Vi står inför en massiv samhällsutmaning. Den om vården. Håller vi på att montera ner allt från akut sjukhusvård till omsorgen om äldre? Ibland kan man få den uppfattningen. Det verkar riktigt illa och berättelsen om en vård med stora problem når hela vägen till våra barn och ungdomar.
Utbildningar inom vård och omsorg på gymnasienivå är bland de allra minst populära, söktrycket är rekordlågt. Och utan att fylla på med välutbildad personal går det inte att bedriva god vård. Den onda cirkeln är ett faktum.
Runt om i vården, i våra kommuner och hos olika utbildningsanordnare gör man sitt bästa för att lyfta det fina, attraktiva, spännande och meningsfulla med yrken inom vård och omsorg. Det sker en hel rad olika initiativ för att bryta den onda cirkeln.
I Fyrbodal
Vård och Omsorgscollege i Fyrbodal vill vara med och uppmärksamma och belysa frågan utifrån vårt perspektiv. För den onda cirkeln behöver sannerligen brytas. Det är en gemensam utmaning för hela välfärdssamhället.
Den här texten är vår appell inför att sätta fokus och få upp frågan på dagordningen hos alla som kan och vill vara med och påverka. Och i nästa steg få barn och ungdomar att upptäcka attraktionen i yrken inom vård och omsorg och med lust och hög ambition välja att utbilda sig.
Överbeläggningar. Akut brist på personal. Omöjliga arbetstider. Stress. Dålig lön. Slit och släp.
När blev attityden till yrken inom vård och omsorg synonymt med elände? När tog allt det negativa fullständigt över bilden av vården i media.
När slutade ungdomar att se yrket som undersköterska som spännande, intressanta och meningsfulla vägval för utbildning och karriär ?
Ungefär samtidigt faktiskt.
Att lyfta problemen med brister, arbetsmiljö och lön är nödvändigt. Det behöver åtgärdas och kräver intiativ hela vägen från politiska prioriteringar till klok organisation och planering.
Problemen går att fixa. Vården är inte en sektor dömd till undergång. Arbetet pågår. Utveckling sker. Förändringar genomförs.
Men det vet inte våra ungdomar. De får framför allt till sig den dramatiska berättelsen i media om undersköterskor som säger upp sig i desperation och en vård i kaos. För det är den berättelsen vi berättar.
Den tysta berättelsen
Den andra berättelsen om helt fantastiska yrken där människor älskar sina jobb och varje dag blir belönade av just det faktum att de jobbar med det kanske mest meningsfulla man kan göra. Att ge omsorg och omvårdnad, värna, stötta, läka och ta hand om andra människor. Den berättelsen är just nu väldigt tyst i det allmänna och offentliga samtalet.
Ett undantag var en period under coronapandemin. Då hyllades vårdpersonalen i media. Berättelsen om hjältar som räddade fyllde medieutbudet och påverkade bilden av dessa yrken hos ungdomar.
Där och då såg vi ett ökat söktryck till utbildningar inom vård och omsorg på gymnasiet och ett ökat intresse för att arbeta inom sektorn.
Men reportagen om hjältarna, som gjorde att yrket gestaltades som spännande och meningsfullt, föll i glömska. Bleknade, till förmån för nya katastrofreportage om brist och brister.
Effekten är att ungdomar väljer bort att utbilda sig inom vård och omsorg. De vill inte. Vård och omsorgsutbildningar har blivit bland de allra minst populära.
Vad händer då med personalbrist och ansträngd arbetsmiljö…om vi inte utbildar ny, duktig personal? Situationen nu är att utbildningarna finns. Men det är för få som söker och de som söker hoppar av i allt för hög grad på grund av att de inte klarar kraven.
För tio år sedan var trycket på utbildningar inom vård och omsorg på gymnasiet högt. Det var populära utbildningar till eftertraktade yrken vilket ställde krav på betyg och prestation. Idag är istället söktrycket mycket lågt, typ ”alla” kommer in men ”alla” klarar inte de krav som utbildningen ställer.
Vi har alltså en ond cirkel. Ungdomar hör att arbetsmiljön inom vård och omsorg är förfärlig, alltså söker de som har goda betyg andra utbildningar som leder till helt andra karriärer. Det innebär att vi utbildar för få undersköterskor och vården som skriker efter personal får fortsätta skrika.
Att arbetsmiljön behöver åtgärdas är fullständigt nödvändigt. Detta behöver larmas om så att förändring och utveckling sker. Den bollen är i rullning. Den berättelsen berättas, det är bra. Det genererar förändring.
Att visa upp och berätta om yrket och de utbildningar som leder till en framtid inom vård och omsorg görs förvisso, men det verkar inte räcka.
Den berättelsen, den om en spännande framtid inom yrken präglade av höga krav på kompetens och skicklighet, når inte våra ungdomar i tillräckligt hög grad.
Låt oss ändra på detta!
Vård- och Omsorgscollege i Fyrbodal vill bidra till att höja volymen på den tysta berättelsen.
Vi vill berätta om fantastiska yrken och om utbildningar som leder dit.
Initiativet är taget och nu rullar vi. Någon form av kampanjer och bra kommunikation ska det bli. Processen är igång. Målgruppen är främst barn och ungdomar, men även vuxenutbildning ska med i loopen. Arbetsgrupper bildas, samarbeten initieras och idéer och planer bubblar.
Båda bilderna samtidigt
Samtidigt som vi helhjärtat stödjer de som larmar om brist och brister och driver på så att arbetsmiljön inom vård och omsorg utvecklas och förbättras….
…..vill vi inom Vård och Omsorgscollege i Fyrbodal bidra till att berättelsen om den andra sidan får mer kraft. Den om utbildningar som leder till i vårt tycke världens bästa och viktigaste jobb.
Vi vill berätta om yrkets många delar.
Om det absolut meningsfulla med att jobba tätt intill liv och död.
Om yrken i hög grad präglade av teknisk utveckling.
Om att vara den som är väldigt väldigt viktig för en annan människa.
Om den nära vården.
Om det där med att komma nära kollegor och bli ett team.
Om världen bästa och viktigaste yrke.