Domen om tillståndsplikt för drönare har blivit mycket uppmärksammad och betraktats som en käpp i hjulet för användningen av den aktuella tekniken i Sverige. Regeringen konstaterar nu i en promemoria[2] att drönartekniken har många betydelsefulla användningsområden vars tillåtlighet ifrågasatts genom domen. I väntan på den mer omfattande utredningen om ny lagstiftning för drönare, som påbörjades långt innan drönaravgörandet meddelades, föreslår därför regeringen att en ny bestämmelse förs in i kameraövervakningslagen (2013:460). Den nya bestämmelsen slår fast att kameraövervakningslagen inte ska tillämpas på kamerautrustade drönare. Om det är en myndighet som använder drönartekniken ska dock lagen gälla även fortsättningsvis.
Genom att undanta drönare från kameraövervakningslagen blir istället personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig när personer fångas på bild. Eftersom man (åtminstone beträffande den teknik som regeringen haft som utgångspunkt) inte kan söka på personer utifrån vad som filmats av drönaren, blir behandlingen ostrukturerad. Innebörden av detta är att personuppgiftslagen i princip helt undantas, och att den som använder drönaren endast har att se till att kameran inte används på ett sätt som är kränkande.
Förslaget innebär att den som använder kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, t.ex. genom att se till att övervakning endast sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Med andra ord förenklas användningen av kamerautrustade drönare avsevärt genom att ersätta tillståndsförfarandet med hänsynsfullt användande, vilket är närliggande till sådana generella bestämmelser till skydd för den personliga integriteten som vi förespråkade i vår tidigare kommentar. Förslaget innebär också att gränsdragningsproblematik mellan drönarkameran och kameran på instrumentpanelen i en bil, som vi belyste i vår tidigare kommentar, inte längre är aktuell.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017. Även om förslaget röstas igenom är tanken att det ska utgöra en tillfällig lösning till dess att förslagen i den större utredningen (som ska presenteras i sommar) kan implementeras i lagstiftningen. Vi noterar att det undantag som idag gäller för ostrukturerad behandling, och som det aktuella förslaget grundar sig på, inte kommer finnas kvar efter att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018. Oavsett hur utvecklingen kommer se ut inom den svenska lagstiftningen på området kan vi därför konstatera att det nu föreslagna undantaget inte kommer att bli långlivat.
[1] Högsta förvaltningsdomstolens domar av den 21 oktober 2016 i mål nr 78-16 och mål nr 4110-15. Se vår tidigare kommentar här.
[2] Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål, Justitiedepartementets promemoria av den 20 december 2016.
