Arbetet med att forma förutsättningarna för framtidens EU-program är i gång och det är många som vill vara med och påverka inriktningen.  

Region Skånes regionala utvecklingsnämnd antog i februari ett ställningstagande där det bland annat slås fast att sammanhållningspolitiken står för en betydande del av vårt samlade regionala utvecklingskapital och att den även fortsättningsvis bör omfatta alla regioner i EU.  

I Bryssel kommer den nionde sammanhållningsrapporten publiceras inom kort och här väntas EU-kommissionen lyfta sin syn på hur politiken bör utformas framåt. Regionala företrädare kommer den 11–12 april få möjlighet att diskutera och föra fram synpunkter under Cohesion Forum – vi återkommer med en rapport därifrån i kommande nyhetsbrev.  

Den 4 april arrangerar Region Skåne och STRING-nätverket ett gemensamt seminarium i Bryssel i samband med Connecting Europe Days. Temat för seminariet är “Building resilient cross-border infrastructure along the TEN-T ScanMed corridor fit for today's shifting geopolitical landscape”.  

I detta nyhetsbrev kan du läsa mer om diskussionerna om framtidens sammanhållningspolitik, nytt förslag från EU-kommissionen vad gäller strategi för europeisk försvarsindustri samt vad som är aktuellt i de Brysselbaserade nätverk där vi är aktiva. 
  
Trevlig läsning! 

Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor      

Allmänt 

• Rapport om framtidens sammanhållningspolitik lanserad 
• Vårtoppmötet (21–22 mars)
• Strategi för europeisk försvarsindustri 

• Nya utlysningar i LIFE-programmet
• Naturrestatureringslagen är antagen  
• Circular City Funding Guide 
• Preliminär överenskommelse om hållbara förpackningar och minskat förpackningsavfall 

• EU-intyg om funktionsnedsättning
• Kampen mot antibiotikaresistens
• Sällsynta sjukdomar uppmärksammas i EU 

• R&I Week

• Kommissionen inrättar en europeisk AI-byrå
• Akten om ett interoperabelt Europa

• Aktuellt från nätverken

• Bryssel LIVE  
• Connecting Europe Days 2024

Den 20 februari presenterade en oberoende högnivågrupp för framtidens sammanhållningspolitikens sin slutrapport. Rapporten tittar bland annat på hur sammanhållningspolitiken fungerar idag men innehåller också ett antal rekommendationer om hur den bör utformas framöver.

Rapporten rekommenderar en övergång till ett platsbaserat och förändringsinriktat tillvägagångssätt, anpassat till varje region. Den bör prioritera investeringar i lokala förmågor, hållbar tillväxt och institutionell utveckling. Samarbete mellan intressenter är avgörande för effektiva och inkluderande utvecklingsstrategier.  

Anpassade administrativa förfaranden för mer effektivitet, användarvänlighet och flexibilitet rekommenderas i rapporten som understryker att samarbete med andra nationella och europeiska initiativ är avgörande för att säkerställa sammanhållning och maximera effekten. Dessutom bör sammanhållningspolitiken spela en roll i utvidgningsprocessen och se till att nya medlemsstater integreras effektivt utan att försumma utvecklingsbehoven hos befintliga regioner.  

Diskussionen fortsätter 11–12 april då det 9:e sammanhållningsforumet äger rum. Där kommer även den 9:e sammanhållningsrapporten presenteras, som publiceras redan den 20 mars.  

Den 21–22 mars kommer Europeiska rådet att sammanträda för sitt årliga vårtoppmöte. På agendan för det två dagar långa mötet kommer EU-ländernas ledare att diskutera fortsatt stöd för Ukraina, säkerhet och försvar, situationen i Mellanöstern, utvidgningspolitik, externa relationer, migration, jordbruk och den europeiska planeringsterminen. I samband med mötet kommer även ett Euro-toppmöte att äga rum, där fokus kommer att ligga på den ekonomiska situationen och diskussioner relaterade till de europeiska kapital- och finansmarknaderna. 

Den 5 mars 2024 presenterades EU:s första strategi någonsin för försvarsindustrin på EU-nivå, tillsammans med ett nytt försvarsindustriprogram för att omsätta strategin i praktiken. Programmet, som omfattar en budget på €1,5 miljarder för 2025–2027, syftar till att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och beredskap samt att främja samarbete och innovation inom försvarssektorn i Europa. Strategin kommer som ett svar på ökade geopolitiska spänningar, där EU också strävar efter att stärka sitt partnerskap med Nato och Ukraina för att förbättra säkerheten och stärka sin globala roll inom försvarsområdet. 

LIFE-programmet – EU:s finansieringsinstrument för insatser inom miljö och klimatåtgärder - kommer att lansera nya utlysningar som förväntas publiceras på Funding & Tenders Portal den 18 april där mer information om slutdatum även kommer finnas.

Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (CINEA) kommer att hålla digitala informationsmöten den 23–26 april för att vägleda potentiella sökande genom LIFE-utlysningarna för 2024. På LIFE:s Youtube-kanal finns även tidigare inspelningar. 

EU-parlamentet antog den 27 februari naturrestaureringslagen som syftar till att återställa försämrade ekosystem i samtliga medlemsländer, öka den biologiska mångfalden och bidra till att nå EU:s klimatmål. 

Lagen innebär att medlemsländerna måste återställa minst 30 % av livsmiljöerna som omfattas av den nya lagen (exempelvis skogar, gräsmarker, våtmarker, floder och sjöar) från ett dåligt till ett gott tillstånd senast år 2030, vilket ökar till 60 % till 2040 och 90 % till 2050. Fram till år 2030 uppmanas EU-länderna att prioritera återställande av Natura 2000-områden. Medlemsländerna måste också anta nationella restaureringsplaner som ska beskriva hur de avser att uppnå målen som fastställts.
 
Lagen innebär även krav på att återställa minst 30 % av de dränerade torvmarkerna i EU till år 2030, varav minst en fjärdedel måste återvätas. Målsättningarna gällande återställande av torvmarker ökar sedan till 40 % till 2040 och 50 % senast 2050.  Återvätning av torvmarker kommer fortsatt att vara frivilligt för bönder och privata markägare. 

Genom lagen införs även en slags nödmekanism som innebär att insatser för att förbättra den biologiska mångfalden inom jordbruket kan avbrytas under särskilda omständigheter, exempelvis om de kraftigt minskar den mark som behövs för tillräcklig livsmedelsproduktion. 

Naturrestaureringslagen måste nu också antas av rådet innan den offentliggörs i EU:s officiella tidning och träder i kraft tjugo dagar senare.

Kommuner, företag och andra urbana aktörer som arbetar för att skapa cirkulära städer kan nu dra nytta av Circular City Funding Guide. Huvudfokus för guiden är att 1) ge information om finansiering och finansieringskällor som finns tillgängliga för cirkulära initiativ och projekt, och 2) ge riktlinjer för att inrätta finansieringsprogram för att stödja övergången till en cirkulär ekonomi. Guiden innehåller även fallstudier om cirkulära städer. 

Rådet och Europaparlamentet har preliminärt kommit överens om en förordning för att göra förpackningar mer hållbara och minska förpackningsavfallet inom EU. Förslaget tar ett helhetsperspektiv på förpackningarnas livscykel och fastställer krav för säkerhet och hållbarhet samt minimering av skadliga ämnen. Det inkluderar även bindande mål för återanvändning och begränsningar för vissa förpackningsformat för att främja en cirkulär ekonomi och minska miljöpåverkan. 

Den preliminära överenskommelsen kräver nu godkännande från rådet och Europaparlamentets miljöutskott innan den kan antas formellt och träda i kraft.  

Rådet och Europaparlamentet har enats om ett direktiv för att inrätta ett EU-intyg och ett EU-parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning (EU Disability Card). Enligt den preliminära överenskommelsen kommer de nationella myndigheterna att utfärda fysiska och digitala intyg som erkänns i hela EU. Målet är att säkerställa lika tillgång till tjänster och förmåner för personer med funktionsnedsättning oavsett vilket EU-land de kommer ifrån. Den preliminära överenskommelsen måste nu antas formellt. Medlemsländerna kommer därefter att ha två och ett halvt år på sig att anpassa sin nationella lagstiftning och tre och ett halvt år för att tillämpa direktivet.   

EU-länder som har reducerat sin användning av antibiotika har sett en minskning av antibiotikaresistenta bakterier, enligt en rapport från EU:s hälsomyndigheter ECDC, EFSA och EMA. Enligt Världshälsoorganisationen är felaktig och överdriven användning av antibiotika hos människor, djur och växter den främsta orsaken till antibiotikaresistens. Att minska onödig antibiotikaanvändning är avgörande för att bekämpa denna folkhälsorisk, som årligen orsakar över 35 000 dödsfall i EU. Inom ramen för Horisont Europa finns en utlysning för att etablera ett nytt europeiskt partnerskap för forskningsprogram om antibiotikaresistens. Programmet förväntas starta under 2025.  

Den 28 februari, internationella dagen för sällsynta sjukdomar, uppmärksammades vikten av fortsatt forskning och samarbete för att förbättra livskvaliteten för dem som drabbats av sällsynta sjukdomar. I EU definieras en sällsynt sjukdom som en som påverkar högst 1 person av 2000. Med över 6000 distinkta sällsynta sjukdomar påverkar dessa upp till 36 miljoner EU-medborgare. Genom sina ramprogram har EU investerat över 3,2 miljarder euro mellan 2007 och 2020 för att stödja mer än 550 projekt som syftar till att förstå orsakerna till och karakteristiken hos dessa sjukdomar.

Den 8 mars lanserade kommissionen en Joint Action (JARDIN) för att förbättra diagnos, behandling och vård av patienter med sällsynta sjukdomar inom unionen. Åtgärden, som är finansierad med totalt 18 miljoner euro, varav 15 miljoner euro kommer från EU4Health-programmet och 3,75 miljoner euro från medlemsstaterna, kommer att integrera europeiska referensnätverk (ERN) i nationella hälsovårdssystem.  

Den 18 – 21 mars arrangeras R&I Week, både i Bryssel och online, där den 40-åriga resan genom ramprogrammen för forskning och innovation att firas. R&I Week kommer att diskutera framtidens forskning och innovation, forma bidraget till EU:s politiska prioriteringar och hedra tidigare samt nuvarande prestationer. Under veckan erbjuds möjligheter att delta i EIC Summit 2024, det belgiska ordförandeskapets konferens om innovationsupphandling och R&I Days.

Som en del av EU:s satsningar för den digitala omställningen inrättade EU-kommissionen i februari en byrå för artificiell intelligens (AI). AI-byrån kommer att vara centrum för AI-expertis i hela EU och spela en nyckelroll i genomförandet av AI-akten. Med syftet att främja utveckling och användning av säker och tillförlitlig AI kommer byrån genom olika verktyg att erbjuda stöd och forum för utveckling och kunskapsutbyte till företag och offentliga verksamheter. 

Den 4 mars antog EU-rådet akten om ett interoperabelt Europa, en ny lagstiftning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet för digitala tjänster inom den offentliga sektorn i hela EU. Akten ingår som ett led i skapandet av ett nätverk av sammankopplade digitala offentliga förvaltningar och därmed påskynda den digitala omställningen av den offentliga sektorn i EU. Genom akten förväntas offentliga förvaltningar samarbeta effektivare över gränserna, främja innovation och kunskapsutbyte för skapandet av en dynamisk och konkurrenskraftig digital ekonomi. Rättsakten kommer nu att offentliggöras i EU:s officiella tidning inom några veckor. Förordningen träder sedan i kraft tjugo dagar efter offentliggörandet.  

Policyarbetsgruppen inom ERRIN-nätverket har inlett året med att börja diskutera framtidens forskning- och innovationsprogram, FP10. Inledningsvis har ERRIN-medlemmarna i en enkät bjudits in till att indikera om de avser att ta fram en egen position, hur de samarbetat med sin nationella nivå, vilka ERRIN som nätverk bör samarbeta med i Bryssel för att förstärka sitt budskap vad gäller FP10, och så vidare. Michael Johnsson på Brysselkontoret är en av koordinatorerna för policyarbetsgruppen och kommer att hålla er fortsatt informerade om hur ett gemensamt ställningstagande för FP 10 växer fram under året.