2024 blir ett spännande år där vi bland annat blickar mot valet till Europaparlamentet den 9 juni och allt som följer därav. När det nya parlamentet sammanträder i juli ska även en ny ordförande till EU-kommissionen godkännas. I skrivande stund har nuvarande ordförande, Ursula von der Leyen, inte tillkännagivit huruvida hon kandiderar för en ny mandatperiod. Under hösten ska de nya kommissionärerna godkännas och därefter kommer arbetet med den nya mandatperioden, 2024–2029, att ta fart med nya eller förnyade politiska prioriteringar. Utfallet i höstens presidentval i USA kan naturligtvis också få en påverkan på samhällsutvecklingen i världen och EU:s roll i denna.  

Under våren kommer vi sannolikt inte att se så många skarpa förslag till ny lagstiftning i Bryssel, det blir uppdrag för den nya kommissionen. Däremot väntas förberedande diskussioner om nästkommande budgetperiod, 2028–2034. Senast i mitten av 2025 ska kommissionen presentera ett nytt förslag till långtidsbudget och då ska även nya förordningar för fonderna som ingår i sammanhållningspolitiken samt ett nytt förslag till forsknings- och innovationsprogram vara klara. Under året kommer det ges möjlighet att delta i det förberedande arbetet genom samråd och konferenser. Det är nu vi har chans att påverka innehållet i de kommande förordningarna kring sammanhållningspolitiken, som är av stor vikt för genomförandet av vårt regionala utvecklingsarbete. 

Som vanligt arrangeras under året även ett antal större temaveckor i Bryssel – exempel på detta är R&I Days i mars, Sammanhållningspolitiskt forum i april och höstens European Week of Regions and Cities (EWRC). 

Till vår hjälp med att skriva innehållet i detta och kommande nyhetsbrev har vi kontorets nya praktikanter Rebecka och Hannah - varmt välkomna!  
  
Trevlig läsning! 

Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    

Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor      

Allmänt 

• Stärkt ekonomisk säkerhet i EU
• Toppmöte 1 februari
• Rapport om genomförandet av strukturfonderna i EU publicerad
• Stärkt inflytande för unga över EU:s politik
• Temaveckor under 2024

• EU enas om nya regler för avloppsvatten mot nollförorening

• Dataakten har trätt i kraft
• Nya utlysningar i Digitala Europaprogrammet 

• Förebygga cancer: nya rekommendationer för vaccinering och rapport om ojämlikhet

• Ny ERA-plattform
• Nytt europeiskt partnerskap om precisionsmedicin

• Vårens praktikanter Hannah och Rebecka är på plats

• Bryssel LIVE   

EU-kommissionen antog den 24 januari ett paket med fem initiativ för att stärka EU:s ekonomiska säkerhet som ett svar mot ökade geopolitiska spänningar och avancerade teknologiska förändringar. Dessa initiativ är i linje med EU:s strategi för ekonomisk säkerhet från juni 2023 och ingår i en bredare strategi med tre pelare för EU:s ekonomiska säkerhet – främjande av konkurrenskraft, skydd mot risker och partnerskap med flera länder för att utveckla gemensamma ekonomiska säkerhetsintressen. Initiativen syftar till: 

• Förbättrad kontroll av utländska investeringar i EU. 
• Främjande av diskussioner och åtgärder för ökad europeisk samordning inom området exportkontroll. 
• Kartläggning av potentiella risker kopplade till utgående investeringar inom ett begränsat antal tekniker, genom samråd med EU-länderna och intressenter. 
• Främjande av fortsatta diskussioner för att bättre stödja forskning och utbildning relaterad till teknik med dubbla användningsområden. 
• Framtagande av förslag till rådet för att rekommendera åtgärder som syftar till att stärka forskningssäkerheten på nationell och sektorsnivå. 

Som en uppföljning till Europeiska rådets möte i december 2023 träffades EU:s stats- och regeringschefer den 1 februari för att diskutera halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget för 2021–2027, inbegripet ett stödpaket till Ukraina. Budgetramen innehåller inrättandet av en Ukrainafacilitet och en plattform för strategisk teknik för Europa (STEP). Under toppmötet i december diskuterades det hur framtida prioriteringar ska finansieras med förhandlingspaketet som bakgrund. Anledningen till det extrainsatta mötet var att Ungerns premiärminister Viktor Orbán i december satte sig i opposition till budgeten. I följd av detta kunde budgeten inte antas efter det första mötet eftersom samtliga 27 medlemsländer måste vara överens om förslaget. 

Under det extrainsatta toppmötet kom ledarna överens om att godkänna den fleråriga budgetramen 2021–2027 samt ytterligare finansiering för ett begränsat antal prioriterade områden genom en kombination av nya och befintliga medel. Den ytterligare finansieringen omfattar stöd till Ukraina, migration och den externa dimensionen, plattformen för strategisk teknik för Europa (STEP), räntebetalningar för NextGenerationEU, särskilda instrument, nya egna resurser och inslag som minskar påverkan på nationella budgetar.  

För senaste nytt angående toppmötet, se nedan.

EU-kommissionen har nyligen släppt den årliga rapporten om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) för perioden 2014–2020. Rapporten framhäver det omfattande stöd som ESI-fondernas olika program erbjuder och dess positiva påverkan på regioner, företag och människor. Den understryker även fondernas flexibilitet i att hantera påfrestningar från pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den efterföljande energikrisen. Bland de positiva resultaten märks stödet till över 5 miljoner företag, skapandet av 64.5 miljoner arbetstillfällen, förbättrad hälso- och sjukvård och ökad energiproduktionskapacitet.  

ESI-fonderna utgör en stor del av EU-budgetens investeringar och har som huvudmål att främja sammanhållning och hållbar tillväxt i Europas regioner. Fokusområden inkluderar skapande av jobb, innovation, klimatåtgärder, stöd till småföretag och förbättring av utbildning och infrastruktur.  

Med utgångspunkt från Europaåret för ungdomar 2022 meddelade kommissionen den 10 januari flera åtgärder som ger ungdomar större inflytande över de beslut som påverkar dem och fördjupar ungdomsdimensionen i en rad av EU:s politikområden. När EU:s politik utformas kommer kommissionen att tillämpa en “ungdomskontroll” för att beakta hur politiken påverkar de unga. Detta kommer göras genom existerande verktyg samt kompletteras med flera instrument i EU:s ungdomsstrategi som sträcker sig över perioden 2019–2027. Andra initiativ är dialoger mellan ungdomar och kommissionsledamöter, särskilda rundabordssamtal och en ny plattform för ungdomsaktörer. 

Som brukligt kommer ett antal större temaveckor att äga rum under året, i år något fler eftersom Belgien innehar ordförandeskapet i rådet under våren. Det är inte alla som har fastställda datum än och inte heller alla som har öppnat upp för anmälan men vi återkommer under året och påminner när det är dags, eller prenumerera på vår seminarielista som kommer ut varje vecka. 

• 20–21 mars äger Forskning och Innovationsdagarna (R&I Days) rum där bland annat den strategiska planen för 2025–2027 kommer att vara på agendan 
• 2–5 april, Connecting Europe Days med fokus på transport och mobilitetsfrågor
• 11-12 april, Sammanhållningspolitiskt forum – framtidens sammanhållningspolitik
• 12–19 april, European Youth Week, för att engagera ungdomar i EU-politiken med aktiviteter i hela Europa 
• 29–30 maj, EU:s Green Week med fokus på vatten resiliens, “Towards a water resilient Europe”
• 11–13 juni, EU:s hållbarhetsvecka, EU Sustainable Energy Week med fokus på Net-Zero Energy Solutions 
• Oktober 2024, European Week of Regions and Cities 

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär politisk överenskommelse om att revidera direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Översynen, som är en del av EU:s nollföroreningssatsning, sätter höga standarder för rening och övervakning för att förhindra utsläpp av skadliga ämnen som mikroplaster, PFAS och andra föroreningar i miljön. De nya reglerna inkluderar utökad skyldighet för ledningsnät, sekundär rening för alla tätorter över 1 000 invånare från 2035, och producentansvar för förorenande industrier. Överenskommelsen väntas träda i kraft under 2024 när den antagits formellt av Europaparlamentet och rådet. 

Den 11 januari trädde Dataakten i kraft som syftar till att skapa ett harmoniserat regelverk för tillgång till och användning av data i EU. Åtgärderna kompletterar regelverket i Dataförvaltningsakten som blev tillämplig i september 2023. Medan Dataförvaltningsakten reglerar processer och strukturer som ska underlätta frivillig datadelning, klargör Datalagen vem som kan skapa värde från data och under vilka förutsättningar. De båda akterna syftar till att underlätta åtkomst till tillförlitliga och säkra data och att bidra till upprättandet av en inre marknad för data.  

Dataakten kommer att börja tillämpas i september 2025. 

Den 16 januari öppnade nya utlysningar i Digitala Europaprogrammet som syftar till att bygga digital kapacitet och infrastruktur i EU med fokus på att underlätta bred användning av digital teknik och sätta resultat från forskning på marknaden. 
De öppnade utlysningarna är: 

• Tools for compliance with CRA requirements and obligations 
• Strengthen Cybersecurity capacities of European SMEs in line with CRA requirements and obligations 
• Standardisation and awareness of the European transition to post-quantum cryptography 
• Deployment of Post Quantum Cryptography in systems in industrial sectors 
• Roadmap for the transition of European public administrations to a post-quantum cryptography era 
• Novel applications of AI and other enabling technologies for security operation centres 

Som ett led i genomförandet av EU:s plan mot cancer, känd som “Beating Cancer Plan”, har kommissionen lagt fram så kallade rådsrekommendationer om vaccinering som kan förebygga cancer. En rådsrekommendation är inte rättsligt bindande men kommissionen erbjuder olika former av stöd för att genomföra åtgärderna i medlemsländerna. Åtgärderna fokuserar på att stärka vaccineringen mot virus som kan orsaka cancer, närmare bestämt humant papillomvirus (HPV) och hepatit B-virus (HBV). Samtidigt presenterades en rapport om ojämlikhet inom och mellan EU-länder när det gäller cancerförebyggande och tidig diagnos. 

Det Europeiska forskningsområdet (ERA) skapades med målsättningen att skapa en inre marknad för forskning och innovation som främjar fri rörlighet för forskare, vetenskap och innovation, samt främjar en mer konkurrenskraftig europeiska industri. Den 22 januari lanserade kommissionen den nya ERA-plattformen. Plattformen ger forskare, innovatörer, medborgare och beslutsfattare en plats att komma i kontakt med varandra och samarbeta genom att ge en mer heltäckande översikt över aktuella ERA-policyer, aktiviteter och resultat.    

Ett nytt europeiskt partnerskapsprogram under Horisont Europa med fokus på precisionsmedicin har just startat. Partnerskapet EP PerMed öppnade sin första utlysning i mitten av januari med deadline i steg ett redan den 5 mars 2024. Ämnet för utlysningen är “Identification or Validation of Targets for Personalised Medicine Approaches”. Detta är ett partnerskap som samfinansieras mellan EU och medlemsstaterna, vilket betyder att man söker hos de respektive nationella finansiärerna. På hemsidan finns information om kontaktpersoner i de olika deltagande länderna.