Antalet sedlar i omlopp minskar snabbt
Mängden kontanter i samhället minskar snabbt. Det både förenklar och skapar problem. Men hur man än ser på utvecklingen går den inte att stoppa. 
På bara fem år har snittvärdet på sedlar och mynt i cirkulation minskat med nästan 14 procent, enligt Riksbankens statistik. Det innebär att allt fler betalar varor och tjänster med kort, eller via faktura. Det senare är vanligast för dem som sitter hemma och näthandlar.
 
Korten kommer numera fram även när man som kund betalar småbelopp, till exempel köper en glass i Pressbyrån.
 
Till viss del har utvecklingen drivits på av bankerna, som inte längre vill hantera kontanterna och inte vill ta de kostnader som det medför. Allt fler bankkontor har blivit kontantlösa, trots protester från främst mindre handlare och tjänsteföretag (tobaksaffärer, frisörer) och från pensionärsorganisationer. Handlarna får problem när deras bank inte längre tar emot kontanter, och pensionärerna protesterar även mot att antalet uttagsautomater minskar.
 
För det är en annan följd av att det blir färre sedlar i omlopp: Det blir olönsamt för bankerna att ha uttagsautomater som alltför få besöker.
 
För att effektivisera har därför sex banker (Swedbank och Sparbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank) bildat ett gemensamt bolag, Bankomat AB, som har bytt ut alla gamla uttagsautomater och i stället installerat ett antal nya, som de ska äga och drifta tillsammans. De nya automaterna har logon ”Bankomat” och de skiftar gränssnitt (alltså utformningen av det man ser på skärmen) beroende på vilken bank den aktuella kunden har.
 
Genom att en enda bankomat kan serva flera banker, kan antalet automater minska betydligt – vilket en del glesbygdsbor anser missgynnar dem.
 
Svensk Handels avgående vd Dag Klackenberg har flera gånger protesterat mot bankernas ovilja att hantera kontanter och det minskade antalet bankomater i pressen.
 
”Vi menar att kontanter är nödvändigt för att få handeln att fungera. Det betyder inte att vi tycker kontanter är bättre än kort, men det måste finnas bådadera”, sa han nyligen till Svenska Dagbladet.
 
När bankerna inte vill ta emot pengar skapar det alltså problem för de mindre aktörerna i handeln. För dem kan kontanthanteringen bli orimligt dyr i förhållande till dagskassorna, eftersom alternativet till att lämna in kassorna till banken är att anlita kontanthanteringsföretag som kommer och hämtar pengarna. Lösningen blir ofta att uppmana kunderna att betala även småbelopp med kort – eller mot faktura (se artikel nedan).
 
Till årsskiftet kan dessa mindre handlare få svårare att övertyga sina kunder att betala med kort. Då inleds nämligen ett flera år långt byte av sedlar. Skiftet inleds med att de 50-lappar och 1000-lappar av äldre modell, som saknar folieband, blir ogiltiga från 1 januari 2014. Värdet av de tusenlappar som ska fasas ut uppgår till omkring 13 miljarder.
 
Vad händer med dessa sedlar? Faktum är att inte heller Riksbanken är särskilt glad i att ta emot dem, utan uppmanar allmänheten att sätta in dem på ett särskilt bankkonto – oklart hur, eftersom inte heller Riksbanken har något kontor som tar emot kontanterna.
 
Det finns en uppenbar risk att konsumenter som har de snart ogiltiga sedlarna hemma kommer att försöka handla för dem i höst. Samtidigt rapporterar Svensk Handel att det dykt upp en stor mängd falska sedlar i handeln. Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel sätter det i samband med det förestående sedelbytet. När antalet tusenlappar i omlopp ökar under hösten och vintern, tar förfalskarna chansen att prångla ut falska sedlar, säger han.
Han blir inte av med pengarna
Steve Malmström, delikatesshandlare i Rönninge
Små butiksägare får allt svårare att sätta in sina dagskassor på banken. Lösningen blir att uppmana kunderna att betala med kort eller mot faktura.
 
Steve Malmström, delikatesshandlare i Rönninge söder om Stockholm, har tröttnat på att stångas med banken och värdetransportfirman. I stället har han satt upp en skylt i butiken: ”Vi önskar att du betalar med kort”.
 
Tror dom gör mig en tjänst
– Många kunder tror att de gör mig en tjänst genom att betala kontant. De tar för givet att avgiften till banken för kortbetalningen blir högre för mig, säger han.
 
Men Steve Malmström har gjort matten. Vilket som är dyrast beror på hur stora dagskassor man har, vad det kostar att deponera pengarna för hämtning av värdetransportföretaget och hur lång tid det tar innan pengarna kommer in på kontot (utebliven ränta).
 
– Dessutom måste jag ju räkna med min egen timpenning den tid då jag kör pengarna i bil till deponeringen, säger Steve Malmström.
 
Han har många fasta kunder och har därför börjat erbjuda många av dem att betala mot faktura. Då kan kunden handla i butiken och gå hem och betala genom internetbanken när det passar.

Framtidens melodi 
– Än så länge är det inte rusning efter fakturabetalning, men det ökar på så sakteliga. Jag är säker på att det blir framtidens melodi, åtminstone för oss som mest har stamkunder, säger Steve Malmström. 
Så fungerar SveaWebPays lösning
SveaWebPay har utarbetat en lösning för faktura till privatkund som bygger på ett samarbete mellan butiken, kassasystemet Easypos och SveaWebPay.
 
Allt butiksägaren behöver göra är att knappa in kundens personnummer. Då sker en kreditkontroll och fakturan övertas av SveaWebPay, som skickar den till kunden. Fakturan har en betalningstid på 14 dagar, men handlaren får betalt av SveaWebPay dagen efter att affären har godkänts. All hantering finns inbyggd i kassaapparaten. Kostnaden för butiken blir densamma som för ett vanligt kortköp.
 
Systemet passar de flesta branscher, men ligger ännu i sin linda.
 
– Just nu samarbetar vi med Kallhälls Blomsterhandel, som är en del av Interflora. Men jag tror inte det dröjer länge innan fler kedjor börjar visa intresse, säger Torbjörn Malmqvist, på SveaWebPay. 
 
Sedlar och mynt, årsgenomsnitt
Baserat på den sista dagen i varje månad
Uppgifterna om genomsnittligt värde på sedlar och mynt respektive antalet sedlar och mynt i cirkulation är avrundade. I uppgiften om genomsnittligt värde på mynt i cirkulation och antal mynt i cirkulation ingår inte minnesmynt.
Sedlar i cirkulation
Värde per valör (miljoner kronor)
* Posten ogiltiga sedlar innehåller sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel.
Statistiken visar att det är de stora sedlarna som minskar mest.
 
Källa: Riksbanken
Dela den här artikeln:
facebook email twitter linkedin myspace google

Almost there..
Account is not activated.
To publish your page and remove this message you must activate your eMarketeer Basic or Pro account.

Log in to your eMarketeer account to upgrade your payplan.