Sverige är rikt på vattendrag, dvs bäckar, åar, floder och älvar. Vi delar in dem efter storlek men det finns inga exakta gränser som anger när t ex en å blir en flod. Däremot vet vi exakt hur många de är, nämligen 27 663 stycken med en sammanlagd längd på 192 000 km. Det kan man läsa i Svenskt vattenarkiv, en databas som kan rekommenderas om man är road av blöta fakta om Sverige (eller om man skulle ha svårt att somna någon kväll).

Alla vattendrag leder sötvatten från högt belägna områden till en sjö eller fram till havet. Deras betydelse som naturresurs kan inte överskattas, både för djur och människor. Det är ju ingen tillfällighet att de äldsta mänskliga civilisationerna var just flodkulturer som uppstod vid Nilen, Indus, Eufrat och Tigris samt Gula floden. 

Det största vattendraget i Sverige är Göta älv (se bilden ovan). Den hamnar på första plats i alla de tre kategorier som används när man ska storleksordna vattendrag: medelvattenflödets storlek, avrinningsområdets storlek (det landområde där nederbörden bidrar med vatten) samt vattendragets längd. Göta älvs medelflöde vid mynningen är 565 kubikmeter per sekund, avrinningsområdet är drygt 50 000 km2, och dess totala längd är 731 km.

Nära Göta älvs utlopp ligger två vattenverk – Alelyckan och Lackarebäck – som förser hela Göteborgs stad med dricksvatten. Där pågår för närvarande ett jätteprojekt som ska vara klart 2016. Då har två mål uppfyllts: för det första ska göteborgarna få Sveriges absolut renaste dricksvatten, för det andra ska båda vattenverken ha en sådan kapacitet att de ensamma kan försörja hela staden med vatten om det ena verket skulle slås ut.

En av aktörerna i detta projekt är Zander & Ingeström som skrivit avtal med Göteborgs förvaltning Kretslopp Vatten om fyra centrifugalpumpar till Lackarebäcks vattenverk.

Zander & Ingeström har alltså fått i uppdrag att installera fyra centrifugalpumpar i Lackarebäcks vattenverk. De nya pumparna är av modell KPS 20-700 med 200 kW elmotorer och ersätter de gamla JMW-pumparna från 70-talet som – lustigt nog – vi också installerade. 

Pumparna, som levereras med pumphjul och slitringar i brons, har till uppgift att lyfta upp vatten till en högreservoar för senare distribution. Kapaciteten är imponerande och det var just den överlägsna verkningsgraden (maximalt 91,8 procent) som vann uppdraget åt oss.

Vår största centrifugalpump heter KPS och klarar 25 miljoner liter vatten per timme. Åttio stycken av dessa monsterpumpar motsvarar faktiskt Göta älvs vattenflöde vid utloppet, dvs 565 000 liter vatten per sekund.

KPS har axialt dubbelsugande radialhjul och lämpar sig utmärkt för uppgifter som: bevattning, vattenproduktion, vattendistribution, fjärrkyla, fjärrvärme, brandsläckningssystem, skeppsbyggnad och petrokemi. 

Vid stora flöden når KPS en hydraulisk verkningsgrad på upp till 93 procent. Det är bäst på marknaden. Förklaringen är pumpens optimalt utformade hydrauliska design. Med låga inhoppsförluster får vi även låga NPSHr-värden och risken för kavitation minskar.

Pumpen monteras med anslutningarna horisontellt placerade. Vätskan passerar pumphuset ett varv innan den når trycksidan. Högst upp på pumpen sitter en ventil för avluftning (eftersom luften alltid söker sig dit). Axeltätningarna är placerade i centrumlinjen, vilket minskar risken för att torrköra tätningarna. Pumphjulet, som är delat i två hjul, ger minimala pulsationer och därigenom mycket låga vibrationer.

Tekniska data      

• Serie KPS finns i 52 olika storlekar med suganslutningar mellan 150 mm till 1400 mm och tryckanslutningar mellan 100 mm till 1200 mm. 
• Max flöde 25 000 m3/h. 
• Max tryckhöjd 170 meter.
• Materialval: Från gjutjärn till duplex. För extremt korrosiv vätska linas pumparna med SEB (Super Epoxy Bond Fusion).  

För några år sedan visades en svensk reklamfilm för ett buteljvatten. Filmens lite beskäftiga budskap löd: Kroppen består till två tredjedelar av vatten. Fyll på med rätt sort! Frågan är vad reklammakarna skulle ha sagt om följande alternativa drycker.

Kopi Luwak är världens dyraste kaffesort med ett kilopris på 3 000 kronor. Bönorna får sin speciella arom när de passerar genom tarmsystemet hos vilda Sibetkatter i Indonesien. Årsproduktionen är försvinnande liten eftersom bönorna alltså inte skördas från kaffebuskar utan plockas ur katternas spridda avföringshögar.

Sourtoe Cocktail består av ett glas champagne med en amputerad människotå dekorativt nedsänkt i glaset. Drinken uppfanns av flodbåtskapten Dick Stevenson och serverades på The Sluice Box Lounge i Yukon (Kanada). Den första tån återanvändes i 725 drinkar tills en gruvarbetare råkade svälja den. Till konnässörernas lycka ordnades raskt en ny tå fram.