TV-företaget planerade att lägga ut två säsonger av ”Så ska det låta” på ett produktionsbolag och kallade i januari 2011 facket till förhandling enligt § 38 MBL. Denna bestämmelse säger att innan en arbetsgivare beslutar att lägga ut arbete på någon utan att denne ska vara arbetstagare, ska arbetsgivaren förhandla med kollektivavtalsbärande fack. Enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis kan det göras undantag från förhandlingsplikten om facket inte har någon medlem anställd hos arbetsgivaren och detta inte bara är ett tillfälligt förhållande. TV-företaget hade vid tidpunkten för förhandlingsskyldighetens inträde ostridigt inte någon anställd som var medlem i facket och tvisten gällde om detta var ett endast tillfälligt förhållande samt – om det skulle anses vara bara tillfälligt med följd att förhandlingsplikt förelåg – om TV-företaget hade fullgjort sin förhandlingsplikt.
Arbetsdomstolen konstaterade inledningsvis att frågan om TV-företaget haft anställda som varit fackmedlemmar, varit uppe till bedömning hos Arbetsdomstolen 2012. Då visade utredningen att TV-företaget haft fem anställda som varit medlemmar under 2009 och 2010 samt noterades vidare att TV-företaget därefter också haft tre anställda vid ett par tillfällen. Eftersom det inte framkommit att TV-företaget organiserat om sin verksamhet eller att verksamheten på något annat avgörande sätt var annorlunda än tidigare, fann Arbetsdomstolen att anställningar av fackmedlemmar förekommit hos TV-företaget med sådan regelbundenhet också under den nu aktuella tidsperioden. Förhandlingsplikt enligt § 38 MBL förelåg alltså även fast det inte fanns någon medlem anställd hos TV-företaget just vid tidpunkten för förhandlingsskyldighetens inträde.
TV-företaget invände då att man fullgjort sin förhandlingsplikt. TV-företaget hade lämnat information om att det var fråga om en produktionsutläggning, produktionsbolagets namn och organisationsnummer samt vilket TV-program och vilka säsonger det var fråga om. Arbetsdomstolen menade att detta inte var tillräcklig information. Den information som lämnats beskrev närmast enbart vad förhandlingen skulle handla om. Syftet med förhandlingsskyldigheten är att ge facket möjlighet att bedöma om det finns förutsättningar för att utöva vetorätten och då måste facket få mer information. (Facket hade bl.a. bett om information om produktionsbolaget hade kollektivavtal, ägarförhållandena i produktionsbolaget, hur många personer under fackets kollektivavtalsområde som skulle medverka samt deras anställningsförhållanden.) TV-företaget hade alltså inte fullgjort sin förhandlingsplikt och ålades att betala ett allmänt skadestånd om 50 000 kr till facket.
Setterwalls kommentar: Förhandlingsplikten inför utläggning av arbete är en bestämmelse som ibland glöms bort eller som riskerar att inte tas på riktigt allvar. Som arbetsgivare med kollektivavtal är det emellertid viktigt att man uppdaterar sig både om när man har förhandlingsplikt och att den tas på allvar.
Klicka här om du vill läsa hela domen: