförande av ett eller flera gestaltningsprojekt kring ån och använder också egna avsatta medel.
- Melleruds kommun och föreningen Kraften i Dals-Rostock har ansökt om medel från externa finansiärer för att genomföra planerna för de offentliga ytorna i stråket mötesplatsen Karolinen – järnvägsstationen – servicebutiken.
- I Vänersborgs kommun satsar man från egen budget för att genomföra en eller flera punkter från pilotprojektets handlingsplan för Brålanda centrum och söker kompletterande medel från externa finansiärer till genomförandet.
Kontakt
- Anna Svensson Elfström, kulturstrateg, inriktning offentlig konst och gestaltad livsmiljö, Fyrbodals kommunalförbund, 0522-44 08 46. E-post: anna.svensson@fyrbodal.se
- Linnéa Grimstedt, kulturstrateg Fyrbodals kommunalförbund, 0522-44 08 44. E-post: linnea.grimstedt@fyrbodal.se