Hösten är här och i Bryssel pågick länge intensiva förhandlingar i EU-kommissionens högkvarter Berlaymont om hur posterna för de nya kommissionärerna skulle fördelas, men när de tidigare i veckan tillkännagavs står det klart att Sveriges kandidat, vår tidigare EU-minister Jessika Roswall, föreslås få posten som Miljökommissionär. Europaparlamentet planerar vad vi erfar att hålla utfrågningar av de föreslagna kommissionärerna den 4–12 november.  
  
Nyligen presenterade Mario Draghi, tidigare ordförande för den europeiska Centralbanken, en viktig rapport om hur EU ska stärka sin konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. Rapporten lyfter att Europa, för att kunna konkurrera med USA och Kina, behöver bli bättre på innovation, framför allt vad gäller avancerad teknik. En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft behöver tas fram och EU måste också vidta ytterligare åtgärder för att öka säkerheten och minska vårt beroende av omvärlden. Mario Draghis rapport lyfter, liksom den som Enrico Letta presenterade om inre marknaden i våras, behovet av ökade resurser till forskning och innovation och kan bli ett inspel i förhandlingarna om utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken. 
  
Nyligen har två av Brysselkontorets duktiga medarbetare, Ylva Reisnert och Louise Årebäck, lämnat kontoret för nya utmaningar. Vi vill önska båda lycka till framåt och rikta ett stort och varmt tack för allt det arbete som de har gjort när det kommer till att representera Region Skåne i Bryssel, uppdatera skåningar på vad som sker i Bryssel och för de möjligheter till samarbete med andra europeiska aktörer som de har bidragit till. 
 
Trevlig läsning! 
 
Maria Korner Westin, enhetschef Externa relationer och stöd    
Michael Johnsson, Director Region Skånes Brysselkontor      

Ny EU-kommission på ingång

• EU kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterar sitt kabinett
• Draghi: Ökad budget och stora reformer för EU:s framtid!
• I vilka utskott hamnade de svenska ledamöterna? 

• Halvtidsutvärdering av Sveriges deltagande i Horisont Europa  
• Svenska och skånska inspel om det kommande ramprogrammet FP10

• Strategisk dialog om framtidens europeiska jordbrukspolitik 
• State of the Energy Union Report 2024 

• Praktikant sökes till vårterminen 2025

• Bryssel LIVE
• European Week of Regions and Cities

I veckan presenterade EU kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vilka ansvarsområden som de nominerade kommissionärerna föreslås att få. Jessika Roswall föreslås att bli kommissionär för frågor inom miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Finlands Henna Virkkunen får en tung post som en av sex exekutiva vice-ordförande med ansvar för bland annat teknologisk säkerhet medan Spaniens Teresa Ribera föreslås att få den tunga posten som exekutiv vice-ordförande med ansvar för konkurrenskraft. Raffaele Fitto, Italien, föreslås att få ansvar för EU:s sammanhållningspolitik och är också en av de sex vice-ordförande. Ekaterina Zaharieva, Bulgarien, får ansvar för forskning- och innovationsfrågor. Varje kommssionär har fått ett så kallat “mission-letter” där von der Leyens förväntningar på vad respektive kommissionär ska uppnå under mandatperioden framgår. Nu väntar en utfrågning från Europaparlamentet av de föreslagna kommissionärerna, planerad till början av november. Varje kommissionär ska godkännas individuellt och sen även hela kommission som helhet. Vi kan förvänta oss att ha en ny operativ kommission på plats mot slutet av året. Hela listan med föreslagna kommissionärer inklusive deras uppdrag finns i länken nedan.

Mario Draghis efterlängtade rapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft publicerades den 9 september. Den omfattande rapporten och dess slutsater har redan fått genomslag i de olika uppdragsbreven till de föreslagna kommissionärernas arbete kommande mandatperiod. Rapporten rekommenderar bland annat att EU genomför kraftiga reformer samt fördubblar budgeten i kommande forskning och innovationsprogrammet för 2028–2034. Rapporten finns i två delar: Del A är en komprimerad version på 69 sidor och i Del B finns fördjupade analyser och rekommendationer.
 
Nedan följer ett axplock av rekommendationer som är särskilt relevanta för Region Skåne.

Innovation och teknologi  
Rapporten rekommenderar bland annat att EU och medlemsländerna inrättar en “Forsknings- och innovationsunion” för en mer samordnad strategi för nationella investeringar i FoI.

Kompetensförsörjning  
Rapporten rekommenderar bland annat att: 

• EU och medlemsländerna inrättar ett gemensamt certifieringssystem och på att EU:s program inom utbildning och livslångt lärande bör omarbetas så att de tilldelade medlen kan uppnå en mycket större effekt. 

• EU ger stöd till specifika insatser för att åtgärda de mest akuta kompetensbristerna inom tekniska och STEM-kompetenser med särskilt fokus på vuxenutbildning och en bred reform av yrkesutbildningen över hela EU med kompletterande riktade insatser mot strategiska värdekedjor eller specifika färdigheter, både vad gäller arbetstagar- och ledningsförmågor.   

• Påskyndar fossilutfasningen på ett kostnadseffektivt sätt genom att minska tillståndstider för nya energiprojekt och skapa ett rättsligt ramverk på EU-nivå för interkonnektorer och stora förnybara energiprojekt. 

• Stödjer energiintensiva industrier och transportsektorn genom att öka andelen ETS-intäkter som öronmärks för energiintensiva industrier och Använda koldifferenskontrakt och andra finansiella instrument för att stödja investeringar i låga koldioxidutsläpp. 

Sverige har som bekant 21 ledamöter i Europaparlamentet, varje ledamot är ordinarie i minst ett av de olika utskotten och dessutom ersättare i ett eller fler. Ingen av de svenska ledamöterna innehar någon ordförandepost under denna mandatperiod, däremot ett flertal vice-ordföringar. I de utskott som ligger närmst regional utveckling så hittar vi en ordinarie ledamot i utskottet som ansvarar för forskning, innovation och energifrågor (ITRE) där Sofie Eriksson (S) fick en plats.

I utskottet med ansvar för regionalpolitik saknas en ordinarie svensk ledamot, men Eriksson sitter som ersättare. Utskottet med ansvar för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) samlar flest svenska ordinarie ledamöter, Heléne Fritzon (S), Pär Holmgren (MP), Jonas Sjöstedt (V), Beatrice Timgren (SD) och Emma Wiesner (C). Från Skåne har vi två ledamöter, Heléne Fritzon (S) samt Hanna Gedin (V). De olika utskotten spelar en viktig roll i att förbereda Europaparlamentets position i de lagstiftningsärende som de ansvarar för. Hösten 2025 och framåt kommer till exempel utskottet för regionala frågor att förhandla förslaget till ny sammanhållningspolitik efter 2027.

Halvtidsutvärderingen av Sveriges deltagande i Horisont Europa som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nyss har publicerat visar på att Sverige, i jämförelse med andra länder får många ansökningar godkända. Vi når inte målet för andelen beviljade medel, men andelen är i linje med Sveriges deltagande i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020. Vidare beviljas svenska sökanden en högre andel av de beviljade medlen inom vetenskaplig spetskompetens och innovation. I sina rekommendationer till Vinnova och andra berörda myndigheter föreslår rapporten bland annat fler riktade informationsinsatser till kommuner, regioner och företag för att bidra till deltagande i ramprogrammet, fortsatta insatser för att kunskap och resultat från Horisont Europa i större utsträckning ska komma till användning i det svenska samhället, och ett mer strategiskt påverkansarbete för att bättre synliggöra Sverige i programmet.

I augusti publicerade regeringen ett svenskt positionspapper inför det kommande europeiska ramprogrammet för forskning och innovation, som har arbetsnamnet FP10. I det svenska positionspapperet presenteras de huvudprinciper som Sverige ser behöver värnas eller förbättras inför framtagandet av nästa: excellens ska fortsatt vara huvudkriterium för bedömning av ansökningar, ramprogrammet ska ha en struktur som är förutsägbar och stabil över tid och ska kunna visa att dess investeringar effektivt styr mot högre kvalitet och att forskning och innovation i större utsträckning blir återanvändbar och kommer till nytta för forskare, företag och samhälle. 

Forskning och Innovationsrådet i Skåne (FIRS) publicerade redan i juni sitt positionspapper som fokuserar på fyra huvudbudskap: 

• Styrkan i de platsbaserade regionala forsknings- och innovationsekosystemen runtom Europa måste bättre tas tillvara. 
• Excellens måste fortsatt gälla som princip för forsknings- och innovationsprojekt - detta bidrar till den långsiktiga konkurrenskraften för Europa som helhet. 
• Stimulera rörligheten av kunskap för att säkerställa regionala forsknings- och innovationsekosystem. 
• Nuvarande struktur med tre pelare täcker väl in forsking- och innovationslandskapet och bör behållas. Insatser inom respektive pelare och samspelet dem emellan bör ytterligare förtydligas.

Den strategiska dialogen om framtidens europeiska jordbrukspolitik inleddes förra året när Urusula von der Leyen bjöd in till denna diskussion i samband med hennes tal till unionen i september 2023. Sedan dess har ett 29 aktörer från den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn, akademi och civilsamhället träffats och arbetat fram en gemensam förståelse och vision för framtidens jordbruk- och livsmedelssektor i EU. I förra veckan överlämnades deras slutliga rapport till von der Leyen, en rapport som lyfter fram ett antal rekommendationer, bland annat att stärka jordbrukarens position i värdekedjan för livsmedel, att göra det hälsosamma och hållbara valet till den enkla valet, bättre tillgång och bättre användning av kunskap och innovationer. Totalt innehåller rapporten 14 rekommendationer till de europeiska politikerna och ska ses som input till diskussionen och utformningen av den framtida europeiska jordbrukspolitiken.  
 

Förra veckan publicerade EU kommissionen State of the Energy Union Report 2024 som visar på att hälften av EU:s elproduktion kom från förnybara källor under första halvåret 2024, andelen rysk gas har minskat från 45% år 2021 till 18% i juni 2024 men även att EU:s utsläpp av växthusgaser minskadade med 32,5% mellan 1990 och 2022. Rapporten tar även upp de utmaningar som vi står inför såsom skillnader i energipriser jämfört med andra globala konkurrenter och en risk för nya strategiska beroenden. Rapporten efterlyser mer samordning, marknadsintegration och gemensamma åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå.  

Varje termin erbjuder Region Skånes Brysselkontor en praktikplats i Bryssel till en student från ett svenskt lärosäte. Praktikperioden ska utgöra en integrerad del av en för kontoret relevant universitets- eller högskoleutbildning. Ta chansen att lära dig mer om EU på ett representationskontor i EU:s huvudstad! Region Skånes Brysselkontor är ett litet kontor och vi arbetar framför allt med frågor som rör regional utveckling, forskning och innovation samt infrastruktur. Vi främjar skånskt deltagande både i policydiskussioner och EU-program. Sista ansökningsdag för praktik till våren är den 15 oktober. Mer information och länk till anmälan finns på följande länk.